Deus semper maior!

I en predikan tog jag upp dessa verser, dock utan att direkt citera dem. Jag sade:
[Dessa verser] förbjuder homosexualitet. Det är ändå inte frågan om stabila homosexuella parförhållanden, sådana som vi stöter på idag, utan om en form av avgudadyrkan, nämligen tempelprostitution. Homo- och för den delen heterosexuella handlingar förekom som en form av fruktbarhetsrit i israeliternas grannars avgudadyrkan, och de blev därför förbjudna, liksom en hel mängd andra former av avgudadyrkan, för att inte israeliterna skulle förledas in på orätta vägar. I samma sammanhang förbjuds också trolldom, människooffer och annat som vi har lättare att känna igen som gudstjänstformer.
http://predikantbloggen.blogspot.com/2005/09/predikan-18-sndagen-efter-pingst.html

Gustafsson skriver:
Inför försök att överföra texten till moderna förhållanden kan en jämförelse med 18:19 vara värdefull; där förbjuds samlag med kvinnan under hennes menstruationsperiod. Detta förbud vittnar om en annan tid och andra synsätt än de idag rådande. Ännu tydligare blir detta om man betänker att både mannen och kvinnan skall ”utrotas ur sitt folk” (20:18). Straffet för sexuellt umgänge mellan personer av samma kön är döden (20:13).
Den som i sin syn på homosexualitet vill följa Gamla testamentet bör alltså yrka på dödsstraff för homosexuella handlingar och – i konsekvensens namn – anbefalla straff för samlag under menstruationsperioden.
http://www.geocities.com/WestHollywood/Village/9174/bibeltolkning.html

Det är intressant, tycker jag, att olika delar av 3Mos ges diametralt motsatt värde när det gäller sexualetiska frågor. Förutom de ovannämnda exemplen vill jag ta upp ytterligare ett, nämligen 27:3-7, där värdet av människor fastslås. Män är genomgående mer värda än kvinnor, personer i arbetsför ålder är mer värda än barn och gamla, och barn under en månads ålder värderas överhuvudtaget inte.
Denna poäng är intressant eftersom det oftast är samma personer som fördömer både homosexuellt beteende och fri abort. I det första hänvisar de till 3Mos 18, i det andra bortser de från 3Mos 27. Jag tar alltså här ingen ställning i frågan om abort, utan vill bara påpeka den interna motsättningen i argumentationen.

Arnell hävdar:
Ibland hör man argumentet att Gamla testamentets helighetslagar skulle vara ogiltiga i vår tid, med avseende på den juridiska och rituella tillämpningen, men ännu äga giltighet när det gäller den etiska tillämpningen. Men denna hermeneutiska princip (princip för tolkning) har inte sitt upphov i själva bibeltexten, utan har konstruerats i efterhand av konservativa kristna i en specifik teologisk tolkningstradition som inte är generellt förpliktigande.
http://web.telia.com/~u74402809/

Gentle Spirit är på samma linje:
The edict against homosexual sex […] is important only as a historical document, not as a set of rules to follow in this time.
http://www.gentlespirit.org/homobible.htm

Ségolène Royal, nyvald presidentkandidat för det franska socialistpartiet (PS) och favorit i valet nästa år, talar för homosexuellas rätt till äktenskap. Hon intervjuades i juninumret av hbt-tidningen Têtu, och där sade hon bl.a. följande:

"Pour moi, la question fondamentale est celle des discriminations. […] Je pense toujours que le mot union est juste, qu'il correspond plus à la réalité. Pour autant, j'ai bien conscience du symbole: si on parle seulement d'union, on va dire qu'il s'agit d'un sous-mariage. Si ce n'est pas le même mot, on dira que ce n'est pas vraiment l'égalité des droits. L'ouverture du mariage aux couples de même sexe est dans le projet du PS. Le débat aura lieu, et si une majorité de gauche est élue, elle votera un texte mettant en application ce projet."
http://www.tetu.com/rubrique/infos/infos_detail.php?id_news=9718&date_info=2006-06-20

Också 365gay har en artikel om detta. Den är på engelska, om det underlättar läsförståelsen för någon. http://www.365gay.com/Newscon06/11/111706france.htm

Hautajaisissakin sattuu ja tapahtuu...

***

När jag arbetade i Helsingfors var c:a 75% av jordfästningarna sådana där den avlidna sedan skulle kremeras. Nu i Borgå är det uppskattningsvis en tredjedel. Skillnaden torde bero på att det inte finns något krematorium i Borgå, utan kistorna måste transporteras till huvudstadsregionen för kremering.
De som kremeras, har en urnebisättning efter att allt är klart - en eller ett par veckor efter själva jordfästningen, alltså. De som inte kremeras, gravsätts naturligtvis direkt.

Och det är inte alltid helt problemfritt. Vädret bråkar emellanåt, det förekommer tekniska problem och folks beteende är inte alltid vad man skulle önska.

* Jag har stått vid gravens rand i ösregn, i starkt snöfall, i -28 graders kyla och när löven från lönnen ovanför mig har fallit så tätt att de har skymt sikten för mig. 30 graders värme i gassande sol är inte heller direkt behagligt i mörk kostym...

* En gång var graven så högt placerad att vi var tvungna att halvt klättra upp på jordhögen för att nå den. En av de anhöriga tappade balansen, och en sekund trodde jag att hon skulle falla ner i graven, men hon lyckades fälla sig åt andra hållet i stället och landa i mullen.

* En annan gång var den avlidna en enorm karl som (p.g.a. vatten i kroppen) vägde närmare 200 kilo. Åtta bärare var vidtalade, fem anhöriga och tre hyrda från begravningsbyrån, men i ett skov av sparsamhet annullerade änkan de hyrda bärarna. Där stod vi med fem bärare vid denna gigantiska kista (närmare en och en halv meter bred måste den ha varit). Vaktmästaren hoppade in som den sjätte (för det är omöjligt för ett udda antal bärare att göra sin plikt) och jag som präst skötte vaktmästarens uppgifter. Likafullt höll den avlidnes 70-åriga bror och aspackade son på att digna under bördan - åtta bärare skulle verkligen ha behövts! När vi så kom till graven var den för smal! Bärarna fick sänka ner kistan snett i gropen. Inga flera sådana begravningar för mig, tack!

* Folk förstår i allmänhet att bete sig i kapellet och vid graven, men under begravningståget där emellan är det lite si och så med den saken. Glatt samspråk om väder och vind hörs allt emellan (och hörs långt!), och en gång hörde jag t.o.m. från slutändan av tåget ett glatt rop: "Kato prrkl! Pitkästä aikaa!" ("Se på f-n! Länge sen senast!") Jag kunde bara himla med ögonen...

Two male penguins, named Roy and Silo, adopted an abandoned egg at New York City's Central Park Zoo in the late 1990s.

Silo and Roy are chinstrap penguins. They set up housekeeping together and for six years were completely devoted to each other and inseparable.

Their chief keeper, Rob Gramzay discovered that the couple put a rock simulating an egg in their nest and sat on it, keeping it warm in the folds of their abdomens.

Gramzay finally gave them a fertile egg that needed care to hatch. Things went perfectly. Roy and Silo sat on it for the typical 34 days until a chick, Tango, was born. For the next two and a half months they raised Tango, keeping her warm and feeding her food from their beaks until she could go out into the world on her own.

A children's book based on this story has raised the ire of parents in a community about 20 miles east of St Louis with demands that it be removed from the bookshelves of a local school. The school authorities have not (yet) given in to the demands to alter reality to fit the parents' prejudices.

***

Två hanpingviner, Silo och Roy, var ett par i Central Park Zoo i New York i sex års tid. De levde tillsammans och var oskiljaktliga. Herrarna ruvade på en sten stor som ett pingvinägg i sitt bo, tills deras skötare gav dem ett övergivet befruktat ägg att ta hand om. De ruvade det i de vanliga 34 dagarna tills en unge, Tango, kläcktes. Henne födde de upp i två och en halv månad tills hon var stor nog att lämna boet.

Denna lilla (sanna) solskenshistoria ligger som grund för en barnbok, som upprörda föräldrar vill ha bort från ett skolbibliotek i Missouri. Skolmyndigheterna har inte (ännu) gett efter för påtryckningarna att ändra verkligheten för att passa föräldrarnas fördomar.

365gay 16.11.06. http://www.365gay.com/Newscon06/11/111606book.htm

SALT: Carola Sarén

Hon är mest människa. Men hon är också kvinna. Kristen kvinna och präst. Präst och homosexuell. SALT smakar peppar idag.

Gäst Carola Sarén, programledare Maria Sundblom.
SALT om att vara människa söndag 26.11 kl 17.45 i FST5 och TV1. Repris i FST5 onsdag 29.11 kl 20.20.

http://www.yle.fi/svenska/tro/template.php?id=190

The Iranian government is again coming under scrutiny for its treatment of gays following reports a man was executed after being found guilty of homosexuality.
Homosexuality is a capital crime under Sharia, or Islamic, law.

In July 2005 two teens were reportedly hanged for being gay.
The Iranian Students News Agency first reported the executions in the northeastern city of Mashhad, saying that the teens had been caught in a sexual relationship.
One teen, ISNA said was 18, the other was a minor, believed to be 16 or 17. The organization ran a picture of what it said was the execution on its Web site.

Some international gay rights groups believe that more than 4,000 lesbians and gay men have been executed since the Ayatollahs seized power in 1979.

365gay reports: http://www.365gay.com/Newscon06/11/111506iran.htm

Rev. Janet Edwards, accused of violating Presbyterian Church law by performing a marriage for two women, has sent out dozens of invitations to her trial.

Edwards has been ordered to appear November 15 before an ecclesiastic court in Pittsburgh. Trials are normally open to the public but seldom draw an audience.

Edwards says it's important for people to be there. In the invitation she says that she hopes the trial results in open and frank discussions within the denomination on the role of gay, lesbian, bisexual and transgender people of faith.

Edwards, a parish associate at the Community of Reconciliation Church in Pittsburgh, was charged with presiding at the June 2005 wedding in contradiction of the church's position on marriage. She has been an outspoken advocate for gays and lesbians during her 28 years as a minister.

Two fellow pastors who saw the marriage announcement in a newspaper made the complaint against Edwards.

If found guilty, Edwards said she faces punishment ranging from a rebuke to removal from the ministry.

*

Charges were dismissed Wednesday (Nov 15) after church officials determined the charges were filed too late.

"This dismissal constitutes neither a vindication of the accused nor any finding with respect to the subject," according to a statement from the Permanent Judicial Commission of the Pittsburgh Presbytery, read by Kears Pollock, the group's vice moderator.

***

Den presbyterianska pastorn Janet Edwards i Pittsburgh, Pennsylvania, USA, vigde i juni 2005 två kvinnor (med varandra, alltså). Nu har hon ställts till svars för detta inför en kyrklig domstol, efter att två kolleger angav henne. Om hon fälls kan hon få ett straff mellan en anmärkning och avsättning från prästämbetet.

Edwards har skickat ut inbjudningar till rättegången, eftersom hon anser att en öppen diskussion om homosexuellas rättigheter måste föras inom hennes kyrka. Dylika rättegångar är offentliga, men har i allmänhet inte mycket åhörare.

Detta rapporterar 365gay
6.11.06: http://www.365gay.com/Newscon06/11/110606presb.htm
och 14.11.06 http://www.365gay.com/Newscon06/11/111406pastor.htm

I en uppföljande rapport 15.11.06 heter det att anklagelserna mot Edwards inte tas upp till behandling, eftersom de kom in för sent. Edwards är alltså frikänd, men utan att fallet som sådant någonsin behandlades i rätten. Därmed fördes inte heller den diskussion som Edwards hade hoppats på.
http://www.365gay.com/Newscon06/11/111506pastor.htm

Mats Nyby ställer följande fråga i en kommentar:

Hej! Det här är inte en kommentar men en vädjan om en kommentar. I Dagens Nyheter 5.11 fanns 84 dödsannonser. I elva av dem fanns ett kors. I de övriga var korset ersatt av blommor, fåglar, en metande man, en trådrulle, en jägare, en båt... Hur vill du kommentera det här?

Jag antar (spekulerar) att det är en kombination av två faktorer: okunskap om symbolers innehåll och det svenska samhällets allmänna sekularisering.

1. Korset är en av de viktigaste symbolerna inom kristendomen. Det finns två grundmodeller: krucifixet (från lat. crucifixus, korsfäst) där Jesus hänger kvar och det tomma korset, där han inte längre hänger. Av båda dessa finns mängder av varianter. Krucifixet symboliserar Kristi offerdöd för våra synder, medan det tomma korset är en symbol för att Kristus har uppstått och därmed visat vägen för oss genom döden till det eviga livet.
Ibland tycks folk tro att korset är en symbol för döden, eftersom det används i dödsannonser och på gravar, men det är alltså tvärtom. Korset används på gravar för att visa att de vars kroppar ligger där dog i tron på uppståndelse och evigt liv.
Men eftersom korset missuppfattas som en dyster dödssymbol tvekar kanske en del att använda det ens i dödsannonser. Kanske.

2. Korset är alltså en kristen symbol. Det andliga intresse som är inneboende i människan har i det svenska samhället (och i mindre mån också i det finländska) under de senaste decennierna allt mer tagit sig andra former än organiserad kristendom. Detta kommer till uttryck också i dödsannonserna. Om någon helt utan kontakt till eller intresse för kristendomen avlider, är det rätt naturligt att avstå från korset i annonsen och i stället använda en personlig symbol av något slag, kanske något som har med den avlidnes yrke, hobbyer eller andra intressen att göra.
Ändå undrar jag om det inte också här finns en smak av att kristendomen ses som en hobby bland andra - att dess existentiella värde går förbi den som väljer symbol. Jag vet inte, jag undrar bara.

Du bad om en kommentar, och den fick du. Men den är som sagt spekulativ - jag har inga stora mängder med fakta att bygga på. Kyrkans forskningscentral kanske skulle veta bättre.

Paulus kommer på några ställen i sina brev (t.ex. 1Kor 6:9f, 1Tim 1:9f) med vad man kunde kalla kataloger över laster eller lastlistor. Dessa listor verkar dock vara rätt allmänna till sitt innehåll; de handlar inte till alla delar specifikt om den situation i urkyrkan som Paulus talar om i sammanhanget. En slutsats som man kan dra av detta är att han har använt sig av lastlistor som kommer från den tradition där han växte upp, alltså fariseisk judendom.

I dessa verser finns två omstridda grekiska ord, malakos och arsenokoites. Bokstavligen betyder de “mjuk” resp. “man-liggare”. Vilken den tekniska innebörden är i detta sammanhang hos Paulus är dock inte helt entydigt.

En vanlig tolkning är att det är frågan om den passiva resp. aktiva parten i sexuellt umgänge mellan män och ynglingar. Utan tvivel är det frågan om promiskuitet, antagligen i ett sammanhang av pederasti och prostitution. Ändå är det värt att notera att Paulus inte använder en mer direkt teknisk term, trots att sådana också stod till buds - erastes “älskare”, paiderasteia “pojkälskare”, eromenos “den älskade pojken i ett pederastiskt förhållande”, bara för att nämna några (lånade av Dawson - http://www.lgcm.org.uk/bible/chap4.htm).

Gustafsson har en intressant utvikning över antikens sätt att använda pluralformen malakoi.
http://www.geocities.com/WestHollywood/Village/9174/bibeltolkning.html

Bibel 2000 översätter 1Kor 6:9 så här: Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män …- och listan fortsätter i nästa vers, som avslutas med ingen sådan får ärva Guds rike. Denna översättning har slagit ihop malakos och arsenokoites till ”män som ligger med andra män”, alltså sådana som (åtminstone till beteendet) är homosexuella.
En ordagrann översättning av denna vers vore: Eller inte vet ni att orättfärdiga Guds rike inte skall ärva. Inte ni skall gå vilse [bildligt: bedra er], och inte otuktiga och inte avgudadyrkare och inte äktenskapsbrytare [möjligen bildligt: en som har avfallit från den rätta tron] och inte mjuka och inte man-liggare …

Att översätta grekiskans arsenokoites - arsen är ”man”, koite (”soffa, säng”) är bildligt ”samlag” - med ”homosexuella” är ännu möjligt, om än helt inte självklart. Att översätta det med ”gosseskändare” eller ”pedofiler” är att gå för långt, eftersom det uttryckligen handlar om arsen, inte t.ex. pais, som vore ”pojke”. Ändå görs också det ibland.
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/11/bibelbruket-i-ke-greens-predikan-20703.html

Vad sedan gäller användningen av arsenokoites i lastkatalogen i 1Tim 1:10, bör vi som Dawson se till sammanhanget. I den aktuella versen finns en serie på tre ord som hör ihop: pórnois arsenokoítais andrapodistaîs. Ordet pórnos betyder i allmänhet ”en manlig prostituerad”, men ordet kan i NT få en vidare betydelse av ”en som sysslar med sexuella överträdelser”. Andrapodistés betyder ”slavhandlare” eller ”kidnappare”. Arsenokoites behandlades ovan.

När dessa tre ord kombineras, kan vi anta att Paulus säger att prostituerade, horkarlar och sådana som tvingar andra till prostitution fördöms av Lagen. Och exempel på sådana har vi både i antiken och i våra dagar – tänk exempelvis på östeuropeiska kvinnor som tvingas till sexslaveri i väst eller på män också från vårt land som reser till Fjärran Östern för att ha sex med barn. Att lagen vänder sig mot sådant är det inte svåert att hålla med Paulus om.

Arnell uttrycker saken väl när han skriver:
"Det är orimligt och ogudaktigt att generalisera utifrån Paulus ord och pressa dessa bibelverser till att utgöra Guds Ord avseende alla sorters sexualitet mellan personer av samma kön i alla typer av relationer i alla tider och i alla sociala och kulturella sammanhang. Så får man inte missbruka bibelns ord utifrån ett önsketänkande om att få enkla, klara och tydliga regler i komplicerade moralfrågor. Man gör sig i så fall skyldig till biblicism som i värsta fall kan bli en form av avguderi, d v s ett allvarligt brott mot det första budordet. Det är Gud ensam som vi skall tillbe och tjäna, inte bibelns bokstav. Och det är den levande Herren, Jesus Kristus, Guds Son, som är Ordet självt i dess djupaste och klaraste bemärkelse."
http://web.telia.com/~u74402809/

Kokkolan ruotsinkielisessä seurakunnassa, joka tähän saakka on ollut naispappeuden vastustajien kotikenttä, on toissapäiväisissä vaaleissa valituista edustajista 40% voimakkaasti naispappeuden puolella. Edistystä (vaikkakin hidasta)!

***

I Karleby svenska församling (http://karleby.forsamling.net/) har en strikt linje av motstånd mot kvinnliga präster rått. Den största uppluckring som förespråkarna för kyrkans gemensamma beslut har lyckats få kyrkoherde Peter Kankkonen att gå med på är att församlingen en gång om året bjuder in en kvinnlig präst att förrätta gudstjänst - i kyrkoherdens frånvaro.

Nu efter församlingsvalet har förändringens vindar börjat blåsa. Fyra av tio församlingsrådsmedlemmar blev invalda från listan Alla gemensamt, som driver kyrkans gemensamma linje. De övriga sex kommer från den “traditionella” listan Kristus i centrum. Exakt samma konstellation gäller i församlingens representation i samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige.

Detta rapporteras i tre österbottniska tidningar:
Vasabladet http://www.vasabladet.fi/story.aspx?storyID=251906
Jakobstads Tidning http://www.jakobstadstidning.fi/sokmotor/svar.php?svar=2343mlokalt
Österbottningen http://www.osterbottningen.fi/gen/1076906.asp

Det var en formulering i JT som jag fastnade för. Khde Kankkonen intervjuas.

"Hur blir det nu när närmare hälften av de förtroendevalda i församlingsrådet är uttalat för kvinnopräster?
- Kvinnoprästfrågan är avgjord och vi har en bra linje i kyrkan, säger Kankkonen.
- Det finns delade åsikter i församlingen, men det behöver inte bli konfliktfyllt om man inte väljer att konfrontera de olika åsikterna mot varandra.
Vad förändringen och förnyelsen av verksamheten kan tänkas innebära vill Peter Kankkonen inte spekulera i."

Med tanke på hans egen linje hittills, är det något som inte riktigt klingar rent…