Vad är följande för språk och vad betyder det?
"Mi myst most in flatans pampas,
pres de plurr’ habitué."
Som pris utlovas att jag *inte* skickar någonting till er, för ni dignar säkert redan under julkort och dito -klappar.
Rätt svar publiceras imorgon, då jag också berättar vad som inspirerade mig till denna lilla tävling.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Står där så grå vid lagårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta -
"nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta" -
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.
Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen -
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; -
Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.
Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka;
det är hans största lycka.
Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick - men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!
Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.
Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.
Tyst är skogen och nejden all,
livet därute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Viktor Rydberg, ur "Dikter. Första samlingen" (1882)
HBT-personer kränks på arbetsplatser, skriver Per Westberg på sin blogg. Det är tänkvärt. Det handlar inte alltid om medvetna kränkningar, utan bara om tanklöshet, som baserar sig på det outtalade antagandet om att alla är heterosexuella. ”Heteronormen”, kallar Westberg det. Och han har rätt. Läs hans exempel.
http://kyrkoordnaren.blogspot.com/2006/12/hbt-personer-krnks-p-arbetsplatser.html
En annan blogg som ofta har intressanta kommentarer om saker och ting är Pam’s House Blend. Idag publicerade hon ett inlägg som behandlade orsakerna till att heterosexuella engagerar sig för homosexuellas rättigheter. Också jag har fått heteronormativa oförstående kommentarer här på bloggen, som utgår från att jag måste vara homo, eftersom jag talar om hbt-rättigheter - ett typiskt tänkesätt för en som inte ser på annat än sin egen navel i denna egocentricitetens själviska tidsålder.
Men Pam citerar kolumnisten Leonard Pitts Jr.:
"The most concise answer I can give is cribbed from what a white kid said 40 or so years ago, as white college students were risking their lives to travel South and register black people to vote. Somebody asked why. He said he acted from an understanding that his freedom was bound up with the freedom of every other man."
http://www.pamshouseblend.com/showDiary.do?diaryId=216
Han har en poäng, minsann.
A day before the New Jersey legislature votes on a civil unions bill the state Senate has told a pastor he is no longer welcome in the chamber after he delivered a scathing attack on same-sex couples.
The Reverend Vincent Fields made the attack during the invocation that starts the Senate session.
(365gay 13.12.06: http://www.365gay.com/Newscon06/12/121306jersey.htm)
I can understand (even if I don’t agree) that some fellow pastors see homosexuality as a sin, and that they therefore speak out against it. But doing so in this way shows a lack of judgement that I find sad. It will not further the cause of anti-gayness, but it will provide very bad publicity for Christianity and for Christ. I blogged about that the other day.
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/12/what-hell-happened-to-christianity.html
Even if you want to tell someone some choice truths, do you have to do that in such an appalling way? Rev. Fields is quoted to have said in his prayer: “We curse the spirit that would come to bring about same-sex marriage. We ask you to just look over this place today, cause them to be shaken in their very heart in uprightness.”
Maybe he confused the words “pastor” and “bastard”. They do sound rather alike, don’t they?
See also commentary on Pam's House Blend: http://www.pamshouseblend.com/showDiary.do;jsessionid=DB50CF51037BCB298CF9C33D1C2110CE?diaryId=212
Och nu är det hjul på min älskade bil.
Är det hjul på din cykel också?
Och ljusen har brunnit i tiotals mil;
till sist slocknar ljusen ändå.
Där borta i taket, där hänger han än,
den buse som krockat min trognaste vän.
Och motorn har slocknat i lastbilens korg.
O, vem har ett hjärta för bilförarns sorg?
K. af Hällström, efter Z. Topelius
Med anledning av att Svenska kyrkan fattade sitt efterlängtade beslut om att införa en välsignelseakt också för homosexuella par, kommer representanter för Borgågemenskapens kyrkor att samlas i Sigtuna i början av nästa vecka. Det är inte frågan om regelrätta förhandlingar, utan konsultationer, där kyrkorna lyssnar till varandra, men inte kommer med gemensamma uttalanden, fördrag el.dyl. Detta rapporterar Kyrkans tidning.
http://www.kyrkanstidning.com/ArticlePages/200612/15/20061215131442_Headline834/20061215131442_Headline834.dbp.asp
Diskussioner är väl alltid bra, antar jag…
Artikeln innehåller också en faktaruta om Borgågemenskapen (http://www.porvoochurches.org/), och det skadar kanske inte att citera den här.
"Borgågemenskapen
En kyrkogemenskap av lutherska kyrkor främst i Norden och Baltikum samt anglikanska kyrkor på de brittiska öarna.
Gemenskapen har antagit Borgåöverenskommelsen som innebär att man välkomnar varandras präster och medlemmar som sina egna.
Den som tillhör någon av medlemskyrkorna och efterfrågar en kyrklig handling skall behandlas på samma sätt som de egna medlemmarna.
Överenskommelsen bär namn efter staden Borgå i södra Finland där den undertecknades.
Medlemmar:
Evangelisk-lutherska kyrkan i Estland,
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland,
Evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen,
Isländska folkkyrkan,
Norska kyrkan,
Svenska kyrkan,
Engelska kyrkan,
Irländska kyrkan,
Skottlands episkopala kyrka,
Walesiska kyrkan,
Portugals lusitanska kyrka och
Spanska episkopala reformerade kyrkan.
Danska folkkyrkan och den Evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland innehar observatörsstatus."
I förrgår skrev jag om Markku Suokonautio och hans öden och äventyr som t.f. khde i Uurainen. http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/12/kyrkoherden-avgr-vilken-r-bakgrunden.html
Nu har Kotimaa publicerat en uppföljningsartikel, enligt vilken Lappo domkapitel låter Suokonautio behålla sitt prästämbete. http://www.kotimaa.fi/kotimaa/index.php?option=com_content&task=view&id=1138&Itemid=38
Det skulle nu bara fattas annat! Domkapitlet konstaterar att han inte har begått något brott och att sådana som är så skickliga på att möta människor som han är behövs i kyrkan.
Däremot är domkapitlet skeptiskt till användningen av formeln ”Elävän Jumalan, Luojan, Lunastajan ja Pyhittäjän nimeen” (“I den levande Gudens, Skaparens, Återlösarens och Helgarens, namn”), särskilt i samband med dop. Därför kommer de att utreda om de dop, som Suokonautio förrättade med dessa ord, är giltiga.
GIVE ME A BREAK!
Om de är osäkra, är det bra att saken utreds, men jag förstår inte att man kan vara osäker på dopets giltighet för en sådan här liten avvikelses skull! Barnet döps ju i den treenige Gudens namn, precis som det är meningen! Att handbokens formulering inte används kan eventuellt vara värt en anmärkning, men att dopet inte skulle vara giltigt - nej, hör nu!
Och vad om man kommer fram till att det inte är giltigt? Skall barnet då döpas om?
Domkapitlet erbjöd Suokonautio jobb som församlingspastor, men han tackade nej och anhöll om överföring till Kuopio stift, vilket beviljades.
Jag förstår honom. Kuopio-biskopen Wille Riekkinen är en human person, som knappast skulle ha låtit en sådan här situation uppkomma.
In October, I blogged about the situation on the Faroe Islands, where no anti-discriminatory law protected gays. A new law correcting this situation was passed on December 13, 2006, Kyrkans Tidning reports.
***
Jag bloggade 29.10.06 om homofobi på Färöarna. De hade ingen lag som skulle skydda hbt-folket från diskriminering, och jag uppmanade mina läsare att skriva på en protestlista. http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/10/homophobia-in-faroe-islands.html
Nu rapporterar Kyrkans Tidning att situationen har korrigerats. En diskrimineringslag godkändes 13.12.06, om än med mycket knapp majoritet.
Kyrkor och frikyrkor protesterade naturligtvis, tyvärr.
http://www.kyrkanstidning.com/ArticlePages/200612/14/20061214101655_Headline614/20061214101655_Headline614.dbp.asp
Pingstvänner kan vara roliga också, inte bara lustiga. :-)
Härom året deltog jag i en gudstjänst i Filadelfiakyrkan här i Borgå. Pastor Per Hall predikade. I sin predikan sade han: "Jag har inte trott på reinkarnationen sedan jag blev pånyttfödd!"
En härlig ordlek!! Jag skrattade gott. Ändå verkade det inte riktigt gå hem hos tanterna i bänkarna...
On CNN’s home page, Jay Bakker and Marc Brown ask an interesting question: What the hell happened to Christianity?
http://www.cnn.com/2006/US/12/13/bakker.brown.commentary/index.html
Jay Bakker, son of former Praise The Lord leaders Jim Bakker and Tammy Faye Messner, is minister of Revolution Church. Marc Brown is a Revolution staff member. They wonder about the fact that Christianity (especially in the U.S.) has became increasingly identified with right-wing political agendas. This leads to a serious threat to Christianity itself.
”While the current state of Christianity might seem normal and business-as-usual to some, most see through the judgment and hypocrisy that has permeated the church for so long. People witness this and say to themselves, "Why would I want to be a part of that?" They are turned off by Christians and eventually, to Christianity altogether. We can't even count the number of times someone has given us a weird stare or completely brushed us off when they discover we work for a church.”
The young men are right, of course. The one thing standing between most people and Christ are the Christians. We Christians have failed miserably in living what we preach: love, forgiveness, peace, and grace. Since we too often live out (and sometimes preach) hatred, condemnation, and violence, good people everywhere disassociate themselves from us - alas, with good reason.
I can only humbly ask those that I have hurt to forgive me, and to ask them not to judge Christ by those claiming to be his followers!
Jerry Maneker has some comments. http://christianlgbtrights.blogspot.com/2006/12/what-hell-happened-to-christianity.html