Deus semper maior!

In some parts of the world, power cuts are frequent, I am told. Not so in Finland; not so in Porvoo. Therefore, I felt a certain amount of surprise at the power cut at 8:25 this morning. It was a fairly long one, as well - almost ten minutes. I don’t know what caused it.

Luckily, it was already light out; even more luckily, my coffee was ready!

This summer, Porvoo had another episode that normally happens only in other countries: Our tap water was contaminated. A thunder storm burned out a water purification plant, and at the same time, torrential rains flooded the water intake with surface water. In consequence, intestinal bacteria made their way into the water supply. We had to boil our drinking water for weeks, while the water company raised the chlorine levels sharply, in order to purify the water and the pipes.

Now, the situation is normal again, but it was a reminder of the vulnerability of our technological society in the hands of natural forces.

Se här: http://www.prreklam.com/slutet/ !

Jag predikade i högmässan i Lilla kyrkan idag - den "personliga men inte privata" (som någon kommenterade saken) predikan finns på predikantbloggen.blogspot.com.

Vi konstaterade efteråt att vi var inte mindre än nio präster i kyrkan; förutom vi två som förrättade mässan var det kyrkvärden och hans fru, förre biskopen, förre och nuvarande domprosten, dekanen och en av församlingspastorerna som deltog. Därtill rymdes faktiskt en del lekmän i bänkarna också.

Jag var faktiskt lite fundersam, där uppe i predikstolen, på hur predikan skulle tas emot - men det var inget att oroa sig för, både kollegerna och de andra verkade nog positiva.

Jag bara undrar om denna situation kan uppstå annanstans i stiftet än i Borgå. I Åbo då kanske, med sin teologiska fakultet, men hur är det på andra håll?

Jag menar ju förstås på inget sätt att det skulle göra oss bättre, det var bara en reflektion och en undran.

Texterna för Femtonde söndagen efter pingst enligt andra årgången

Första läsningen: Jes 24:14-16
De höjer glädjerop
och jublar över Herrens majestät,
de ropar högt i väster.
Ära Herren också i öster,
ära i kustländerna
Herrens, Israels Guds, namn!
Från jordens ände hör vi lovsång,
en hyllning till den rättfärdige.

Andra läsningen: 2 Kor 9:6-15
Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en riklig skörd. Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. Det står ju skrivet: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet. Han som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god avkastning. Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet, som framkallar tacksägelser till Gud när jag förmedlar gåvan. Den tjänst som ni fullgör med denna insamling fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda. När ni genom denna tjänst visar er pålitlighet kommer de att prisa Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och frikostigt delar med er till dem och till alla. De kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er. Gud vare tack för hans oerhörda gåva.

Evangelium: Joh 5:1-15
Sedan inföll en av judarnas högtider, och Jesus gick upp till Jerusalem. Vid fårdammen i Jerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar, och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta. Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år. Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit sjuk länge frågade han honom: "Vill du bli frisk?" Den sjuke svarade: "Herre, jag har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit hinner någon annan ner före mig." Jesus sade till honom: "Stig upp, ta din bädd och gå." Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick.
Men det var sabbat den dagen, och judarna sade till honom som hade blivit botad: "Det är sabbat. Du får inte bära på din bädd." Han svarade: "Den som gjorde mig frisk sade åt mig att ta min bädd och gå." De frågade: "Vem var det som sade åt dig att ta den och gå?" Han som hade botats visste inte vem det var, för Jesus hade dragit sig undan eftersom det var mycket folk på platsen. Efteråt fann Jesus honom i templet och sade till honom: "Du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre." Mannen gick då och talade om för judarna att det var Jesus som hade gjort honom frisk.

Jag blev ombedd att medverka i en antologi om skilsmässa, som nu har utkommit på Söderströms förlag. Av de sexton essäisterna torde jag vara den ende som inte är frånskild. Jag kunde inte skriva av personlig erfarenhet, såsom de övriga, utan fick ta det på ett mer professionellt plan.

I förlagets katalog beskrivs boken som följer:

* Solveig Arle & Nora Hämäläinen (red.) : Skilsmässoboken

En bok för alla som skiljt sig. En bok för alla som kommer att skilja sig men inte vet det än. En bok för alla som borde skilja sig. En bok för alla som undrar varför folk skiljer sig. En bok för alla som vill undvika att skilja sig.
Sexton texter synar skilsmässor ur olika perspektiv. Varför skiljer man sig? Hur är det att skiljas? Hur går man vidare och hur ser man tillbaka? Men det handlar förstås om mer än bara skilsmässor, för hur skulle man skriva om dem utan att skriva om familjen, kärleken, livet? Det handlar också om den tid vi lever i, hur vi tänker och vad vi tycker är viktigt. Om vad vi drömmer om och vilka bilder vi bär med oss.

”Jag är en hängiven anhängare av goda skilsmässor. Jag har aldrig ångrat min egen, varken den första eller de andra som skett mindre spektakulärt.” (Birgitta Boucht)

”I begynnelsen var ordet och ordet var ja. Men kvinnor och män märkte att ordet var kluvet och inte gick att lita på.
Går vi på teatern ser vi olika föreställningar, talar vi har orden i regel divergerande betydelser för oss. Om inte annat inser man vikten av denna truism när ett äktenskap bryter ihop. Ord vars betydelser vi trodde var självklara, visar sig ha ett helt annat innehåll för den andra.” (Arne Toftegaard Pedersen)

”När jag pratade med en psykolog var en av hans första frågor:
- Varför gifte du dig med en man från Jamaica, varför dög inte en finländsk man?” (Marianne Backlén)

Texter av Solveig Arle, Marianne Backlén, Bert Bjarland, Birgitta Boucht, Annika Hällsten, Karl af Hällström, Nora Hämäläinen, Janco Karlsson, Kristian Klockars, Anna Nyman, Merete Mazzarella, Barbro Teir, Arne Toftegaard Pedersen, Göran Torrkulla, Nils Torvalds och Sofia Torvalds. *

Några recensioner har redan kommit (om du har sett flera, säg gärna till). Här lite utdrag:

Somt är strålande, intressant, gastkramande, somt är otydligt och diskret på fel sätt - men allt är värt att läsa, begrunda och reagera på. [...]
Prästen Karl af Hällström beskriver den snällkristna [!] synen på vigsel och äktenskap.
- Pia Ingström i Hufvudstadsbladet 21.8.08

Här finns många tänkvärda texter där känslor analyseras, där ensamheten och rädslan för om detta var vad livet hade att bjuda, kan anas. Vissa texter är mycket personliga, andra mer principiella och resonerande. [...]
Skilsmässoboken är ingen finlandssvensk skvallerbok, utan en bok som väcker många tankar om människorelationer.
- Ingeborg Gayer i Borgåbladet 21.8.08

Grundtonen är [...] positiv, även om de flesta skribenterna väljer att skriva också om det svåra.
Den enda av essäförfattarna som inte själv gått igenom någon skilsmässa från antingen sin äkta hälft eller sambo är prästen Karl af Hällström, som i stället skriver om äktenskap och parförhållanden ur ett allmänt perspektiv. Temat är givet, men här hade det funnits rum för mera personliga reflektioner och yrkesrelaterad livserfarenhet. Bland allt det förtroliga [i de övriga essäerna, alltså] ter sig texten tyvärr ointressant, och det hade den inte behövt bli.
- Christa Mickelsson i Kyrkpressen 34/08 (21.8.08)

Alltför dramatiskt kunde jag inte låta det bli - det finns ju en del dramatik att ta till, men det är inte mina hemligheter, utan andras. Därför kan jag inte tävla med dem som skriver om sitt eget, och min text kanske känns lite "snällkristet" fadd i jämförelse.

Inom kort publicerar jag min essä här på bloggen som en inläggsserie. Det jag publicerar är dock inte den slutliga produkten, som eventuellt har genomgått redaktörernas bearbetning, utan den variant som jag lämnade till dem efter att själv ha jobbat med den utgående från deras synpunkter.

Du kan ju jämföra och se om skillnaderna är många och stora.

Var detta textreklam? I dubbel bemärkelse i så fall! Det får vi väl leva med...

Min dotter Antonia, 3 år, åt lunch på dagis. Plötsligt utbrast hon: "Pappas kors!" Dagistanterna försökte få syn på vad hon menade, när hon pekade på mjölktölken och upprepade: "Pappas kors!"

Efter lång granskning av tölken hittade de korset. Det var två linjer som korsade varann i en cirkel, alltsammans kanske en centimeter tvärs över. "Pappas kors" satt under flikarna där man öppnar tölken, och var väl något trycktekniskt tecken.

Men prästdotter är prästdotter...

On June 28, I got an e-mail:

* Dear friends
Yesterday [27.6.08] was a double celebration for us here in Iceland. Samtökin 78, the National Queer Organization, celebrated it's 30th birthday with a big celebration at the Reykjavík art museum. On the same day, a law that allows religious denominations to register partnerships if they so wish, came into action. The Evangelical Lutheran Church of Iceland is the first state church in the world to allow its priests to perform partnership registrations according to an official ritual for such events, agreed on in the last pastoral Synod. Already one couple have registered their partnership using this ritual, which is legally binding as priests in the ELCI are representatives of the state in this matter. The ritual is based on the marriage ritual already in use with slight variation in text and form. The rituals have the same status within the official rituals of the ELCI although one is for registered partnership ("staðfest samvist") and the other for marriage ("hjónaband"). Next step is to have only one word for both marriage and registered partnership; hjónaband (marriage). I'm sure that will happen in the very near future. Already people in Iceland use the word marriage when referring to registered partnerships and it's been like that for many years. Both have exactly the same legal status in every way, only separated by the forementioned words.
Love to all of you from from the small island in the north
Grétar Einarsson *

Good news, indeed!

I mentioned the process last year in the post Iceland: Church blesses gay partnerships (3.12.07). See also Discrimination against same sex couples ended (GayIce.is 31.5.08) and First Gay Couple in Iceland Marries in Church (Iceland Review 27.6.08). The Box Turtle Bulletin also reports 27.6.08.

Links: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2008/08/iceland-celebrates.html

Minds are like parachutes. They only function when they are open.

- Sir James Dewar

In my blog, Hbt-bibeln, I've explored different Bible texts alleged to deal with homosexuality. The result is that most of the allegations are misunderstandings or mistranslations. The blog is in Swedish, but there are a number of English links.

On the same note, American gay author Bradley Fowler is seeking US$60 million in damages from Zondervan Corp. and $10 million from Thomas Nelson Publishing, charging that the publishers are guilty of malice, negligence and violation of his civil rights. He claims the publishers misled consumers and Christian Bible readers into believing "homosexuals would not inherit the kingdom of God."

While conducting research for a book he was writing, Fowler says he "grew concerned about the variation of scriptures from one Bible to the next." According to Fowler, he was "flabbergasted to find out this Christian publisher had imposed its own opinions upon religious sectors, by fraudulently implementing the terminology - homosexual - to its Bible; then removed the term from its 1994 Holy Bible - without informing the general public."

One of the text alterations Fowler attributes to Thomas Nelson Publishing comes from 1 Corinthians 6:9. In the text from a 1976 Bible version by Thomas Nelson, the passage reads: "Know ye not that the unrighteous shall not inherit the kingdom of God? Be not deceived: neither fornicators, nor idolaters, nor adulterers, nor effeminate, nor abusers of themselves with mankind [...]"

In the text from a 1982 version, the passage has been changed to: "Do you not know that the unrighteous will not inherit the kingdom of God? Do not be deceived, neither fornicators, nor idolaters, nor adulterers, nor homosexuals, nor sodomites [...]"

Finally, in a 2001 version, Fowler claims the passage was changed yet again to read: "Surely you know that the people who do wrong will not inherit God's kingdom. Do not be fooled, those who sin sexually, worship idols, take part in adultery, those who are male prostitutes, or men who have sexual relations with other men, those who steal, are greedy, get drunk, lie about others, or rob, these people will not inherit God's kingdom."

In a statement released to the press, Fowler says that imposing terminology that "conveys a message of hate and discrimination towards a particular sector or group of individuals, solely based on bias opinions" has caused countless homosexuals to be "assaulted, discriminated against, and or, even murdered." He claims that Christians historically believe biblical scriptures are the "authentic word of God" and that the alterations of passages by Bible publishers to depict homosexuality as a sin is a wilful manipulation of society into "mistreating homosexuals."

A spokesperson for Zondervan Corp. says: "Since Zondervan does not translate the Bible or own the copyright for any of the translations we publish, we are not in a position to comment on the merits of how a word should or should not be translated."

Well, what can one say? Zondervan has a point; it is the translators that have the greatest responsibility for the wording of the translations. I do think that the publishers share the responsibility in some fashion, but going after them with a law suit is perhaps not the way to start. But it's the USA, of course.

Fowler also has a point, however. The misconceptions about the sinfulness of homosexuality per se are largely based on 1Cor 6:9 and a few similar verses being mistranslated according to the prejudices of the translators or their backers. This misuse of a text perceived as authoritative is serious, since it leads to so much suffering and even violence against those who are seemingly singled out by "the Word of God". From the viewpoint of society, this is a serious offence; from a Christian viewpoint, this is a grave sin!

But how to remedy the situation? By law suits, creating "martyrs"? I doubt it, but it is perhaps worth a try. We'll see how it turns out.

Sources and links: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2008/08/bible-publishers-sued-for-clobber.html

Tutkijalautakunta kaipaa vielä lisää tsunamikokemuksia.

- Otsikko Hämeen Sanomissa