Deus semper maior!

We know that a peaceful world cannot long exist, one-third rich and two-thirds hungry.

- Jimmy Carter

as quoted on the Hunger Site
http://www.thehungersite.com/

O Gud Fader, förbarma dig.
O Gud Fader, förbarma dig.
Gud, vi ber med allvar,
ja, vi ber med allvar:
o Gud Fader, förbarma dig.

Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Gud, vi ber med ånger,
ja, vi ber med ånger:
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.

Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Gud, vi ber om kärlek,
ja, vi ber om kärlek:
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.

Halleluja, halleluja.
Halleluja, halleluja.
Gud, vi prisar ditt namn,
ja, vi prisar ditt namn:
halleluja, halleluja.

***

Kommentar: Det här är en av de första visor som jag skrev. Den tillkom på Lekholmen; jag var 17 år gammal den sommaren.
Jag översatte den nästan genast till tyska, för vi hade besök av en grupp ungdomar från Tyskland. Senare har jag översatt den också till finska och engelska. Jag lägger in översättningarna i ett senare skede.

Kommer du ihåg när det snöade så mycket så vi inte kunde gå till skolan? Kan du göra om det? (Lars, 6 år)

Under 1980- och -90-talen skrev jag många visor, som jag sedan sjöng till gitarrackompanjemang. Jag var alltså trubadur.

Redan tidigare hade jag skrivit musik, närmast tonsättningar av olika dikter - och några av dem rätt bra, om jag får säga det själv (för vem skulle annars göra det) - men nu började jag då skria mina egna texter också. Detta pågick ungefär under åren 1985-96.

Efter att jag blev prästvigd 1997 har jag fått utlopp för min kreativitet genom predikningar och liknande, och numera också genom bloggandet. Men mina sångtexter vill jag ändå dela med mig av, för vad de nu är värda.

1. Gubben Noak, gubben Noak var en hedersknyffel.
När han gick ur arken sin så pressade han tryffel.
Så kom där ett tryffelsvin och bökade det upp
så det blev en präktig grop som Noak kalla' "tupp".

2. Imse, lilla spindeln vår, han klättrade på tråden
när det kom en präktig dusch från regnvattensförråden.
Regnet spola' spindeln bort och djupt ner i en pöl.
Imse efter detta aldrig annat drack än öl.

3. Mamma Troll, hon lade sina ungar, alla elva.
När hon kom till minsta ungen började han skälva.
Han var skraj, för ur hans blöja kom en ryslig puff,
men hans mamma bara log och sa: "Ho aj aj buff!"

4. Blinka lilla stjärna där, jag ser nog din placering.
Vad är du som blinkar iklädd sådan där mundering?
Ljuset har du plockat bort och lämnat det i pant
- det du liknar mest är nog en gammal spastisk tant.

5. Mammas lilla Olof plockar bär på grannens buskar,
plockar där i allsköns ro när någon honom ruskar.
Olle flyr, men grannen pressar honom i ett hörn
men blir rädd för mammas skrik*, för grannen heter Björn.

6. Lilla Lasse gick och grät för att han tappat båten.
Då kom där förbi en vänlig farbror som hört gråten.
Farbrorn ville trösta Lasse, och så här det lät:
"Världen är så stor, så stor..." - men DÅ först Lasse grät!

7. Ekorr'n Kurre sitter på en gren och skalar kottar,
sitter där och njuter och i lugn och ro sig gottar
då där plötsligt barn som saknar både vett och sans
skjuter med ett luftgevär och bryter Kurres svans.

8. Trygga Räkan simmar lugnt omkring i Nordatlanten
då ett östtyskt fartyg dumpar överbord Trabanten.
Trygga åker i sin bil och känner sig så morsk
att han byter namn och hädanefter kallas "Torsk".*

9. "Broder Jakob, broder Jakob, vad har du nu för dig?
Sover du och tror att stora klockan helt själv rör sig?"
"Ja, men fader abbot, efter festen är jag trött.
Jag har druckit öl och snaps och vin båd' vitt och rött."

10. Mammas lilla älskling ville måla hela världen
så han tog en tioliters färgdunk med på färden.
Dunken lyckades han öppna, men se'n gick det så:
världen hade samma färg, men ungen, han var blå.

11. Blåa sippor står i backen utan skor och strumpor.
Barnen vill förstås me'samma gå med bara rumpor.
Mamma tvingar ändå dem att hålla kläder på,
men de tar sin hämnd och krossar alla sippor små.

12. "Bä, bä, lilla vita lamm, hur har du det med ullen?"
"Annars är det bra, men jag har magen lite svullen,
vilket kan bero på det att magsäcken är full
utav strumpor, rock och kjol av ren och fin ny ull."

5 "Skjut björnen!"
8 Sens moral: Trygga Räkan kan ingen vara.

***

Kommentar: Det här sången tillkom under två somrar på Lekholmen i Helsingfors. Jag kände ett behov av att få alla de barnvisor, som jag hade råkat ut för under min uppväxt, ut ur systemet. Denna sång var resultatet. I vers 6 var jag extra effektiv, för den demolerar två barnvisor, "Världen är så stor, så stor, Lasse, Lasse liten" och "Lilla Lasse går och gråter, borta är hans fiskarebåt".
Det har funnits några verser till, men dem har jag refuserat p.g.a. låg kvalitet och hög kvantitet. Och ändå kan jag aldrig minnas alla verser när jag någon gång sjunger Barnsligt ...

How do we learn to love our enemy? By seeing him as a brother who is tempted as we are, and attacked by the same real enemy which is the spirit of hatred and of "Antichrist." This same enemy seeks to destroy us both by pitting us against one another.

- Thomas Merton

as quoted on God's Politics
http://tinyurl.com/2t5u8v

Jag hälsade några nya predikanter välkommen till Predikantbloggen häromdagen. Bland dem fanns Ben Thilman, som nu har publicerat sin första predikan (den första på bloggen, alltså).
Tack, broder, och välkommen!

http://predikantbloggen.blogspot.com/2007/10/i-jesu-nrhet.html

Jag hade förrättat ett dop, och vi satt och drack dopkaffe. Barnets fyraåriga storasyster och treåriga kusin var i full gång. Den ena av dem lekte vilddjur och morrade åt den andra, som förstås "blev rädd" och sprang undan.

Plötsligt ändrades leken, när storasystern sprang fram till mig och ropade "Prästen, skydda mig!" Hon hoppade upp i famnen på mig medan kusinen morrade bredvid - och vi var båda så rädda, så rädda!

Så sade hon plötsligt: "Nu är det över!" och sprang sin väg, jagade sin kusin och morrade åt henne i sin tur. Då sökte kusinen skydd hos mig - och så där höll vi på i säkert tjugo minuter. Än sökte den ena skydd, än den andra, och emellanåt båda.

Bland de arbetsuppgifter som jag har haft hörde denna till de mest angenäma - och de mest hedrande!

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world.

- Nelson Mandela

as quoted on the Hunger Site
http://www.thehungersite.com/

I inlägget Media om nattvardstvisten (http://tinyurl.com/ysk7y5) har jag samlat allt det som jag har fått tag på i ämnet. Här är denna veckas skörd.

Halvar Sandell skriver en debattartikel i Kyrkpressen 43/07 (s. 13). Rubriken är Nattvarden är Herrens Nattvard. Udden är riktad mot biskop Gustav Björkstrands kolumn i Kp 41/07, eftersom Sandell anser att biskopen inte tillräckligt hänvisade till bekännelseskrifterna. I slutet får också jag mig en släng av sleven:

* Då pastor Karl af Hällström i våra sammanhang dels radikalt ställer sig på sidan om bekännelsen, dels själv agerar nattvardsutdelare i en kyrka som den lutherska kyrkan inte har gemenskap med, så upprör detta tydligen inte biskopen. Men hänvisningar till vår egen kyrkas bekännelse tycks uppröra i hög grad. *

Det Sandell hänvisar till med att jag "agerar nattvardsutdelare" är mitt metodistiska gästspel 7.10.07, som jag bloggade om i inlägget Predikstolsutbyte utan förhinder (http://tinyurl.com/26a5oq). Att han känner till det betyder förresten att han av allt att döma läser min blogg, och det är ju trevligt! Hej på dig, Halvar!

*

A propos: Jag börjar småningom bli intresserad av att veta när herrar G. Björkstrand och H. Sandell skall ta sig sin utlovade pratstund - och framför allt av att veta vilket resultatet av samtalet blir. Men ännu får vi tydligen vänta...