Deus semper maior!

Näytetään bloggaukset helmikuulta 2009.

Guds kärleks offerväg

Texterna för Fastlagssöndagen (Esto mihi) enligt tredje årgången

Första läsningen: Hes 18:30-32
Alltså skall jag döma er, israeliter, var och en efter hans gärningar, säger Herren Gud. Vänd om! Vänd er bort från era brott, så att de inte får er på fall. Sluta upp med alla era brott mot mig. Skapa er ett nytt hjärta och en ny ande. Inte vill ni väl dö, israeliter? Jag önskar ingens död, säger Herren Gud. Vänd om, så får ni leva.

Andra läsningen: 1 Kor 13:1-13
Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå.
När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
eller
1 Tim 2:4-6
[Gud] vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen. Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla, vittnesbördet när tiden var inne.

Evangelium: Mark 10:32-45
De var nu på väg upp mot Jerusalem, och Jesus gick först. De var fyllda av bävan, och de andra som följde med var rädda. Då samlade han de tolv och talade om för dem vad som skulle hända med honom: "Vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen skall utlämnas åt översteprästerna och de skriftlärda, och de skall döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna, som skall göra narr av honom och spotta på honom, prygla honom och döda honom, och efter tre dagar skall han uppstå."
Jakob och Johannes, Sebedaios söner, gick fram till honom och sade: "Mästare, vi vill be dig om en sak." - "Vad vill ni att jag skall göra för er?" frågade han. De svarade: "Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene till höger och den andre till vänster." Jesus sade: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker eller döpas med det dop som jag döps med?" De svarade: "Ja, det kan vi." Jesus sade: "Den bägare som jag dricker skall ni få dricka, och det dop som jag döps med skall ni döpas med. Men platserna till höger och vänster om mig kan jag bara ge dem som har bestämts därtill." När de andra tio hörde detta blev de förargade på Jakob och Johannes. Jesus kallade till sig dem och sade: "Ni vet att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken. Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara allas slav. Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många."


Jämförande bibelstudium: 1Kor 6:9

Den rikssvenska blogg- och prästkollegan Göran Koch-Swahne skrev nyligen en inläggsserie med rubriken Dag Hammarskjöld and the RSV (del 1-4), där han granskar hur översättningen av 1Kor 6:9 har varierat med tiden. Rubrikens RSV är the Revised Standard Version, som Dag Hammarskjöld införskaffade i New York 1953, men som senare reviderades.

Detta inspirerade mig till att granska hur olika bibelöversättningar behandlar just denna vers. Jag har behandlat den på Hbt-bibeln, men denna granskning har blivit ogjord.

Hur översätts alltså orden malakoi och arsenokoitai i 1Kor 6:9 i olika bibelöversättningar? Jag har bara kollat sådana översättningar som jag råkar ha hemma, men det blir ju några ändå. Vi tar dem i åldersordning.

* King James Version (KJV 1611): effeminate, abusers of themselves with mankind
* Drottning Christinas bibel (Chr 1642): pehmiäin, nijden jotka wastoin luondo syndiä tekewät
* Karl XII:s bibel (KXII 1703): de veklingar, drängaskändare
* Åkesons bibelöversättning (1904-11): självbefläckare, manbolare
* Segond (1910): les efféminés, les infâmes (räknas som v. 10)
* 1917 års översättning: de som låta brukas sig till synd mot naturen, de som själva öva sådan synd
* Kirkkoraamattu (KR 1938): hekumoitsijat, miehimykset
* New American Standard Bible (NASB 1960-77): effeminate, homosexuals
* Piibel (1968): salajased ropud, poisipilastajad
* New International Version (NIV 1973-84): male prostitutes, homosexual offenders
* Levande Bibeln (parafras, 1974-95): [sådana] som ägnar sig åt sexuella perversiteter
* Einheitsübersetzung (1980): Lustknaben, Knabenschänder
* NT81 (1981) slår ihop båda till [sådana som lever i] homosexualitet
* Traduction Oecuménique de la Bible (TOB 1988-95): les efféminés, les pédérastes
* New Revised Standard Version (NRSV 1989): male prostitutes, sodomites
* Contemporary English Version (CEV 1991-95): a pervert, [someone who] behaves like a homosexual
* Kirkkoraamattu (KR 1992) slår ihop båda till miesten kanssa makaavat miehet
* Svenska Folkbibeln (1996-98): de som utövar homosexualitet, de som låter sig utnyttjas för sådant
* Piibel (1997): lõpupoisid, meestepilastajad
* Bibel 2000 (1999) slår ihop båda till män som ligger med andra män (och reviderar därmed NT81)
* Bibelen (1999): menn som ligger med menn eller lar seg bruke till dette
* The Source New Testament (TSNT 2004): cinaedi, arsenokoites med hänvisning till notsystemet

Följande observationer kan göras:

1. Flera översättningar (Levande Bibeln, NT81, KR 1992, Bibel 2000) översätter båda orden med ett enda uttryck. Andra (Folkbibeln, Bibelen) kastar om ordningsföljden.
2. Första gången själva ordet "homosexuell" kommer in är först år 1960 i NASB. Uttryck med liknande innebörd har dock använts redan tidigare.
3. "Malakos" översätts med "kvinnlig, feminin" i KJV, Segond, NASB och TOB, bokstavligt med "mjuk" i Chr, med "vekling" i KXII, med "självbefläckare" (tydligen masturberare) i Åkeson, med "pervers" i KR 1938, Piibel 1968 och CEV, med "manlig prostituerad" i NIV och NRSV, samt med "Lustknabe" (pederastens älskare) i Einheitsübersetzung.
4. "Arsenokoites" översätts med "pederast" eller "pedofil" i KXII, Piibel 1968, Einheitsübersetzung och TOB. Chr och 1917 talar om "synd mot naturen", Segond om "infâmes" och Levande Bibeln om "sexuella perversiteter". Ingen av dessa talar alltså uttryckligen om homosexuellt beteende, även om det kan gå att läsa in det i vissa av uttrycken om man vill.
5. KXII, Piibel 1968, Einheitsübersetzung och TOB talar inte alls om homosexualitet, utan om pederasti eller pedofili.

Vilken slutsats kan vi dra av allt detta? Jag ser ingen annan möjlighet än att bekräfta det jag redan tidigare har skrivit i inlägget på Hbt-bibeln, nämligen att
* vi de facto helt enkelt inte kan vara säkra på vad de aktuella orden egentligen betyder. Att fördöma en grupp människor på så lösa boliner är orättfärdigt och okristligt, för att uttrycka det milt! *

***

Uppdatering vid midnatt:
Jag har lagt till flera översättningar - bl.a. är alla finska översättningar nu med - så gå in på http://korta.nu/9061 och kolla!


A Bertie Wooster anecdote

Three deaf men sit on a train, which makes a stop.
"Is it Wembley?", one of them asks.
"No, it's Thursday," another answers.
"Me too! Let's have a drink!", exclaims the third man.

*

An anecdote told by Bertie Wooster to a roomful of aunts, with a lamentable lack of success. And I know it's not PC. Sorry.


Reasons why heterosexual marriage should be banned

1. If heterosexuals are allowed to marry, some of them will want to marry more than one person, which will destroy the institution of marriage, and we can't have that!
(Oh wait, that is already happening)

2. If heterosexuals are allowed to marry, some of them will want to marry minors, which will destroy the institution of marriage, and we can't have that!
(Oh wait, that is already happening)

3. If heterosexuals are allowed to marry, some of them will want to divorce, which will destroy the institution of marriage, and we can't have that!
(Oh wait, that is already happening)

4. If heterosexuals are allowed to marry, some of them will want to have sex with animals, which will destroy the institution of marriage, and we can't have that!
(Which is as stupid as thinking that allowing gays to marry will make the same thing happen)

Thanks to the Episcopal Padre!
http://episcopalpadre.blogspot.com/2009/02/reasons-why-heterosexual-marriage.html



Moraliska dimensioner

PowerPoint-anteckningar från ett föredrag hållet för
Gamla Borgå - Wanha Porvoo Rotary
på Café Helmi 16.2.2009

*Etik eller moral?*
Vår moral styr de val vi gör och de handlingar vi utför
Etik är den vetenskapsgren som har moralen som forskningsobjekt
*
Moralen styr – men det är klart att vi bryter mot vår egen moral emellanåt.

***

*Moral och moralism*
Moral är det som vi (medvetet eller omedvetet) har valt som grund för våra handlingar.
Moralism är att vilja tvinga andra att handla som vi, utan hänsyn till den moraliska grund som de står på.
*
Slutsats: Moralism gör våld på sitt objekt och är därför omoralisk.

***

*Olika slag av moral*
Moralens objekt
- Självisk (allt genast)
- Familjecentrerad
- Nationalistisk
- Global
Moralens kvalitet
- Legalistisk
- Kasuistisk
Inte endast sexualmoral!
*
John Vikström: ”Främlingsfientlighet är synd!”
Mauno Koivisto: ”Det är orätt, men inte synd!”
För Koivisto betydde ”synd” alltså ”sexuella felsteg”...

***

*Vem drar nytta?*
En god moral är uppbygglig, inte destruktiv.
Vem byggs upp?
- Jag själv
- Min familj
- Mitt folk
- Mänskligheten
Främjar överlevnaden
*
Vems överlevnad?
En ung far som räddar sina barn ur ett brinnande hus är för överlevnad fast han dör själv på kuppen.
En kattmamma som biter ihjäl sina ungar är mot överlevnad oberoende av hur länge hon lever.

***

*Vem tar skada?*
En god moral strävar efter att minimera skada.
Att eftersträva nytta är inte orätt, men vilket pris är vi beredda att betala?
Vem betalar priset? Vem tar ansvar?
*
”Att minimera skada” innebär alltså all skada – inte bara skada för oss utan skada för alla.
Barn som kastar sten på gatlampor föder skada – inte åt sig själv (annat än psykiskt), inte åt mig (annat än indirekt) utan åt allmänheten, samhället.
Omogna individer kan få för sig att det som ägs av alla ägs av ingen, och ”därför får jag göra vad jag vill”...
En vuxen person inser också det gemensamma ansvaret.

***

*Regler eller från fall till fall?*
Samhället bör fungera lagligt. Det som inte är förbjudet, är tillåtet – men kan vara omoraliskt.
Bakom lagarna finns någon filosofi. Den kan omsättas på den privata moralen.
Regler kan ibland (sällan!) strida mot moralen, och man måste då (efter noggrant övervägande) handla olagligt för att vara moralisk.
*
Fariséerna försökte skapa regler som täckte alla eventualiteter, men som kom att utesluta medmänsklighet (vilket inte var meningen).
Jesus tolkade utgående från högre principer (Dubbla kärleksbudet och Gyllene regeln) och kom därför i strid med fariséerna.

***

*Och du själv?*
Vilken är din moraliska grund?
*
Det är bra att tänka igenom saken. Annars går vi bara på instinkt, och då kan någonting gå snett i argumentationen.
Exempel: ”Vi tog emot de evakuerade från Karelen. Därför behöver vi inte ta emot flyktingar idag.”
Tvärtom vet vi hur flyktingar känner sig och bör därför av medmänsklighet ta emot dem.



Kyrka och skola - kulturskillnader mellan grannländerna

Jag blir emellanåt fundersam när jag läser nyheter från den förra västra rikshalvan.

Jag hade två morgonsamlingar i ett par av våra lågstadier för ett par veckor sedan. Eftersom det följande söndag skulle vara kyndelsmässodag, talade jag om Jesus som världens ljus. Så överlämnade jag vårens program för församlingens barnarbete för utdelning till eleverna. Ingen tyckte att det var något konstigt med det.

Tvärtom har vi från församlingens sida ett blomstrande och glädjande samarbete med skolorna på vårt område. I Borgå finns ett gymnasium, två högstadier och ett tiotal lågstadier på svenska, och vi från den svenska församlingen besöker dem alla. Motsvarande samarbete har den finska församlingen med de finska skolorna. Församlingen ordnar också eftisverksamhet, vilket staden betalar oss för, precis som det sker med idrotts- och andra föreningar med motsvarande verksamhet.

Församlingen ordnar jul- och påskgudstjänster för skolor och dagisar, och på högstadiernas och gymnasiets vårfester håller vi andakter. Detta är helt naturligt.

Dessutom kan vi ha samarbete också i olika kriser. Exempelvis var en av våra ungdomsarbetare och jag i ett högstadium i två hela dagar i samband med skolskjutningen i Kauhajoki i höstas. Det behövdes krisarbete, så vi kallades in. Och också det var helt naturligt och uppskattat.

Men den här sortens samarbete tycks vara satt på undantag i Sverige, åtminstone att döma av de rapporter som flyter in. Vårfester arrangeras i kyrkorna, men inga religiösa inslag kan tillåtas. Samma med julen, vilket är ännu konstigare.

En kollega berättade att när hon hade gjort ett några månaders gästspel i Svenska kyrkan, kom hon snabbt hem igen, för när hon skulle hålla någon skolandakt hade hon blivit tillsagd av sin kyrkoherde att hon inte fick nämna Jesus för barnen. Det kändes så främmande och bakvänt att hon tog sin Mats ur skolan.

Detta hukande torde bero på en (i och för sig god) omsorg om dem som inte är kristna. Vad jag har förstått (och erfarit) har ändå inte t.ex. "vanliga" muslimer något emot att man firar t.ex. jul i skolan enligt kristen tradition, bara man inte hindrar dem från att fira sina högtider - ramadan och vad det nu finns. Och närvaron vid religiösa tillfällen behöver ju inte vara obligatorisk för ateister. Omsorgen tycks alltså gå för långt.

Vad säger mina läsare? Är det så här? Skall det vara så här? Borde Finland göra som Sverige eller tvärtom? Eller är det något annat system som borde införas? Kommentera gärna!