Deus semper maior!

Jag fortsätter på gårdagens inlägg.

Förståeligt nog uppehåller sig Green länge vid Rom 1-2. Paulus fördömer där det homosexuella beteende som var vanligt i den omgivande kulturen därför att han med sin judiska bakgrund ser det som en form av avgudadyrkan. Delvis tolkar Green Paulus rätt i detta - och varför inte, eftersom båda var homofober - men Green kommer också med lösryckta påståenden. Exempelvis säger Paulus i 1:26: ”Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra.” Green tolkar detta som en indikation på att homosexualiteten inte är medfödd utan ett fritt val. Men det är nog inte den frågan som Paulus ägnar sig åt här. Samma absurda slutsats drar Green av att Paulus i 1Kor 6:18 skriver ”Håll er borta från otukten.” Att rycka loss ett ord i dessa verser och tolka Pauli uttalande så bokstavligt som Green gör saknar naturligtvis all grund.

Men Paulus skriver faktiskt här sådant som har relevans också i denna diskussion: ”Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer. … Du tror dig om att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor i mörker, en fostrare för oförståndiga, en lärare för omogna - du äger ju kunskapen och sanningen i lagens gestalt. Du undervisar alltså andra men inte dig själv. Du förbjuder stöld men är själv en tjuv. Du fördömer äktenskapsbrott men begår det själv. Du avskyr de hedniska gudarna men drar dig inte för att plundra dem. Du är stolt över lagen men vanärar Gud genom att överträda den, ty som det står skrivet: För er skull smädas Guds namn bland hedningarna” (Rom 2: 1, 19-24).

Om Green själv kan biblisk grekiska, eller om han bygger på någon annans kunskaper, vet jag inte. Han citerar ändå vad han påstår vara en bokstavlig översättning av 1Kor 6:9: ”Nu skall jag läsa grundtexten, den säger så här: 'Eller inte vet ni att orättfärdiga, rike Guds inte skall ärva. Inte bedra er, varken otuktiga människor eller avgudadyrkare, eller äktenskapsbrytare eller vällustmänniskor eller gosseskändare, Guds rike inte skall ärva.'” Sedan drar han stora växlar på ordet ”gosseskändare” som han tolkar som ”pedofil”, vilket han (med rätta) förfasar sig över.

Men hans översättning är felaktig. En ordagrann översättning av denna vers vore: ”Eller inte vet ni att orättfärdiga Guds rike (sic!) inte skall ärva. Inte ni skall gå vilse [bildligt: bedra er], och inte otuktiga och inte avgudadyrkare och inte äktenskapsbrytare [möjligen bildligt: en som har avfallit från den rätta tron] och inte mjuka och inte man-liggare” - och listan fortsätter i nästa vers, som avslutas med ”rike Guds (sic!) inte skall ärva.”

Att översätta grekiskans ”arsenokoites” - ”arsen” är ”man”, ”koite” (”soffa”) är bildligt ”samlag” - med ”homosexuell” är ännu möjligt, om än helt inte självklart. Att översätta det med ”gosseskändare” eller ”pedofil” är att gå för långt, eftersom det uttryckligen handlar om ”arsen”, inte t.ex. ”pais”, som vore ”pojke”.

Fortsättning följer.

Seurakuntavaalit alkavat tänään. Muistathan äänestää?

Visst kommer ju alla ihåg att rösta i församlingsvalet idag?
http://evl.fi/Valet.nsf/sivut/WebPage65515?OpenDocument&cid=Content6C202

Nån borde göra nånting.
Du är nån. Rösta.

Pastor Åke Green takes great liberties with the Bible in his infamous sermon in 2003, the one he was first convicted of hatemongering for, but later freed by a higher court. Here, I try to analyze not the contents of the sermon as such, but his use of the Bible.
His name is Swedish, by the way, not English, and therefore pronounced with [e:], nor [i:]. Just a tip.

***

I sin predikan i Borgholms pingstkyrka på Öland den 20 juli 2003 (http://www.contra.nu/green.html) tog pastor Åke Green upp homosexualiteten. Efter en del svårigheter lyckades han komma över nyhetströskeln och bli åtalad för hets mot folkgrupp. Han fälldes i tingsrätten men friades av hovrätten.

Innehållsmässigt har bl.a. bloggarna Walentine (http://www.walentine.com/archives/2006/09/09/ake-greens-propaganda-ska-aldrig-glommas-av/) och Antigayretorik (http://antigayretorik.blogspot.com/2006/01/ke-greens-lgner.html) kommenterat Greens predikan, så det behöver jag inte göra här. I stället skall jag granska Greens bibelhänvisningar och det sätt på vilket han använder dem. Jag tar inte upp dem i den ordning de kommer i Greens predikan, utan i biblisk ordning. Denna predikan är alltså inte intressant som sådan, utan som exempel på hur man kan använda Bibeln för att få den att säga sådant som den inte säger.

Greens predikan är stilistiskt och språkligt undermålig. Det är tydligt att han har skrivit ut den på basen av en bandinspelning, eftersom de upprepningar och talspråksformuleringar som predikan vimlar av knappast skulle ha förekommit (lika mycket) i en skriven text. Detta skall jag ändå bortse från. Predikan som litteratur är ointressant i detta sammanhang.

Green inleder med en programförklaring angående sitt bibelbruk: ”Jag har inte sökt stöd i Guds ord för mina tankar, utan Guds ord har gett mig de tankar som jag skall redovisa då här i dag.” Detta är en naivt självförhävdande inställning, som helt bortser från den förförståelse som också Green bär på.

Ett gott exempel är hans heteronormativa användning av skapelseberättelserna, ”för det är viktigt att vi har Guds ord att stå på.” Stå på är en sak, trampa på en helt annan. Han har rätt i att det är förökandet som betonas i 1Mos 1:27f. En annan sak är att budet om att uppfylla jorden nu är uppfyllt och därför ogiltigt. Vidare säger han om 1Mos 2:24, som han kallar ”instiftelseorden till äktenskapet”: ”Här talas bara om man och hustru. Det står inte på något sätt, eller man kan aldrig få det eller tyda det till att man kan då och ha vilken partner som helst. Utan här säger Herren klart och tydligt. Den drift då som Gud har lagt ner i människan för att uppliva den djupaste formen utav gemenskap också för att bevara äktenskapet i en sann trohet, det har djävulen använt som sitt starkaste vapen mot Gud, och mot äktenskapet.” Green utgår från en norm av heterosexualitet och läser sedan in den i bibeltexten, vilket gör att allt annat än heterosexualitet enligt honom hotar skapelseordningen. Det enda det de facto hotar är hans egen bibeltolkning - men redan det är förstås upprörande för honom.
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/09/hbt-bibeln-skapelsen-1mos-1-2.html

Green uppehåller sig länge vid Sodomsberättelsen (1Mos 18-19 samt Jes 3:9, Matt 10:5-15, Luk 17:28). Hans utgångspunkt är att Sodoms ”mycket svåra” synd var homosexualitet. Men detta är långt ifrån självklart. Se mina kommentarer här: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/11/hbt-bibeln-sodom-1mos-19.html.

Han säger: ”Som människor levde i Lots tid så ska man leva innan Jesus kommer igen. Det är en sak som vi inte kan motsäga på något sätt.” Kanske det. Vi lever i själviskhet och exploatering och förtryck av de svaga, och om Green skulle syfta på detta kunde man inte motsäga honom. Då han syftar på homosexualiteten är situationen däremot en annan.

Greens homofobi kommer förresten fram i följande formulering: ”Det är mycket svårt det här, när människor alltså ger sig hän på det sättet. Öppet och ogenerat så upplever vi att män kysser varandra och kvinnor kysser varandra, inför tevekameror, det kan man göra. De gör det också när det gäller inför filmkameror, men inte bara det man gör det öppet på våra gator och på offentliga platser så gör man så i dag i vårt land.”

När Green tolkar renhetslagarna (t.ex. 3Mos 18:22-30) visar det sig att han överför regler som gäller israeliterna på svenskarna. Israels folk var Guds utvalda folk och skulle se till att de var annorlunda än de avgudadyrkande grannfolken - detta är utgångspunkten i 3Mos. Denna utgångspunkt går dock inte att överföra på något annat folk, trots ivriga nationalistiska försök i de mest skilda kretsar, regioner och tider. Green kommer med en dystopisk profetia: ”När Israels barn skulle inta landet, om de började med sådana förbindelser, som var emot Guds ord, då säger han; 'då skall landet en gång till utspy sina inbyggare'. Jag tror det kan ske i Sverige. … Vårt land står inför en katastrof. Vad är det som säger att vi inte kan få en jordbävning som gör att hundratusentals människor kan dö i ett ögonblick? Vad är det som säger att vi inte kan få Mosulregn [borde väl vara monsunregn?] som fördränker tusentals människor i vårt land?”
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/09/hbt-bibeln-renhetslagarna-3mos-1822.html

Så citerar Green Jesus, och förvrider citaten. Han försöker få Matt 15:18 att säga att homosexualitet en medfödd drift i människans personlighet och Matt 18:6 att bli ett förbud mot att låta samkönade par uppfostra barn. Detta är mycket egendomliga tolkningar, som endast kan förklaras genom Greens heteronormativa förförståelse. Tvärtemot sin programförklaring (se ovan) söker han stöd i Bibeln för sina tankar.

Fortsättning följer.

When you occasionally have a really bad day, and you just need to take it out on someone, don't take it out on someone you know, take it out on someone you don't know. (Or don't actually DO it - just read about it here...)

I was sitting at my desk when I remembered a phone call I'd forgotten to make. I found the number and dialled it. A man answered, saying "Hello."

I politely said, "This is David. Could I please speak with Robert Campbell?"

Suddenly a manic voice yelled out in my ear "Get the right f*kin number!" and the phone was slammed down on me. I couldn't believe that anyone could be so rude. When I tracked down Robert's correct number to call him, I found that I had accidentally transposed the last two digits.

After hanging up with him, I decided to call the 'wrong' number again.When the same guy answered the phone, I yelled "You're a C*nt!" and hung up. I wrote his number down with the word 'C*nt' next to it, and put it in my desk drawer. Every couple of weeks, when I was paying bills or had a really bad day, I'd call him up and yell, "You're a C*nt!" It always cheered me up.

When Caller ID was introduced, I thought my therapeutic "C*nt" calling would have to stop. So, I called his number and said, "Hi, this is John Smith from BT. I'm calling to see if you're familiar with our Caller ID Program?"

He yelled "NO!" and slammed down the phone. I quickly called him back and said, "That's because you're a C*nt!"

One day I was at Lakeside Shopping Centre, getting ready to pull into a parking spot. Some guy in a gunmetal grey Land Rover cut me off and pulled into the spot I had patiently waited for. I hit the horn and yelled that I'd been waiting for that spot, but the idiot ignored me. I noticed a "For Sale" sign in his back window, so I wrote down his number.

A couple of days later, right after calling the first C*nt (I had his number on speed dial), I thought that I'd better call the Land Rover C*nt, too.I said, "Is this the man with the gunmetal grey Land Rover for sale?"

"Yes, it is", he said. "Can you tell me where I can see it?" I asked. "Yes, I live at 129 Alice Street, in Ilford. It's a terraced house, and the car's parked right out in front."

"What's your name?" I asked. "My name is Steve Hansen," he said.

"When's a good time to catch you, Steve?"

"I'm home most days as I'm currently unemployed."

"Listen, Steve, can I tell you something?"

"Yes?"

"Steve, you're a C*nt!" Then I hung up, and added his number to my speed dial, too. Now, when I had a problem, I had two a**eholes to call. Then one day I came up with an idea. I called C*nt #1.

"Hello?" "You're a C*nt!" (But I didn't hang up.) "Are you still there?" he asked.

"Yeah," I said.

"Stop calling me," he screamed.

"Make me," I said. "Who are you?" he asked.

"My name is Steve Hansen."

"Yeah? Where do you live?"

"I live at 129 Alice Street, Ilford, a terraced house, with my gunmetal grey Land Rover parked out the front."

He said, "I'm coming over right now, Steve. And you had better start saying your prayers."

I said, "Yeah, like I'm really scared, C*nt," and hung up.

Then I called C*nt #2"Hello?" he said.

"Hello, C*nt," I said.

He yelled, "If I ever find out who you are..."

"You'll do what?" I said.

"I'll kick your a*se," he exclaimed.

I answered, "Well, C*nt, here's your chance. I'm coming over right now."

Then I hung up and immediately called the police, saying that I lived at 129 Alice Street, Ilford , and that I was on my way over there to kill my gay lover.

Then I called Channel 5 News about the hoodie war going down in Alice Street, Ilford .

I quickly got into my car and headed over to Alice Street. I got there just in time to watch two C*nts beating the cr*p out of each other in front of six police cars, an overhead police helicopter and a News crew.

Jesus säger följande om homosexualiteten:

Total tystnad.

Varken Jesus själv eller evangelierna som helhet nämner homosexualitet med ett enda ord.
Eftersom det inte nämns i Jesu undervisning, kan vi dra slutsatsen att det inte var någon stor eller central fråga varken för honom eller för de första kristna. Det leder mig till att anse att Jesu allmänna undervisning om att vi skall bete oss kärleksfullt mot varandra bör appliceras också i mötet med homosexualitet (må sedan mötet vara "inre" eller "yttre").

När jag var sådär tre år gammal tog min far mig med till högmässan i Berghälls kyrka i Helsingfors. Han ville lyssna till kyrkoherdens predikan.

Det fanns det dock ett litet problem med. Ett treårigt problem, för att vara exakt. "Pappa, vad ska jag göra nu?" "Räkna lamporna där!" "157, vad ska jag göra nu?" "Räkna rutorna i det där fönstret!" "213, vad ska jag göra nu?" ...

När predikan äntligen var slut (pappa hade bara en vag aning om vad kyrkoherden hade sagt) tog pappa en tjugopennisslant ur fickan, räckte den åt mig och viskade: "När farbröderna där kommer hit med sina håvar, skall du lägga den här slanten dit." Jag rätade på mig och sa med en röst som ekade i hela den stora kyrkan: "Ska man betala för Guds ord i den här kyrkan, så tycker jag att vi aldrig kommer hit mer!!"
Alla gudstjänstbesökarna vände sig om och såg en liten pojke som tittade sig omkring och en pappa som snabbt duckade ner i bänken.

Numera har jag förlikat mig med tanken på kollekt.

Hanna-Leena muisti sähköpostilla (kiitos!).

Viime kuussa ilmestyneessä Cruxissa oli useampi artikkeli homoseksuaalisuudesta. Kiitokset teille, jotka olitte mukana juttuja tekemässä! Lehden voi lukea Pappisliiton sivuilta pdf-versiona.
http://www.ekirkko.org/pappisliitto/liitteet/pappisliitto-00010855-1.pdf

Sisällysluettelon kertomaa:
Enemmistön ehdoilla?
Millaista on olla seksuaalivähemmistön edustajana kirkon töissä? Miten papit ja kanttorit suhtautuvat samaa sukupuolta olevien parisuhteisiin? Entä puhutaanko Vanhassa testamentissa homoseksuaalisesta rakkaudesta? Artikkeleita tästä arasta ja vaietusta aiheesta .... 14-25

Jaakko Hyttisen esitelmä Raamattu, perhearvot ja homoseksuaalinen rakkaus, joka lyhennettynä löytyy mainituilta sivuilta, on kokonaisuudessaan julkaistu täällä.
http://www.ekirkko.org/pappisliitto/liitteet/pappisliitto-00010845-1.pdf

Crux on Akavan kirkolliset ammattiliitot AKI r.y:n jäsenlehti, joka ilmestyy kuusi kertaa vuodessa. Sitä toimitetaan yhteistyössä Diakoniatyöntekijöiden Liiton kanssa.

Kotimaa raportoi:

Venäjälle on syntymässä uusi luterilainen kirkko. Uuden, vielä rekisteröimättömän kirkon piispaksi on kohoamassa entinen Inkerin kirkon pappi, Siperian Krasnojarskin luterilaisen seurakunnan entinen johtaja Daniel Sobolev.

Inkerin kirkon piispa Aarre Kuukauppi kertoo Kotimaalle olevansa tapahtuneesta murheellinen, mutta hän mutta korostaa sitä, että repeämä on vähäinen. Mahdollinen uusi kirkko on hyvin pieni, ja koostuu ihmisistä, joilla enimmäkseen ei ole suhdetta Inkerin kirkkoon. Hankkeessa on mukana muita luterilaisia, myös hyvin karismaattisia ryhmiä, joiden ”luterilaisuus” on Kuukaupin mukaan ”välinpitämätöntä”.

– Uutta ryhmittymää ovat henkilökohtaisten valtapyrkimyksiensä vuoksi puuhaamassa ihmiset, jotka haluavat rakentaa itsensä mukaisen kirkon. Luterilaisuus on heille mitä tahansa, Kuukauppi sanoo.

***

Enligt den finska kyrkliga tidningen Kotimaa (http://www.kotimaa.fi/kotimaa/index.php?option=com_content&task=view&id=935&Itemid=38) håller en ny luthersk kyrka på att födas i Ryssland. Projektet verkar dock vara något suspekt.

Biskopen i Evangelisk-lutherska kyrkan i Ingermanland (http://www.gotish.spb.ru/index.php), Aarre Kuukauppi, berättar att det är frågan om en ytterst liten grupp av karismatiska kristna, vars ledarteam har blivit avskedade från olika lutherska kyrkor i Ryssland. Den nya kyrkans blivande biskop är Daniel Sobolev, som tidigare var kyrkoherde i den (ingermanländska) lutherska församlingen i Krasnojarsk i Sibirien, men senare blev avkragad.

Det talas om att den nya kyrkan skulle ha 30 församlingar, men biskop Kuukauppi menar att det är frågan om grupper på en handfull personer i olika delar av Ryssland som har samlats kring radioprogrammet ”Lutherska timmen”, som finansieras av USA, och att dessa grupper inte är värda att kallas församlingar.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Ingermanland samarbetade tidigare med “Lutherska timmen”, men samarbetet omöjliggjordes av läroskillnader. Den nya lutherska kyrkans bindning till luthersk lära kan också ifrågasättas, enligt biskop Kuukauppi.

Vad kan man säga annat än att situationen i Ryssland uppvisar kaotiska drag också vad gäller religionsutövning…

My blog about Haggard was quoted in a newspaper in Pohjanmaa.

***

En vänlig själ skickade (med tillhjälp av sin kropp) ett tidningsurklipp åt mig. Det var JT:s veckoslutsbilaga medmera (http://www.medmera.fi/) som plockar blogginlägg från bloggen.fi och publicerar dem.

Den här gången (4.11.06) var ett de publicerade inläggen från Bloggprästen Kalle (http://www.bloggen.fi/kalle_af/). Det var "Antihomopastor anklagas för homosex" (3.11.06), det första inlägg som jag skrev om Haggard-tragedin.

Tack till medmera och till F!

Det bibliska fördömandet av homosexuellt beteende hänger ihop med att det sågs en form av avgudadyrkan. Hetero- och homosexuella prostituerade förrättade fruktbarhetsriter till sina gudars ära, och israeliterna tog gärna efter. Dawson skriver bl.a.:

”These five verses [Deut. 23:17, 1Kings 14:24, 15:12, 22:46, 2Kings 23:7] refer to the widespread practice of ritual prostitution at pagan places of worship. … Sacred prostitution was a wide spread feature of Canaanite religious practice before and after the Israelite invasion. So strong was the tradition that it became a part of the religion of Israel itself, as is clearly shown by the reference in 2 Kings 23 where King Josiah as part of his reforms of the religious life of Judah expels the prostitutes from the Temple in Jerusalem itself and destroys their living quarters. The story of Judah and Tamah in Genesis 38 shows that it was prevalent even as far back as the patriarchal period and here it seems to have been associated with the sheep shearing festival.
I believe that the Israelite rejection of cultic prostitution as a legitimate form of religious expression is one of the most significant features of their religious practice and helps explain their attitude to human sexual expression in general and to homosexual behaviour itself.
Human sexuality as a symbol of creation was a central feature of the religious thought of all the countries around Israel throughout the Old Testament period. …
We cannot be sure of the exact role of ritual prostitution. In Canaan the sacred marriage was a central feature of those religions of the area which were concerned with fertility, and the institution of sacred prostitution may have been the symbolic accompaniment of the sacred marriage. The religion of Canaan was associated entirely with the forces of nature and the cycle of the seasons. In particular the victory of Baal the god of fertility over Mot, the god of death and drought, was celebrated in the coming of the new season's rain at new year. It was then we believe that large gatherings formed at the hill shrines and the victory of Baal and his marriage with Anat, who had saved him from the clutches of Mot, was celebrated with mass re-enactments of their reunion. Modern pilgrimages appear quite tame by comparison, and it is no surprise that such popular activities should have been adopted by the Jews.
Ritual promiscuity, designed to promote increase of people, cattle or crops, was a standard feature of seasonal fertility festivals. There are echoes of this even in England where children still dance around the may-pole which is a phallic fertility symbol. Herodotus described these activities in Babylon and Cyprus, and it is described also as part of the cult of the Great Goddess, Ma, at Comana in Pontus. In Java, as also among the Fan of West Africa, the Hereros and the Gavos, men and women are expected to copulate openly in the fields at major agricultural festivals.
In Canaan, most of this activity went on at the local sanctuary or high place, which before the Exile was where most people would have worshipped. (1 Samuel 9:9-25 describes Samuel at such a local shrine and the sort of worship that would have taken place there.) Often these were places where the pagan communities had worshipped before, in the same way Christian churches in England are often built on old pagan sites. … It was at more important hill shrines such as those at Dan or Shiloh, that there would have been buildings to house permanent staff including the Ke'dheshoth.
Most of these people were women though clearly men were involved as well. We do not know for certain if male prostitutes serviced male devotees but it is generally assumed that they did. Neither can we be sure if these people were volunteers, or people who had fallen on hard times and found it their only source of income, or as is more likely, slaves sold into this service. The passage in Hosea (3:1-4) where Hosea is instructed to take a prostitute for his wife as a sign of the relationship between the faithful God and his unfaithful people, suggests that she was a slave. "So I paid fifteen pieces of silver and one hundred and fifty kilograms of barley to buy her." (v.2) We don't know either whether people were involved in this for a short time or over long periods. Hosea's denunciations of this practice (e.g. Hosea 2:2-5; 4:14) shows that it was a widespread practice in the northern kingdom of Israel well into the 8th century BC, In these passages the whoring of his wife appears to be voluntary at least after their marriage and therefore all the more reprehensible. …
Ritual prostitution was extraordinarily persistent. From the references in the Books of Kings we know that several times these activities were suppressed as in the reigns of Asa and his son Jehoshephat in the middle of the 9th century BC, about a hundred and thirty years before Hosea, but it was still necessary to make the same reforms during the reign of Josiah some two hundred and fifty years later. …
Clearly in the Israelite mind the sort of behaviour that went on at the hill shrines and elsewhere was associated with lust, contempt for others and idolatry. In the days when the Israelites were trying to establish their own identity over and against the people around them, believing themselves to be uniquely called by God to do so, they would see this ritual prostitution as devoid of the context of any proper relationship and as that idolatry which believed that a special union could be achieved through sexual intercourse with the god or goddess being worshipped. For the devout, educated Israelites with their image of a transcendent God, the Creator of the universe, this would have appeared not only shocking but absurd. Human sexuality was intended to be part of a lasting relationship so that children which might result from it could be brought up, in the words of the old marriage service, "in the fear and nurture of the Lord."
Here people could be a part of God's creative purposes. It is the emphasis on the idea that sexuality should be part of a lasting stable relationship that is a genuine Israelite insight. The Israelites would certainly not have conceived that there could be any stable relationship other than that of heterosexual marriage. …
Sacred prostitution was not restricted to Palestine. It had spread widely in the Greek and Roman worlds. The Temple of Aphrodite, goddess of love and beauty, in Corinth, was actually the centre for the worship of Astarte or Ishtar. Strabo, writing in the 1st century AD says that at one time there were a thousand prostitutes working at this shrine. It may be that this was in Paul's mind when he wrote Roman's 1:26 and Corinthians 6:9-10. Prostitution was roundly condemned by biblical writers who deplored the debasing of the pure religion of Israel with pagan rites. Rites which God hated and were, according to biblical writers, the reason why he had taken the land of Palestine away from its original inhabitants and given it to Israel. (Leviticus 18:25-26)
Homosexual behaviour was strongly associated in Jewish moral thinking with the idolatry of pagan shrines and therefore was condemned all the more strongly. There was very strong pressure on all people to get married so any homosexual behaviour would also be seen as adulterous and a danger to the married state and the future stability of the community.”

http://www.lgcm.org.uk/bible/chap4.htm
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/09/hbt-bibeln-inledning-och-lnkar.html