Jesu motståndare kan indelas i fyra huvudgrupper. Tillsammans verkade de för att få honom korsfäst, även om de annars kunde vara bittra fiender sinsemellan. Också idag har de sina motsvarigheter.
Fariseerna var fromma män som strävade efter att enligt bästa förmåga följa alla Guds bud. Därför utarbetade de ett intrikat regelsystem för att kunna följa buden också i situationer som de inte var tänkta för. Jesus kritiserar dem för att vilja följa buden på bekostnad av tanken bakom buden, nämligen kärleken till Gud och till medmänniskan. De gillade inte att kallas hycklare, och Jesus blev korsfäst.
http://henrik.perret.nu
Saddukeerna var sin tids kyrkofurstar. De var eliten i templet och därmed också i samhället. De hade inte mycket till övers för folkfromhet, utan ville vara de som styrde och ställde. Jesus kritiserar dem för maktmissbruk, vilket de inte gillade. Jesus blev korsfäst.
http://www.evl.fi/keskushallinto/
Seloterna var ett politiskt parti som ville befria landet från främmande överhöghet. De använde utomparlamentariska metoder (lönnmord m.m.) eftersom det inte fanns något parlament på den tiden. De väntade sig att Jesus skulle ta makten och skapa en ny ordning i landet. Eftersom Jesus vägrade gå in i den rollen blev de besvikna. I stället för Barabbas blev Jesus korsfäst.
http://www.kristillisdemokraatit.fi
Romarna hade inte stort intresse av vad judarna gjorde sinsemellan, så länge deras gräl inte hotade ordningen eller den romerska makten. I så fall grep de in med kraft. Jesus talar egentligen inte emot romarna, men de är mer intresserade av makt än av rätt. De bidrog därmed till att Jesus blev korsfäst.
http://www.eduskunta.fi, http://europa.eu.int
Jesus själv var mer intresserad av de svaga i samhället, dem som visste att allt inte stod rätt till med dem, dem som makthavarna hade glömt. Vem talar för dem, nu när Jesus blev korsfäst?
http://www.tulkaakaikki.net