Läste idag igenom rådgivande skrivelse för den tekniska "formateringen" av pro-gradu. Skall nämligen hjälpa en vän med hans pro gradu-arbete inom teologiska fakultetet i Helsingfors. Några saker tycks ju ha förändrats från 1990-talets början - till det bättre OCH enligt mitt tycke även till det sämre.
Har mycket svårt att inse, vad uppgiften om förlaget har i en litteraturförteckning att göra. Kanske någon vet...?
Kommentoi kirjoitusta
Kirjaudu sisään voidaksesi kommentoida kirjoitusta.
Ei vielä tunnusta? Liity nyt!
2 kommenttia
Kalle af
9.11.2006 07:34
I stora städer finns gott om förlag. Det underlättar verifieringen av källan. Antar jag är tanken.
martin
9.11.2006 14:46
Käll- och litteraturförteckningen är för just detta som Du, Kalle, säger - för att kunna verifiera. Att litteraturen blit lätt tillgänglig för läsaren är önskvärt, men aldrig har jag ännu kommit med uppgiften om förlaget för att hitta en bok (kanske någon annan ändå?). Därför blir i mitt tycke litteraturförteckningen onödigt tung med dessa uppgifter.
Jag har tagit extra hårt i även ifråga om källhänvisningar vad gäller släktforskning. Där är det enligt Samfundet för Släktforskning i Finland önskvärt att ge uppgiften om kyrkoboken SAMT mikrofilmens nummer. Nu är ju mikrofilmen en kopia på kyrkoboken, så det blir tårta på tårta. Problemet är även överskådlighet. Resultatet av SSF:s rekommendationer kan man se i tidningen GENOS. Förfärligt! Ett annat argument emot detta system är, att arkiveringssystem förändras i allt snabbare takt.