Deus semper maior!

De svenskspråkiga teologie studerandena i Helsingfors har en ämnesförening vid namn "Biskopsklubben", eftersom de ju alla är blivande biskopar. Biskopsklubbens ordförande har naturligtvis titeln "ärkebiskop" - vilket förstås innebär att jag kunde titulera mig "ärkebiskop emeritus".

Vi besökte biskopen i Borgå en gång om året sådär, och satt i biskopsgården och diskuterade och drack biskopinnans goda kaffe. Biskopen höll koll på hur våra studier framskred, så att han skulle veta vem som eventuellt skulle anhålla om prästvigning inom en överskådlig framtid.

En höst när vi var där frågade alltså biskopen om det var någon som skulle bli färdig till julen. Ett ljushuvud bland oss frågade: "Är det någon speciell jul som biskopen har i åtanke?"

Kära vänner och kolleger!

Eftersom jag vill spela med öppna kort och inte vill att ni skall behöva läsa om saken i tidningen, meddelar jag följande:

Jag har idag lämnat in ansökningspapperen till tjänsten som stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå domkapitel.

Ansökningstiden pågår ännu en vecka, t.o.m. den 7 juli, och beslut om anställning fattas den 30 augusti. Tjänsten torde tillträdas den 1 oktober. Hittills är jag dock den ende sökanden, och jag har inte heller hört om någon annan som tänker söka. Vilket naturligtvis inte är någon garanti för någonting alls; vi vet mer om en vecka.

Det inte på något sätt är frågan om att jag skulle vara missnöjd med min kaplanstjänst eller med arbetsgemenskapen i domkyrkoförsamlingen, tvärtom. Stiftssekreterartjänsten skulle ändå ge mig en intressant utmaning, en utsiktspost i stiftet samt regelbundna och (någorlunda) normala arbetstider nu när Christel snart kommer att återgå till arbetet efter moderskapsledigheten.

Jag håller er säkert à jour med utvecklingen, men under sommaren sker det som sagt inte så mycket.

Njut av tillvaron! Vi återkommer!

Kalle

Det finns ett antal inklusiva kyrkor och församlingar i världen. Med det menar jag att de inkluderar (alltså innesluter, accepterar, välkomnar...) var och en som vill och behöver komma med i deras gemenskap, oberoende av ras, kön, ålder, social status, yrke, sexuell läggning eller annan bakgrundsfaktor.

Till min sorg kan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte räknas till dem. Den (förlåt, vi) exkluderar troende kristna på basen av boendeort och mantalsskrivning, och gör sig alltså skyldig till institutionell rasism (se närmare inlägget Baptiser des étrangers från 28 maj http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/05/baptiser-des-trangers.html). Den (förlåt, vi) vägrar acceptera icke-heterosexuella kristna som fullvärdiga medlemmar, med rätt till samma stöd och service från sin kyrka som heterosexuella. Vi är inte de värsta tänkbara exkluderarna, men vår kyrka är ändå exklusiv på en del punkter.

En annan (ö)känd exklusiv kyrka av det mest extrema slaget är Westboro Baptist Church, som tack och lov har endast några tiotal medlemmar i Topeka, Kansas, USA under ledning av pastor Fred Phelps. Adressen till kyrkans hemsida är subtil: http://www.godhatesfags.com/ (alltså "Gud hatar bögar"). Den innehåller också hatpropaganda mot bl.a. den svenska kungafamiljen (på parallellsidan http://www.godhatessweden.com/).

Bland de inklusiva kyrkorna är särskilt Metropolitan Community Churches (MCC) värda att nämnas. Det är ett samfund med rötter i pingstkyrkan som startade 1968 i Los Angeles, USA och nu är spritt över hela världen. Den närmaste församlingen ligger i Hamburg, Tyskland. http://www.mccchurch.org/

Också Christ Church of Peace (http://www.christchurchofpeace.org/) i Jacksonville, Florida, USA är värd att nämnas. Detta eftersom de på sin hemsida publicerar namnen på dem som har skrivit på en adress som vill förbjuda homosexuella rätten till civil vigsel i Florida. Ett intressant initiativ - heteronormativa debattörer (ofta med homofoba attityder) gömmer sig ofta bakom anonymitet eller pseudonymer, och på detta sätt misslyckas de med det. Det är naturligtvis politik, inte religion ... men är den distinktionen verkligen värd att göras - särskilt i USA, där landets ledare uttryckligen gör politik av sin religion!

Den episkopala kyrkan i USA har fått ytterligare en homosexuell biskopskandidat, när Michael Barlowe, 51, har nominerats till biskopsposten i Newark, New Jersey. Valet går av stapeln den 23 september, och sammanlagt fem kandidater är uppställda. Barlowe, som sedan 24 år tillbaka lever tillsammans med sin partner Paul Burrows, präst också han, kandiderade i biskopsvalet i San Fransisco i våras, men blev inte vald.

Den episkopala kyrkan fick sin första (öppet) homosexuelle biskop år 2003, då Gene Robinson valdes till biskop i New Hampshire. Robinson kandiderade också i det senaste biskopsvalet i Newark år 1998, då en efterträdare till biskop John Shelby Spong skulle väljas, men han blev tredje i det valet.

Se mer på beliefnet: http://www.beliefnet.com/story/194/story_19446_1.html

Jag har fått flera mail från Gemenskapsrörelsen (http://www.yhteys.org/). Informationen i dem går ut på att Helsingfors Pride pågår denna vecka. På webbsidan www.helsinkipride.fi hittar Du också programmet på svenska.

På den finlandssvenska Regnbågshelgen i april sade en kyrkoherde på platsen så här "Min församling finns också här". Det är viktigt att vi i Gemenskap syns på Pride. Speciellt damerna och herrarna i de svarta kaftanerna och vita prästkragarna.

Ett särskilt viktigt tillfälle är marschen på lördag 1 juli kl 12 från Narinken (mellan Kampens köpcentrum och den gamla busstationen) till Brunnsparken. Där har Gemenskapsrörelsen en egen avdelning.

*

Helsingin Pride-viikon kulkueessa voit ilmaista kirkon työntekijänä tukesi seksuaali- ja sukupuolivähemmistöille.

Kulkue lähtee lauantaina 1.7.klo 12 Kampin torin Narinkka-aukiolta ja vaeltaa Kaivopuistoon.

Kulkueen viimeinen osasto kantaa edellään valkoista ristiä. Sen taakse Yhteys-liike toivoo vähintään kuutta ihmistä, joilla on papin tai diakonin paita. (Kuusi olisi edes puolet Jeesuksen oppilaiden määrästä, kaksitoista olisi tietysti upea luku.)

Myös maallikot ovat tervetulleita joukkoon. Suunnitteilla on banderolli "Yhteys - kristittyjen solidaarisuusliike seksuaali- ja sukupuolivähemmistöjen oikeuksien puolesta". Kulkueen 'takaseinänä' on sateenkaaribanderolli, jossa on valkoinen sydän, risti ja ankkuri.

Elämme tässä prosessissa aikaa, jossa hyvät ja huonot tai toiveikkaaat ja hirveät uutiset vuorottelevat. Annetaan yhdessä toivon merkki!

Die Stadt Helsinki versucht sich zu vergrößern durch die Annektierung von ein fünftel seinen Nachbarn Sibbo (und ein viertel seine Steuermittel). Sibbo ist stark dagegen, und hat ein alternatives Plan präsentiert, die vom ländlichen Sibbo in 20 Jahren eine Stadt so groß wie Borgå oder Vasa machen sollte - von etwa 10.000 Einwohner heutzutage bis 50.000 im Jahre 2025.

Vielleicht wurde es funktionieren. Ich weiß es nicht.

Aber eines weiß ich: Ich schäme mich wegen meine Geburtsstadt!

Mann kann etwas lernen vom Geschichte, aber die Führern Helsinkis wollen nichts lernen. Es gab ein gewisser anderer Führer, der auch Lebensraum forderte. Er hat Selbstmord begangen, weil seine tausendjährige Reich nur zwölf Jahre zusammenholte.

Sind auch die Führern Helsinkis ebenso destruktiv?

Hej, jag har veckans blogg på bloggen.fi!

Jag blev lite till mig när jag kom till bloggen.fi:s portal och såg mig själv le mot mig. Jag trodde först att det var något tekniskt fel och att jag var inloggad trots att jag inte hade loggat in mig, men tydligen har jag veckans blogg!
Smickrande! Jag trodde att man måste ha varit på hetaste blogglistan också, men tydligen inte.
Åtminstone har jag inte upptäckt mig där.

http://www.bloggen.fi/
http://www.bloggen.fi/kalle_af/

Onpa tullut vähän turhankin paljon ruotsia viime aikoina. Syyt ovat hyvät, mutta jonkin verran on kertynyt...

Olin tänään kaupassa Joakimin kanssa. Meille oli tulossa kahvivieraita joten ostin paketillisen jäätelöä kahvin painikkeeksi. Joakim olisi vielä halunnut tuutinkin, mutta en suostunut. Hän intti inttimistään, kunnes lopulta käskin häntä lopettamaan inttimistä. Johon poika kylmästi: "Sano, isä, että saan jätskituutin, niin lopetan!"

Nauruni raikaa varmaan vieläkin kaupan käytävillä... (Tuutti jäi häneltä kuitenkin saamatta.)

I Kyrkpressen 19/05 (12.5.2005) frågade jag i en insändare vad kvinnoprästmotståndarna anser att vi i praktiken borde göra med de kvinnor som redan är prästvigda – avkraga dem, låta dem fortsätta till pensioneringen eller något annat?

Som reaktion på detta utspann sig en debatt per e-post. En (kvinnlig) kvinnoprästmotståndare tyckte sig ha svar på min fråga, och så höll vi på i sex veckor och diskuterade.

Debatten är så lång att jag inte lägger in den här, men den finns på Blogspot: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/06/debatt-med-en-kvinnoprstmotstndare.html

På "Kalles kyrkliga kommentarer" (http://karlafhallstrom.blogspot.com/) fick jag av en ung dam vid namn Hanna den mest absurda kommentar på inlägget "Svartvitt och skrattretande" (22.6.06). Hon skriver:

"Kristian har rätt tycker jag.Bibeln är inte töjbar, den är verkligen svart på vitt, sanning, som inte går att tolka. Han skriver INTE att "Deus semper major" betyder "hög och toppig tanke" UTAN han menar att idiotiska (ursäkta ordval) tankar inte blir bättre av citat på latin."

Jag blev irriterad. Mitt svar blev långt och jag sågade av henne grundligt. Kanske jag borde ha låtit bli.

"Läs det du kommenterar två gånger innan du skriver din kommentar!

1. Kristian skriver ingenting om "högt och toppigt", det är Helge Persson som gör det.

2. Inte heller han påstår att "Deus semper maior" skulle BETYDA "hög och toppig tanke".

3. Jag påstår inte heller att han gör det. Däremot hävdar jag att "Deus semper maior" ÄR en "hög och toppig tanke" - oberoende av om det är på latin eller på hesaslang.

4. Du är denna gång ursäktad för ditt "idiotiska" ordval. Dock icke flera gånger. Var varnad.

5. Det är intressant med påståendet "sanning som inte går att tolka". Det är ju självklart att den går att tolka! Om man SKA tolka eller FÅR tolka kan man sedan diskutera.

6. Jag upplever att den princip du framför om Bibelns ställning (och som jag tror går längre än Kristians inställning) är ett praktexempel på biblicism. Definition från Nationalencyklopedin: <...skilda slags osofistikerad bibelanvändning i kristen teologi och förkunnelse. Den utmärks av höga förväntningar på bibelns möjlighet att ge direkta och entydiga svar och lösningar på nutidens existentiella frågor och problem. Bibeln ses som exklusiv och ofelbar kunskapskälla för sanningar rörande tro och etik, stundom även politik, historia m.m. Karakteristiskt för bibicism är att den programmatiskt går till "Bibeln allena", förbi kyrkolära och historiskt framvuxna bibeltolkningstraditioner, och att den är skeptisk mot historisk-kritisk bibelforskning. Den är en typisk protestantisk företeelse och innebär en renodling av 1500-talsreformatorernas lära att Bibeln är klar och entydig och "sin egen tolk". En tidig form av biblicism växte fram inom en mot luthersk ortodoxi kritisk tysk pietism (Johann Albrecht Brengel, Johan Tobias Beck). I vår tid förekommer den inom de flesta protestantiska samfund, främst inom dem som präglats av pingstväckelsen. Den mest utpräglade formen är den från USA stammande fundamentalismen.>

7. Enligt min mening är biblicismen en form av avgudadyrkan. Man tillber Bibeln, inte Honom som har gett oss den. Omvänd dig, syster, och gör bättring!"