Inför biskopsvalet fick de fem kandidaterna några frågor av Regnbågsankan r.f. Här följer biskop electus Björn Vikströms svar och mina kommentarer till dem.
***
1. Upplever du att Bibelns ord om homosexualitet kan tolkas som ett förbud som ska tillämpas på frivilliga, samkönade förhållanden mellan fullvuxna personer?
*
Vår kunskap om universum, naturen och människan är idag en annan än för tvåtusen år sedan. Kristen tro handlar inte om att försvara en viss världsbild eller fördomar mot människor som upplevs vara annorlunda. Jag tycker inte att utsagorna skall tolkas som förbud mot trogna och kärleksfulla förhållanden mellan ett samkönat par. Jag anser med andra ord att även personer som lever ut sin homosexualitet skall ha rätt att arbeta inom kyrkan på lika villkor som andra människor. Homosexualiteten kritiseras i Bibeln bl.a. när det är fråga om våldtäkt, som t.ex. i Sodom, samt där den kopplas till avgudadyrkan.
**
Helt bra svar. Rätt kortfattat, förstås, och du kanske avkrävs mer förklaringar i något skede, men här kunde du ju inte svara så mycket längre.
***
2. Kan en kristen familj bestå av föräldrar som identifierar sig som varken kvinna eller man?
*
Det yttre tecken på att man är kristen är att man är döpt, det inre är att man vill ta sin kristna tro på allvar. De här kännetecknen kan säkert föräldrarna ifråga uppfylla. Den fråga man bör ställa sig är om det är bra för människan att experimentera med sin könsliga idenitet, och hur barnen påverkas av att växa upp i en sådan familj. Vare sig man ser könsidentiteten som naturgiven eller socialt konstruerad (eller både och) så tror jag att det i de allra flesta fallen är till hjälp i barnets utveckling att ha klara rollbilder att spegla sig mot (vilket ju tyvärr inte alltid fungerar i familjer med heterosexuella föräldrar heller).
**
I de två första meningarna besvarar du frågan jakande, och sedan börjar du tala förbi själva frågan. I o.f.s. är dina invändningar och farhågor kanske berättigade, men de drar av från det klara "ja" som du först kommer med, vilket jag beklagar.
Uttrycket "experimentera med sin könsliga iden[t]itet" kan nog verka stötande på personer som upplever sig vara intersexuella och asexuella, eftersom det antyder att den sexuella identitet som de söker eller har kommit fram till är ett experiment, en nyck från deras sida. Du menade väl knappast så, men frågan kan vara väldigt känslig.
***
3. Bör ett samkönat par få viga sig kyrkligt?
*
Jag anser att ett samkönat par bör ha möjlighet att få en kyrklig välsignelse av sitt registrerade parförhållande, på motsvarande sätt som en man och en kvinna som gift sig borgerligt kan få välsignelse av sitt äktenskap. Däremot anser jag att denna ceremoni bör få ett eget namn och en egen utformning, eftersom termerna äktenskap och vigsel i vårt språkbruk, i vår kyrkliga tradition och i vår kultur syftar på förhållanden mellan en man och en kvinna.
**
Jag välkomnar ditt klara ställningstagande för den kyrkliga välsignelsen.
Själv anser jag att termen "äktenskap" borde appliceras på alla par som älskar varann och har genomgått en välsignelse/vigsel. Att termerna nu syftar på särkönade par upplever jag inte som något hinder; ordens innebörd i ett språk är som bekant alltid i utveckling och byter innebörd emellanåt. Se bara på ordet "frälsning" som inte längre betyder "räddning" i allmänhet, utan har blivit förandligat.
Men det är inte i detta skede den viktigaste frågan. Ett steg i taget...