Deus semper maior!

Heikel-Nyberg mot Byfält

Debatten i Hbl fortsätter mellan khde Heikel-Nyberg och kaplan Byfält. Tidigare har jag skrivit om den här (http://karlafhallstrom.blogspot.com/2007/01/monis-insndare.html) och här (http://karlafhallstrom.blogspot.com/2007/02/svar-p-insndare.html).

Moni (http://heikel.blogspot.com/2007/02/den-3-februari-vlsigna-partnerskap-blev.html) påpekar i Hbl 21.2 att äktenskapet inom den katolska och den anglikanska kyrkan har sakramental status, medan den hos oss är civilrättslig, och att vi också förr har anpassat oss till den samhälleliga utvecklingen i rättsliga frågor, som avskaffande av dödsstraff, livegenskap och häxbränning.

Byfält (Hbl 27.2) är - hör och häpna - inte nöjd med detta.

"[...] ur kyrklig synvinkel är vigseln primärt bön om Guds välsignelse för man och kvinna som önskar ingå äktenskap. [...] Vigseln är [...] en civilrättslig akt och därmed en samhällsangelägenhet. Civilrättsligt kan kyrkan avstå från vigselrätten. Den kyrkliga vigseln är en troshandling i överensstämmelse med Guds ord och till för dem som räknar med Guds välsignelse."

Det Byfält säger på raden kan jag bra hålla med om. Detta är situationen för tillfället.

Däremot säger han mellan raderna sådant som jag tar avstånd från, nämligen att äktenskapet endast, alltid och för evigt måste vara mellan man och kvinna. Frågan är om denna situation är oföränderlig eller om det eventuellt finns ett behov av att förändra den. Den kyrkliga vigseln är bön om Guds välsignelse och till för dem som räknar med sagda välsignelse, som Byfält säger. Också om samkönade äktenskap skulle införas, är denna grundförutsättning oförändrad. Likaså vore troshandlingen i överensstämmelse med Guds ord (i uttryckets båda betydelser) också i den situationen.

Jag upprepar det jag tidigare har skrivit (http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/09/hbt-bibeln-skapelsen-1mos-1-2.html):

"Vad är ett äktenskap? Det är ett förbund mellan två personer som älskar varandra, som önskar leva tillsammans och tillsammans uppfostra de eventuella barn som Gud har gett dem. Detta förbund kan formellt se olika ut i olika samhällen, kulturer och tider, men tycks vara allmänmänskligt förekommande. Att en av äktenskapets funktioner är att ge trygghet åt makarnas barn, innebär inte att ett barnlöst äktenskap skulle vara ogiltigt.
Vad är då ett kristet äktenskap? Är det inte helt enkelt ett äktenskap där makarna önskar leva tillsammans med Gud, alltså ett äktenskap mellan kristna makar?
Vad finns det i äktenskapsbegreppet som gör att det vore omöjligt att utvidga praxis från att nu gälla endast heterosexuella par till att omfatta också homosexuell kärlek?"

Frågan är fortfarande obesvarad.



Kyrkpressen.fi har förnyat sig!

Det händer saker i den kyrkliga bloggosfären!

Nu har Kyrkpressen totalrenoverat sina hemsidor.
Tidigare var de helt vanliga hemsidor, såsom en tidning nu kan tänkas ha - rätt sakliga, men ganska tråkiga. Det största utbytet var att man kunde läsa tidningen i pdf-format.

De nya hemsidorna (som fortfarande har samma adress: www.kyrkpressen.fi) har ett mycket mångsidigt innehåll. Naturligtvis finns nyhetsfunkionen kvar, men nu finns där också en bloggportal, där vem som helst kan börja blogga eller spegla sin existerande blogg. Att vem som helst faktiskt får vara med bevisas av att också min blogg speglas dit! Andra bloggare är Amanda Audas-Kass, Mats Fontell, Annette Kronholm-Cederberg och Kristian Norrback, som alla har eller har haft bloggar på bloggen.fi, Kp-redaktörerna Christa Mickelsson, Mira Strandberg och Sofia Torvalds samt "biskop emErikus", d.v.s. biskop em. Erik Vikström. För att bara nämna några.

Det finns också en del annat intressant på sidorna, som är värda ett besök!


Ändringar på bloggen

Jag har beslutat att upphöra att publicera lyrik här på bloggen. Inte för att lyrik inte skulle passa bra här, utan för att jag har blivit ängslig för att få en hög upphovsmannarättsräkning (fast jag hoppas att den heter något kortare i verkligheten).

I stället för att publicera veckans dikt varje måndag, kommer jag nu att börja med veckans martyr. Martyrserien har jag ju redan inlett (se registret), men nu blir det mer regelbundet. Och tyvärr torde inte materialet ta slut i första taget.

Jag vill uppmana alla mina läsare att be för dem som blir förföljda för sin tro (liksom naturligtvis för alla åsiktsfångar), och om möjligt idka påtryckning på de ansvariga så att dessa personer kan få återupprättelse.

http://karlafhallstrom.blogspot.com/2007/02/register-ver-martyrer-omnmnda-p-bloggen.html


Eritrea: Iyob Berhe

Pastor Iyob Berhe im nordostafrikanischen Eritrea stark verfolgten evangelikalen Kirche Kale Hiwot (Wort des Lebens) wurde vor einem Jahr in der Stadt Mendefera - 50 Kilometer südlich der Hauptstadt Asmara - verhaftet. Dort hätten ihn Sicherheitskräfte so schwer misshandelt, dass er auf die Intensivstation des örtlichen Krankenhauses gebracht worden sei. Nach der Behandlung habe man ihn wieder in die Polizeistation gebracht, wo er weiter gefangen gehalten werde. Berhe weigere sich standhaft, eine Erklärung zu unterschreiben, dass er auf seinen Glauben und seine evangelistische Tätigkeit verzichte.

***

Den tyska evangeliska nyhetsbyrån idea har varje månad en "Gefangener des Monats", någon som har råkat illa ut för att den är kristen. På hemsidan finns en pdf-fil med ett brev som man kan skicka till de styrande i det aktuella landet.

I februari 2007 är "månadens fånge" pastor Iyob Berhe i Eritrea. Han verkar i den evangelikala kyrkan "Livets Ord" och blev för ett år sedan arresterad och misshandlad. Trots detta vägrade han skriva under ett papper där han skulle ha deklarerat att han avsäger sig sin tro och sitt pastorala kall.

I Eritrea finns det bara fyra tillåtna religiösa samfund: de eritreansk-ortodoxa, lutherska och katolska kyrkorna samt islam. I maj 2002 förklarade president Issayas Afewerki alla medlemmar av icke-tillåtna kyrkor vara statsfiender. 2.000 eritreaner sitter som bäst fängslade för sin religiösa övertygelses skull.

http://tinyurl.com/2vduhb


Anglikanerna balanserar - tills vidare

The Anglican Communion survived its summit in Tanzania last week. It may not be so lucky next time....

***

Ledarna för den anglikanska kyrkofamiljen samlades förra veckan i Dar es Salaam i Tanzania. Mötet var ödesmättat, eftersom en djup klyfta går mellan konservativa kyrkor i särskilt Afrika och liberala kyrkor i bl.a. USA. Ett symptom på denna splittring är frågan om de homosexuellas rättigheter - får deras parförhållanden välsignas, får de bli präster, får de bli biskopar? Också frågan om kvinnliga präster och biskopar är en het potatis.

Hur djup klyftan är, visas av att många afrikanska kyrkoledare (med den nigerianske ärkebiskopen Peter Akinola i spetsen) vägrade delta i nattvarden tillsammans med den amerikanska (episkopala) kyrkans primas, biskop Katharine Jefferts Schori, som förutom att hon uppenbart är kvinna (hemska tanke!) dessutom är förespråkare för att behandla homosexuella som vore de kristna. De får skarp kritik från andra ledare för att de använder sakramentet som ett verktyg för en kyrkopolitisk demonstration.

Denna vägran kom strax efter att den högsta anglikanska ledaren, ärkebiskopen av Canterbury Rowan Williams hade rapporterat för konferensen att den amerikanska kyrkan hade gått med på att avstå från att installera flera homosexuella biskopar. De konservativa var ändå missnöjda, eftersom de hade velat få tillåtelse att grunda en andra anglikansk kyrka i USA, dit konservativa församlingar kunde ansluta sig. Detta har redan börjat med Akinolas projekt, som jag tidigare har bloggat om (http://karlafhallstrom.blogspot.com/2007/01/splittras-anglikanerna-helt-i-februari.html), men han fick alltså inte officiellt godkännande för saken.

Innan Williams blev vald till ärkebiskop av Canterbury var han känd för en tämligen liberal syn på homosexuella inom kyrkan. Efter utnämningen har han svängt åt ett mer konservativt håll, inte minst efter påtryckningar från de konservativa - och talrika - afrikanska kyrkorna.

Vid den avslutande presskonferensen beklagade han att konflikten solkat ner Anglikanska gemenskapens anseende i tider då det finns många andra brännande problem att ta ställning till. Han är inte den ende att beklaga. Både den sudanesiske biskopen och ärkebiskopen i Södra Afrika har vid flera tillfällen påpekat att kyrkorna i stället borde ägna sig åt sådana farsoter som fattigdom, krig och aids.

Det finns inget formellt förfaringssätt för utträde (varken frivilligt eller ofrivilligt) ur den anglikanska gemenskapen.

Frågan om kyrkans förhållningssätt till de homosexuella kommer upp också på Church of Englands generalsynod inkommande vecka.

Källor:
Kyrkans tidning: Avgörande möte mellan splittrade anglikaner (13.2.07) http://www.kyrkanstidning.com/ArticlePages/200702/13/20070213125153_Headline060/20070213125153_Headline060.dbp.asp

Dagen: Anglikanska kyrkans ultimatum: Sluta att välsigna homosexuella (23.2.07) http://www.dagen.se/dagen/ArticlePayed.aspx?isArchive=False&ID=129580

PinkNews: Anglican synod to discuss embracing gays (6.2.07) http://www.pinknews.co.uk/news/articles/2005-3648.html
COMMENT: End of the road for united Anglican communion (12.2.07) http://www.pinknews.co.uk/news/articles/2005-3694.html
US bishop refuses to apologise for gay stance (15.2.07) http://www.pinknews.co.uk/news/articles/2005-3720.html
Anglican church steps back from schism (16.2.07) http://www.pinknews.co.uk/news/articles/2005-3724.html
African archbishops refuse to take communion (17.2.07) http://www.pinknews.co.uk/news/articles/2005-3735.html

365gay: Episcopal Head Refuses To Back Down On Gay Clergy At Anglican Summit (15.2.07) http://365gay.com/Newscon07/02/021507episc.htm
Anglican Leaders Snub Episcopal Head At Tanzania Summit (16.2.07) http://www.365gay.com/Newscon07/02/021607anglican.htm
Little Indication Accord Will Be Reached At Anglican Summit On Gay Clergy (18.2.07) http://www.365gay.com/Newscon07/02/021807anglican.htm

gay.com: Anglicans snub Communion with Schori (16.2.07) http://www.gay.com/news/article.html?2007/02/16/3


Kaftan till salu!

Pieneksi jäänyt kaftaani, koko n. 54, myydään parhaiten tarjoavalle tilanpuutteen takia (kaftaanin sisällä, siis...).

***

Vi tycks ha något fel på garderoben. Luftfuktighet eller temperatur eller vad det kan vara som felar. Hur som helst tycks mina kläder emellanåt krympa lokalt, sådär om ekvatorn...
Resultatet är hursomhelst att min kaftan blev för liten, och jag fick skaffa en ny. Den gamla är ändå i gott skick, så den kan kanske komma till nytta i ett nytt hem.
Dock inte i vårt nya hem, när vi om några månader skall flytta - inte vill jag släpa med mig precis allt härifrån.Därför kommer jag med följande annons:

Kaftan till salu!
Byxor och rock, storlek c:a 54. Den måttbeställdes åt mig inför prästvigningen 1997, därav den ungefärliga siffran. Priset var då 3000 mk (drygt 500 €). Säljes till högstbjudande. Svar till d.b.k. (denna bloggs kontaktuppgifter) till sign "En stor_man".


Synd och syndare

Tanken att man skall kunna göra skillnad på en människa som begår en orätt handling och handlingen som sådan är frestande. Den kommer fram i uttrycket ”Älska syndaren, hata synden”. Och det låter bra, tills vi börjar granska den i sömmarna.

På ett samhälleligt och mänskligt plan måste vi naturligtvis separera människans handlingar från hennes person, så att en brottsling endast blir dömd för det han har gjort och inte för det han är. Men om vi ser existentiellt på frågan, blir det annorlunda.

I människan finns ingen uppdelning mellan ont och gott, mellan syndighet och syndfrihet. Ont och gott genomsyrar oss helt och hållet på ett oupplösligt sätt. Endast Gud kan skilja dem åt. Vi människor kan det inte, lika lite som vi kan skilja kropp och själ från varandra och ändå förbli i livet.

Synden kan inte skiljas från syndaren, utan varje kristen är simul iustus et peccator (”samtidigt rättfärdig och syndare”). I oss själva är vi som människor syndare, men genom Kristus har vi blivit rättfärdiga inför Gud. Vilket inte gör oss mindre syndiga. Vilket i sin tur inte gör oss mindre rättfärdiga. Skulle människan genom disciplin, inlärning och intensiv träning nå fullkomlig helgelse har hon egentligen inget behov av någon frälsare. Då hade Kristus inte behövt dö.

Gustaf Aulén kallar detta försök till distinktion för ”klyvningsteorin”.
”Det från kristen synpunkt missvisande i all dylik åskådning är, att synden förläggs till något lägre hos människan, till något utvärtes, till ett periferiskt skikt, under det att det ”innersta” i människan däremot skulle vara fritaget från syndens välde. För tron är det däremot uppenbart, att synden just sitter i det innersta, i viljeriktningen. [...] därför var det ett utslag av den karakteristiskt kristna synduppfattningen, när Luther så bestämt vände sig mot klyvningsteorin och dess försök att förlägga synden till ett mera yttre skikt. Inget är nämligen från kristen synvinkel mera tydligt, än att människan icke äger något för synden fredat område, till vilket hon skulle kunna hänvisa såsom någonting för Gud acceptabelt. Omdömet är att människan är syndare är ett totalitetsomdöme: det gäller hela människan.”
(Den allmänneliga kristna tron, sjätte upplagan, 1965, 245)


Hbt-bibeln: Regnbågen (1Mos 9:8-17)

1Mos 6-10 berättar om Noa, hans söner och syndafloden. Berättelsen är välkänd, och jag tänker inte referera den här. Jag tar bara fasta på några verser som har relevans i detta sammanhang.
Efter att syndaflodens vatten har sjunkit undan, upprättar Gud ett förbund med alla levande varelser (1Mos 9:8-17). Han lovar att aldrig mer låta en översvämning utplåna allt liv på jorden. Därför talas det på andra ställen i Bibeln om att jorden ska gå under i eld, men inte i vatten. Tecknet för förbundet är regnbågen. Tanken är att Gud ska tänka på sitt förbund när han ser regnbågen och därför låta det sluta regna innan jorden på nytt är översvämmad.

I Bibeln är regnbågen alltså ett tecken på Guds trofasthet. Regnbågen används som symbol också på andra håll, ofta för att beteckna mångfald av något slag. New Age använder den som symbol för sitt "smörgåsbord" av rörelser, den betecknade en mångskiftande koalitionsregering i Finland på 1990-talet, och hbt-rörelsen använder regnbågsflaggan som sin symbol.

Regnbågen som hbt-symbol är alltså inte biblisk, vilket dock inte betyder att den skulle vara anti-biblisk heller. Däremot kan det kristna "regnbågsfolket" gärna minnas Guds trofasthet när de ser på sin flagga, liksom vi finländare får minnas korset när vi ser på vår.


Älska!

Augustinus sanoo: "Rakasta - ja tee mitä tahdot!"
Se joka rakastaa tekee rakkauden tekoja. Rakkaus vaikuttaa myös tahtoomme. Kristityn tärkein laki on siis : "Rakasta!"

***

Jag har sett en skämtsam skylt som innehåller "kontorets regler":

§1: Chefen har alltid rätt.
§2: Om så inte är fallet, träder §1 genast i kraft.

Det passar min humor.

Men jag vill utveckla detta vidare. Augustinus (vill jag minnas) skriver: "Älska, och gör vad du vill!" Innebörden är förstås, att den som älskar kan inte undgå att handla kärleksfullt, och därför är det som den älskande vill göra det samma som det han bör göra. Eftersom vi kristna har dött från synd och lag och uppstått till ett nytt liv, där den enda återstående lagen är det dubbla kärleksbudet, kunde man formulera "den kristnes regler" så här:

§1: Älska!
§2: Om du inte älskar, se §1.