Deus semper maior!

Näytetään bloggaukset lokakuulta 2009.
Edellinen

Könsneutrala vigslar i Slaget efter tolv

Nästa torsdag, 5.11.09, medverkar jag i debattprogrammet Slaget efter tolv på Radio Vega kl. 12:10. Min "motståndare" är Kyrkpressens chefsredaktör Stig Kankkonen. Det råkade vara honom som jag diskuterade med också då jag senast medverkade i det programmet (13.1.09). Vi behandlade det då kommande biskopsvalet i Borgå stift.

Den här gången är temat Svenska kyrkans beslut från förra veckan om att införa könsneutrala vigslar. Jag kommenterade det nyligen på bloggen och Kankkonen gjorde det samma i Kp:s ledare denna vecka (44/09). Man kan säga att vi inte är av helt samma åsikt.

Länkar: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/10/konsneutrala-vigslar-i-slaget-efter.html



Frågespalten XLV: Adams och Evas svärdöttrar

En underdånig frågeställare skrev:

Får jag i all enkelhet och högst vördnadsfullt närma mig prästen med ett spörsmål, som kanske riktat till någon annan präst kunde uppfattas som en provokation, men som alltså inte alls är det, endast ett uttryck för nyfikenhet och klarhetssträvan hos en bibelokunnig? Vilka kvinnor fick Adams och Evas söner barn med?

Svaret löd:

Det nämns inte i Bibeln. Berättelsen bara utgår från att de fanns där.
Ett vanligt svar från sådana som vill behandla denna myt historiskt är att det var sina systrar de gifte sig med, Adams och Evas döttrar. De var ju långlivade och fick många barn, så...



Ännu en bibelöversättning

Jaha, så har det kommit en fjärde ny bibelöversättning under de senaste tio åren. Detta rapporterar Dagen (26.10.09). Först kom Bibel 2000 (1999), så Svenska Folkbibeln som en reaktion på den, därefter Svenska Reformationsbibeln, som är en moderniserad variant av Karl XII:s bibel och därmed utgår från en annan grundtext än de andra.

Det nyaste bidraget heter Nya Testamentet version 1.0, förkortas NTV1, och är än så länge tillgängligt endast på nätet.

Jag är lite osäker på vilket mervärdet med denna nya översättning är. Efter att ha bläddrat lite i den har jag kommit fram till att det åtminstone inte är den goda svenska språkbehandlingen. Men flera alternativa bibelöversättningar är förstås inget att vara rädd för (så långe de är seriösa, förstås). De kan vara hjälpmedel till att förstå Guds kärlek i Kristus på ett mera mångsidigt, heltäckande och fullödigt sätt. Vilket ju förstås är bra.

Tre av de ovannämnda översättningarna har förresten snarlika nätadresser: bibel.se (SRB), bibeln.se (B2000) och svenskbibel.se (NTV1). Folkbibelns hemsida har en annorlunda adress.


Intervjuad i Radiohuset

Programmet Radiohuset, som sänds på Radio Vega vardagar mellan kl 15 och 17, behandlar idag temat

*

Är du homovänlig på riktigt?
eller bara för att det är politiskt korrekt och trendigt? Homosexualiteten har fått ett verkligt uppsving under 2000-talet. Efter all debatt om och lagstiftande kring samkönades rättigheter till allt från partnerskap, adoption och rätten att utöva specifika yrken verkar nu dammet ha lagt sig. Fortfarande delar synen på homosexualitet folket i flera olika läger men det är inte längre något man skyfflar under mattan i skydd undan samhällsdebatten. Tvärtom lyfts homofrågor fram som trumfkort i såväl politiska som kyrkliga sammanhang. På en del håll är homomotståndet fortfarande stort medan det i vissa del kretsar är nästan ett måste att öppet förkunna sin tolerans för samkönat leverne. Men är vi då innerst inne egentligen så homovänliga som vi utger oss för att vara? Det undrar Radiohuset på onsdag.

*

Du kan rösta och kommentera frågan.

Jag blev intervjuad till programmet. Intervjun med mig lär sändas kort kl. 16:20 och längre kl. 16:45. Den finns också på YLE Arenan en månad framåt. Andra som har intervjuats är den homosexuella Marina Furubacka och NHL-spelaren Oskar Osala.

http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/10/intervjuad-i-radiohuset.html hittar du länkar till intervjuer och program.



Attali sur notre responsabilité sociale

L'écrivain Jacques Attali écrit sur son blog un article nommée Un scandale français (version anglaise: A French scandal), datée 13.10.09. Quelques éxtraits:

*

Dans ce beau pays, nous parlons beaucoup de solidarité, nous nous glorifions de notre « modèle social français », parce que nous finançons par nos impôts et nos cotisations sociales ce que nous croyions etre notre devoir envers les plus faibles.

En réalité, nous ne sommes pas vraiment solidaires. Nous avons confié à l’Etat le soin de réparer les dommages de la vie, de la maladie à l’accident de travail. Mais notre empathie, notre altruisme, s’est émoussé, remplacé par une bonne conscience fiscale. En réalité, nous ne sommes plus du tout concernés par le sort de ceux dont nous finançons la prise en charge. Nous préférons ne pas les voir, laissant d’autres s’en occuper. Même s’il s’agit de nos proches.

De plus, nous ne vérifions pas nous-mêmes que ces structures publiques, ces gens que nous avons chargé de dépenser nos impôts, sont véritablement efficaces, et humains ; et nous déléguons aussi à d’autres gens, que nous payons pour cela, la responsabilité de contrôler la réalité de notre action sociale.

[...]

Une société qui n’est pas loyale avec ses membres les plus fragiles est perdue ; une société qui confie à l’Etat non seulement le soin de protéger les plus faibles, mais aussi celui de les distinguer , de leur parler, de les écouter, de les comprendre, est déjà, qu’elle le veuille ou non, une société totalitaire. Et plus encore, une société qui a perdu la capacité de s’indigner est en fait résignée à ce totalitarisme ; même si s’y maintient, pour un temps, l’apparence de la démocratie.

*

On peut distinguer le même tendence ici en Finlande. Je suis d'accord qu'on confie à l'état et aux municipalités le soin des plus faibles, un soin que nous autres financions par nos impots. Mais nous ne pouvons pas payer pour renoncer notre responsabilité - nous autres citoyens sommes toujours responsables de ce que la société fait en notre nom !

Merci, M. Attali, pour nous apprendre ce lecon!

http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/10/attali-sur-notre-responsabilite-sociale.html



John Vikström om ekonomi och medmänsklighet

Ärkebiskop emeritus John Vikström befarar att den ekonomiska recessionen och krisen skapar en bestående spänning mellan ekonomi och medmänsklighet i samhällets olika sektorer, speciellt inom sjukvården och åldringsvården. Detta rapporterar Kyrklig tidningstjänst (http://korta.nu/7226 - suomeksi http://korta.nu/1ad8).

I sitt tal vid sjukhussjälavårdarnas rådplägningsdagar i Helsingfors på fredag (23.10.09) konstaterade Vikström att människor idag tycks ha olika pris och värde. Ett finskspråkigt sammandrag av talet finns här: http://korta.nu/cee7.

Å ena sidan kan människan anses vara värdefull enbart på basen av hennes mänsklighet. Den uppfattningen finns såväl inom religionen som inom humanismen påminde Vikström. Å andra sidan kan en människa anses vara värdefull på basen av vilken nytta hon gör.

Dessa två människovärden får olika betoning beroende på samhället och den ideologiska situationen. Det traditionella nordiska välfärdssamhället var ett jämställdhetens samhälle där alla människor hade samma värde, och därför skulle garanteras samma skydd och stöd.

– Då ett människovärde baserat på ren medmänsklighet betonades i det gamla välfärdssamhället betonas nu ett människovärde som baserar sig på nytta. I ett samhälle som styrs av nyliberalism och marknadsideologi har de som inte är lika nyttiga som andra, de gamla, sjuka, handikappade och arbetslösa, det lägsta värdet, sade Vikström.

John Vikström är en man som jag beundrar stort. Jag vill inte tala illa om hans efterträdare som snart själv går i pension - han har varit den bästa Jukka Paarma som vi någonsin har haft som ärkebiskop - men jag hoppas att både Johns son Björn Vikström, som om några dagar tillträder som biskop i Borgå, och den följande ärkebiskopen skall ha John Vikströms klarsyn, vishet och ryggrad. Och alla andra biskopar och andra ledare, förstås. Men det är nog att hoppas på för mycket; det finns inte en John Vikström på miljonen.

Edellinen