Deus semper maior!

Päihdetyö vaatii selviämistä.

- Otsikko Kalevassa

Jag fick en fråga av ”Nykarleby Blogger”:

* En bekant säger att en del frikyrkor ber till Jesus istället för Gud. De säger alltså "Herre Jesus" i sina böner. Han menar att de då gör Jesus till en avgud, då Gud har sagt att ni inte ska ha andra gudar än mig. Vad tycker du om detta? *

Jag svarade:

Den kristna kyrkan lär att Gud är treenig: Fadern, Sonen och Anden är s.a.s. olika sidor av samma Gud, och den som ber till en av dem, ber till dem alla. Vi skall inte ha andra gudar än Gud, det är sant, men Jesus är inte en annan gud, utan han är Gud. Man kan alltså inte be till Jesus "istället för" till Gud, utan den som ber till Jesus ber till Gud.

Jag fick ett brev på e-posten, där det bl.a. stod så här:

*

Bästa kommunalvalskandidat!
Hbt- (homo-, bi-, och transkönade) personer behöver ditt stöd för att nå jämställdhet i kommunen och med att få information och betjäning på sitt modersmål. Vi ber dig se till att dessa personers rättigheter återfinns i just din kommuns jämställdhetsplan. Om inte, så ta ett initiativ i ärendet - antingen före eller efter kommunvalet! Vi tar även gärna del av dina åsikter om hur du hittills i ditt arbete för kommunen uppmärksammat jämställdhetsfrågor genom att be dig besvara följande frågor senast fredagen den 17.10.2008.
1) Tycker du att hbt-frågor är viktiga i kommunalpolitiken? (ja eller nej)
2) Kommer du att verka för att hbt-personers behov tillgodoses inom ramen för kommunal service? (ja eller nej)
3) Kommer du att arbeta för att även hbt-frågor tas upp i kommunens jämställdhetsplan? (ja eller nej)
4) Kommer du att verka för att Svenskfinland, med ca 15,000 hbt-personer, ska kunna ha en fast anställd socialarbetare/informatör med specialkunnande inom hbt-frågor? (ja eller nej)
På detta sätt kan vi informera våra medlemmar, finlandssvenska hbt-personer och deras vänner och anhöriga samt finlandssvenska media om dina insatser.
Sist och slutligen,
Lycka till i det kommande kommunalvalet!

Föreningen Regnbågsankan rf

*

Jag svarade:

Bästa Regnbågsankan r.f.!

Tack för frågan!
Hbt-frågor är lika viktiga som andra minoritetsfrågor: majoritetsbefolkningen skulle klara sig utan dem, men eftersom minoriteten existerar, kräver rättvisan att dess behov tillgodoses på ett jämlikt plan med majoritetsbefolkningens. Jag har inom kyrkan arbetat för denna rättvisa i förhållande till regnbågsfolket, vilket föreningen Regnbågsankan torde vara medveten om; jag fick ju äran att emotta föreningens pris Guldankan år 2007.
Då jag nu engagerar mig i kommunalpolitiken i Borgå, kan ni räkna med att jag fortsätter på samma linje. De fyra frågor ni ställer besvarar jag alltså alla jakande. Hur min insats i detalj kommer att se ut beror naturligtvis på vilka poster jag kan tänkas få, vilket i sin tur beror på valresultatet. Ju fler röster jag får, desto större inflytande kan jag ha också på dessa frågor. Hur det går, ser vi efter den 26 oktober.
Med förhoppning om ett gott samarbete också i framtiden

Karl af Hällström
kandidat nr 45
sfp/Borgå

Kolumnisten Olli Seppälä skriver en kolumn i Kotimaa 31.7.08 med rubriken Kirkko tarvitsee uuden nimen ("Kyrkan behöver ett nytt namn"). Han granskar det finska namnet Suomen evankelis-luterilainen kirkko, och menar att det är problematiskt på flera sätt.

För det första är det ogrammatikaliskt; korrekt finska vore att skriva det utan bindestreck: evankelisluterilainen.

För det andra är evangeliet lutherdomens kärna. Det gör att begreppet "evangelisk-luthersk" egentligen är en tautologi; det hade räckt med "luthersk".

För det tredje ger genitiven Suomen ("Finlands") en nationell prägel åt kyrkan; bättre vore inessiven Suomessa ("i Finland") Det officiella svenskspråkiga namnet är ju Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (vilket jag strax ska återkomma till). På engelska säger man däremot Evangelical Lutheran Church of Finland (även om den benämningen knappast är officiell; engelska är inte ett av våra nationalspråk, åtminstone officiellt). Genitiven används på engelska, men inessiven på svenska (eller åtminstone kasusens betydelse).

Inte heller på andra språk än finska är namnet problemfritt. Alltför många (som borde veta bättre, kära kolleger!!) använder det felaktiga översättningslånet "Finlands evangelisk-lutherska kyrka" eller förkortningen FELK. Detta är inte svenska, utan finska med svenska ord, alltså det som kallas svinska. Att man vill använda en förkortning är förståeligt, men förkorta då det korrekta namnet och skriv ELKF!

På engelska ger ordet evangelical problem, eftersom det numera har två olika betydelser. Den ena är "evangelisk", alltså "det som har att skaffa med det goda budskapet om Kristus", vilket ibland ses som en synonym till "protestantisk" när det används för att beskriva kyrkor. Den andra betydelsen är "evangelikal", alltså "tillhörande en viss teologiskt konservativ från Amerika härstammande protestantisk gren av kristendomen". Och vår kyrka är evangelisk, men inte evangelikal, tack och lov. Eftersom det engelska ordet evangelical, som förekommer i kyrkans namn, alltså är tvetydigt, är det inte så lyckat att använda det.

Att en konservativ inomkyrklig luthersk väckelserörelse i Finland också kallar sig "evangelisk" ger inte upphov till större klarhet.

Vilken är då lösningen? Att t.ex. svenskar ofta talar om "Finska kyrkan" är naturligtvis ett kulturimperialistiskt klavertramp av alltför vanligt slag. "Svenska kyrkan" var en gren av staten till år 2000, medan vår kyrka frigjorde sig år 1869 (att politiker och andra höjer röster för att "skilja kyrkan från staten" är historielös populism). "Svenska kyrkan" gav länge intrycket av att vara mer "svensk" än "kyrka"; nu börjar situationen korrigeras, men jag hoppas att vi i Finland inte skall falla i den gropen. De två systerkyrkorna är alltså till historia och karaktär rätt olika.

Dessutom är användningen av ordet "finsk" i ovannämnda bemärkelse naturligtvis förolämpande mot alla språkliga och etniska minoriteter i Finland, av vilka den största är vi finlandssvenskar. Den korrekta termen är "finländsk"; "finsk" betecknar det som har med språkmajoriteten att skaffa; "finne" är den som har finska som modersmål, medan de som är bosatta i Finland och/eller är medborgare i Republiken Finland är finländare.

Men tillbaka till kyrkans namn. Kan vi hitta ett som är bättre än det nuvarande? Jag vet inte. "Lutherska kyrkan i Finland" eller "Finlands lutherska kyrka" har det problemet, att det finns ett halvdussin andra lutherska kyrkor i Finland än folkkyrkan; visserligen är de försvinnande små (den största har c:a 250 medlemmar) men vi ska inte trampa på dem ändå, anser jag.

Och om vi vänder på steken, är det inte oproblematiskt att uppkalla en kyrka efter en människa, särskilt någon som Luther, som ville att så inte skulle ske.

Vad göra? "Evangeliska kyrkan i Finland"? "Kristi kyrka i Finland"? "Finlands kyrka"? Förslag av det slaget trampar på alla de andra kyrkor som finns i vårt land, och som också är evangeliska och tillhör Kristus. Vad göra? Eftersom det inte finns något bättre (eller ens något bra) förslag i detta skede, hjälper inte annat än att bibehålla det nuvarande namnet, fastän också det är långt ifrån oproblematiskt.

Svenska folkpartiet i Borgå ordnar en serie valmöten på Borgå torg. Det är frågan om lördag förmiddagar kl. 10-12. Ballonger för barn och fullvuxna barn, korv, kaffe, glada människor! Sparbössa och insamling för havre åt hästen Santtu (en av Gamla stans stora turistattraktioner)!

Ett par av tillfällena (6 och 20 september) har redan varit - se foton här: http://sfp-borga.julkaisee.fi/130

De övriga tillfällena går av stapeln i morgon den 4 oktober samt alla andra lördagar denna månad: 11.10, 18.10 och 25.10. Kommunalvalet hålls sedan söndagen den 26 oktober 2008 - kom ihåg att rösta. Förhandsröstningen är 15-21.10.08.

Nu är ju lördagen inte idealisk för mig ur arbetssynpunkt, eftersom lördag är vår primära jordfästningsdag, och andra förrättningar också ofta läggs just på lördagar, då folk i allmänhet är lediga. De flesta av ovannämnda datum passar mig ändå, överraskande nog, och i sådana fall har jag tänkt vara på torget. Då passar det bra att rycka mig i armen och diskutera politik. Har du önskemål eller synpunkter på politiken i Borgå eller på hur staden utvecklas? Säg bara till!

Vi ses på torget!

Kuninkaanportilla on ideana on monta hyvää puolta. Kuluttajat saavat monta lähekkäin olevaa kauppaa, yritykset saavat hyvin toimivia uusia tiloja, kauppa käy ja kaikki ovat iloisia.

No, ehkei sentään ihan kaikki. Paitsi että yritykset muuttavat jostakin ja esim. Porvoon keskustaa uhkaa tyhjentyminen kaupoista, olisi mietittävä myös liikennepuolta.

Kuninkaanporttiin kulkee nimittäin linja-auto (linja 4) noin kerran tunnissa arkisin. Keskustasta tulevalle tämä merkitsee, että käytettävissä on määrätty aika tarvittavan hankkimiseksi, sillä jos jää bussista, shoppailu kestääkin yhtäkkiä tunnin pidempään. Ärsyttävää.

Jos tulee sellaisista paikoista kuin Pellinki (viisi linja-autovuoroa Porvooseen ja takaisin arkipäivisin) tai Emäsalo (kolme vuoroa keskustaan, neljä takaisin) on kyse paljon enemmästä kuin ärsytyksestä mikäli vuorot eivät käy yhteen. Voi olla ettei yksinkertaisesti pääse kotiin ellei ole omaa autoa tai varaa taksiin. Eikä kaikilla - yllättävää kyllä - ole!

Ennen kuin Kuninkaanporttia laajennetaan lisää, on suunnittelijoiden istuttava alas miettimään. Heidän olisi mietittävä ei ainoastaan Vanhaa kaupunkia ja torin ympäristöä, jotka voivat jäädä ilman kauppojaan, vaan myös miten Kuninkaanporttiin olisi mahdollista päästä yleisillä kulkuneuvoilla jollei asu Porvoon ydinkeskustassa!

Karl af Hällström
RKP/Porvoo

Julkaistu Uusimaa-lehdessä 30.9.08

Detta inlägg består av ett utkast till insändare om familjevåld. Detta är den första, mest omfattande varianten, och förtjänar därför att publiceras här. Däremot är den alltför vag för att riktigt fungera som insändare i valtider, så jag jobbar fortfarande på den.

*

Våld inom familjen är ett svårt problem att tackla.

För det första är det omgivet av så starka skamkänslor från offrets sida, att mörkertalet är stort. Många som fysiskt misshandlar sin partner, sina barn eller sina föräldrar har också ett psykiskt grepp över dem - offren upplever att de har förtjänat misshandeln, att de inte är värda bättre.

För det andra går familjevåldet ofta i arv. Den som har upplevt familjevåld under sin uppväxt - antingen som offer eller som vittne - har en större tendens än andra att själv ta till våld. Problemet kan alltså i värsta fall leva vidare i generation efter generation.

För det tredje finns det faktorer i samhället som är ägnade att motverka problemets lösning; jag vill bara nämna arbetslösheten och den lättillgängliga alkoholen som exempel.

Vad kan då vi som samhälle göra? Det finns ingen enkel lösning, och mycket görs redan. Å ena sidan bör vi hjälpa offren för våldet och s.a.s. städa upp efteråt. Sjukvård, skyddshem och barntillsyn kan nämnas här. Å andra sidan bör alla klutar läggas till för att förhindra att problemen går så långt att våld bryter ut. Här kommer hälsovård, familjerådgivning och attitydfostran in i bilden. Viktigt vore att ge de potentiella våldsverkarna bättre verktyg för problemlösning.

Också vi kommunalvalskandidater har vårt ansvar. Särskilt de av oss som blir invalda i fullmäktige och olika nämnder bör se till att tillräckliga resurser finns för de olika initiativ som försöker rå på detta snåriga problem.

Niinkuin monella muullakin medialla, on Suomen Lehtiyhtymällä oma vaalikoneensa (http://www.lehtiyhtyma.fi/vaalit/). Tässä otos omista vastauksistani.

1. Mikä kuntaliitos olisi Porvoolle sopivin?
*Nykyinen Porvoo riittää
Porvoo-Askola
Porvoo-Askola-Sipoo
Koko Itä-Uusimaa
Painoarvo: neutraali
Kommentti: Porvoo tulee aina olemaan Itä-Uudenmaan keskuspaikkoja, rakenteista riippumatta. Kunnallinen itsenäisyys ei voi olla itseisarvo, vaan jos muut vaihtoehdot pitkällä tähtäimellä ovat paremmat voimme valita sellaisia. Tällä en halua sanoa että se olisi nykyoloissa ajankohtaista.

2. Mitä mieltä olet seuraavasta väitteestä: ”Porvoon pitäisi suuntautua nykyistä enemmän pääkaupunkiseudun suuntaan Itä-Uudenmaan sijaan”.
Täysin samaa mieltä
Jokseenkin samaa mieltä
*Jokseenkin eri mieltä
Täysin eri mieltä
Painoarvo: tärkeä
Kommentti: Koko maata, ja etenkin Itä-Uuttamaata, ajatellen olisi tärkeää ettei pääkaupunkiseudun annettaisi kasvaa holtittomasti. Alueemme tulee aina hyötymään pääkaupunkiseudun läheisyydestä, mutta jotta olisi muitakin vaihtoehtoja kuin nukkumalähiöksi muuntautuminen, on kehityttävä muihinkin suuntiin. Tämä puolestaan vaatii vähän suurempia ponnisteluja kuin virran vietäväksi antautuminen.

3. Mitä mieltä olet väittämästä: ”Porvoon pitäisi keskittyä nykyistä enemmän peruspalveluihin elinkeinoelämän kehityshankkeiden sijaan.”Täysin samaa mieltä
*Jokseenkin samaa mieltä
Jokseenkin eri mieltä
Täysin eri mieltä
Painoarvo: neutraali
Kommentti: Molemmat ovat sinänsä hyviä, mutta jollei kunta ota vastuuta peruspalveluista, kukaan ei sitä tee. Elinkeinoelämä kehittyy kyllä itsestäänkin - tosin kunnalla on omat intressinsä siinäkin.

4. Mitä mieltä olet väittämästä, jonka mukaan valta on Porvoossa siirtynyt kaupunginvaltuustolta virkamiehille?
Täysin samaa mieltä
Jokseenkin samaa mieltä
*Jokseenkin eri mieltä
Täysin eri mieltä
Painoarvo: neutraali

5. Miten Porvoon kouluverkkoa olisi mielestäsi kehitettävä?
Keskittämällä muutamaan isoon kouluun
*Nykyisellä kouluverkolla
Hajauttamalla pieniin kyläkouluihin
Painoarvo: tärkeä
Kommentti: Hyvin toimivat ja viihtyisät yksiköt pitäisi säilyttää. Isommat yksiköt voivat tarjota parempia resursseja monipuolisempaan opetukseen, mutta on otettava huomioon myös oppilaiden ja henkilökunnan viihtyminen sekä koulumatkan pituus. Kouluverkon monipuolisuus ja monimuotoisuus antavat mahdollisuuden eri yksilöille kasvaa omaa tahtiaan sekä eri kylille ja kaupunginosille mahdollisuuden kehittyä. Monipuolinen kouluverkko on kaikkien parhaaksi!

Those who have created the evil are those who have made possible the hideous social injustice our people live in. Thus, the poor have shown the church the true way to go. A church that does not join the poor in order to speak out from the side of the poor against the injustices committed against them is not the true church of Jesus Christ.

- Oscar A. Romero
The Violence of Love

as quoted on God's Politics
http://blog.beliefnet.com/godspolitics/2008/04/voice-of-the-day-romero-on-the.html

I somras blev jag intervjuad på en pod under rubriken "Vett och etikett i kyrkbänken". Alla tycks inte ha lyssnat till den intervjun...

Jag var med om att förrätta ett antal konfirmationer i somras. Det var ofta trångt i Mariagården, där de gick av stapeln, även om den kyrkan är större (med sina 260 platser) än Lilla kyrkan, där det ryms 170 personer. Nästa år har vi, om Gud vill, domkyrkan i bruk igen, och dess 1000 platser torde vara nog för det största konfirmation.
Vi brukar be konfirmandernas faddrar delta i välsignelsen av konfirmanderna. Det är uppskattat, har jag förstått, men blir rätt trångt uppe vid altaret, också det. Vid ett sådant tillfälle var det en dam som ville fotografera sin avkomma. Eftersom det var lite besvärligt att komma förbi alla faddrar, och eftersom hon tydligen prompt måste fota från andra sidan kyrkan, gick hon helt sonika bakom altaret för att hitta en bra fotovinkel!
Jag upplevde nog att den genvägen var närmast tölpaktig och visade på en grundläggande brist på respekt för det heliga i situationen.
Saken blev inte bättre av det som sedan skedde. När konfirmanderna, faddrarna och fotografdamen hade återgått till sina platser och konfirmaderna hade sjungit en sång, gick jag upp till altaret för att leda församlingen i Kyrkans förbön. Just när jag hade inlett bönen hör jag till min förvåning ett gapskratt från damens sällskap. Det var inte hon själv den här gången, men samma gäng var tydligen lika tölpaktiga allihop.
Saknar vuxna människor verkligen en så grundläggande etikett? Jag blir alltid lika förvånad.

Jag berörde lite samma tematik i Veckans anekdot: Grava problem (17.11.06).

Länkar: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2008/10/uppdatering-kyrkotlpar.html