Jag har varit så upptagen av "nattvardsbråket" att annan mediabevakning har blivit lidande. Det är därför dags att beta av lite nyheter som har samlat sig under den senaste tiden.
Vi börjar med anglikanerna.
*
Först lite om kvinnans ställning.
I den anglikanska kyrkan i Australien (dit ca 4 miljoner av de 20 miljoner australiensarna hör) har kvinnor kunnat prästvigas under flera decennier, men först nu blir det nu möjligt för kvinnor att bli biskopar, och det också bara i vissa stift. Visserligen är det inte i praktiken aktuellt med kvinnliga biskopar just nu, men principiellt är det alltså möjligt. Denna fråga torde dock plåga kyrkan under en lång tid ännu, säger en av de konservativa ledarna.
Church of England öppnade prästämbetet för kvinnor år 1994. Numera är det fler kvinnor än män som blir prästvigda - år 2006, t.ex., 244 kvinnor och 234 män. Men alla nya präster blir inte heltidsanställda, och av dem var 128 män och 95 kvinnor. De övriga tar tjänst som bl.a. volontärer i små församlingar, som inte har råd att betala lön. Ungefär 60 procent av de nya kvinnliga prästerna hamnar i sådana uppdrag. Jämlikheten är alltså inte genomförd.
*
Splittringen fortsätter på många håll inom den anglikanska kyrkogemenskapen (fast Europeiska kyrkokonferensens generalsekreterare, anglikanen Colin Williams, vill undvika ordet). Några amerikanska och kanadensiska biskopar grundade i oktober en s.k. "anglikansk union", som kommer att vara en konkurrerande kyrka i Nordamerika. Stiften i Fort Worth (Texas), Pittsburgh (Pennsylvania), San Joaquin (Kalifornien) och Quincy (Illinois) är i olika skeden av en separeringsprocess, men de tycks välja lite olika vägar. Vad som sker med kyrkobyggnader och annan egendom är inte heller klart, och domstolsförhandlingar pågår på flera håll.
Den episkopala kyrkan har 110 stift och 7000 församlingar. Ovannämnda fyra stift och 65 församlingar berörs av splittringen.
*
Den första yttre orsaken till splittringen var som bekant att den homosexuelle Gene Robinson vigdes till biskop 2003. En orsak till att splittringen nu framskrider är att flera stift har godkänt olika former av välsignelse och vigsel av samkönade par. Den anglikanska kyrkogemenskapen, under ärkebiskopens av Canterbury, Rowan Williams, andliga ledarskap, ställer sig delvis negativt, delvis skeptiskt till detta. Det finns dock en vid skala av synpunkter också kring denna frågeställning. Framför allt är det många som anser att det finns betydligt viktigare frågor att ta i. Andra är däremot villiga till bojkott av viktiga toppmöten.
*
Källor och länkar (många sådana): http://karlafhallstrom.blogspot.com/2007/12/anglikanerna-igen.html
