På Predikantbloggen finns nu tvåhundra predikningar! Tack till alla som har bidragit! Det var Martin Fagerudd som skrev nummer tvåhundra.
På drygt två år har antalet fördubblats, eftersom nummer etthundra noterades 17.6.09. Predikningarna har haft ett mycket stadigt antal läsare - tjugo till trettio per dag. Det är glädjande. Tack också till er!
Vi fortsätter...
Gode Gud. Jag vet att man ska tycka om sin nästa men om Håkan fortsätter att ta min ena skridsko kommer jag faktiskt att slå honom.
- Bertil, 9 år
Lektor Linda Lawast-Slotte, författaren och ex-prästen Paul von Martens och verksamhetsledaren vid Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) Göran Stenlund diskuterade biskopsvalet i programmet Slaget efter tolv i Radio Vega 1.9.09. Axel Rappe ledde diskussionen. Efter tolv minuter började det hetta till, och vid 15'35" sade von Martens:
*
Jag skulle vilja lyfta fram den centrala uppgiften [som en biskop har], och det är att vara en herde som Jesus har tillsatt - att ta vara på dem som tillhör honom, vara särskilt uppmärksam på de troende kristna församlingsmedlemmarna och beakta just deras särskilda behov.
Vid 18'55" fortsatte han:
Biskopen har ett särskilt ansvar för dem Jesus kallar sina får och sina lamm. Han representerar JESUS och Jesu omsorg i förhållande till de människor för vilka detta är viktigt.
Stenlund: Det håller jag helt med om.
von Martens: Det här betyder ju inte att han kan eller skall förhålla sig nedlåtande mot människor som står utanför. Men de har ett helt annat intresse, ett intresse av vad som helst utom det som är det centrala.
Lawast-Slotte: Det är nog att döma människorna som hör till våra församlingar!
[...]
Stenlund: Om vi läser vår bibel så märker vi att vi som kristna människor där får anvisningen att ha omsorg om alla våra medmänniskor, men särskilt om dem som delar vår tro. Och detta är väl någonting som också gäller en biskop, kan jag tänka mig.
*
Om du vill lyssna på programmet så ska du göra det inom 30 dagar från sändning, alltså i praktiken inom september månad.
http://arenan.yle.fi/audio/393621
Jag upplever att von Martens och, till min förvåning, också Stenlund lämnar en sund luthersk lära då de så starkt betonar de församlingsmedlemmars betydelse som definierar sig som troende, i motsats till församlingens eller kyrkans alla döpta medlemmar. Tron har en stor betydelse, naturligtvis, men den är ingenting som vi människor objektivt kan peka på och säga "Han är troende, hon är det inte."
Dopet kan däremot objektivt verifieras. Dopet är dessutom det viktiga i sammanhanget, eftersom det är då som gudsförhållandet börjar genom Guds adoption av den döpte. I dopet blir vi Guds barn. Då vi inser detta och tar emot detta faktum, har vi kommit till tro. På vägen dit finns tro och otro, glädje och förtvivlan, visshet och tvivel - men ändå är vi Guds barn, för det har vi blivit i dopet en gång. Vi är Guds - och HAN vacklar inte. Han håller oss i sin famn också genom tvivel, otro och förtvivlan.
Och detta verkar von Martens och Stenlund förneka, då de så starkt betonar tron, den tro som människan tror på Gud med. Är inte Guds tro på människan viktigare? Den ger han uttryck för i dopet, då han gör oss till sina barn. Och detta gäller alla församlingsmedlemmar, inte bara dem som någon subjektivt kallar "troende" (eller ännu värre "kristna" i förhållande till den förment icke-kristna skaran av församlingsmedlemmar).
Är SLEF verkligen av denna åsikt? Jag har förstått att den vill betona Guds nåd över oss syndare. Det vill också jag göra, om än våra slutsatser på vissa punkter blir olika. Står Evangeliföreningen bakom sin verksamhetsledares helhjärtade medhåll av det som von Martens uttryckte? Jag vore, om inte förvånad, så åtminstone överraskad.
Själv vill jag hålla fast vid den nådefulla folkkyrkotanken och inte ge mig in i någon sorts föreningskyrka, där medlemskapet hänger på anpassning till ledningens syn på hur en kristen bör tänka, känna, se ut och bete sig. En sådan anpassning vore i de flesta fall förljugen och fariseisk.
Om folk i andra samfund vill göra annorlunda, är det deras sak. Men här gäller det uttryckligen Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Jag stod vid graven och följde med hur folk lade ner sina buketter och läste upp sina minnesverser. En man gjorde en felsägning som roade mig:
”Minnet av NN hindras ... öh ... hedras av ...”
Jag undrar hur minnet av en avliden kan hindras av någon. Förslag?
To see what is in front of one's nose needs a constant struggle.
- George Orwell
Jag bloggade nyss i all hast om biskopsvalets resultat. Enligt stiftets hemsida (som plötsligt bytte url av någon orsak!) fastställer domkapitlet valresultatet nu på fredag 4.9.09 efter kontrollräkning. Nästa vecka ordnas två kandidatutfrågningar, i Nykarleby onsdag 9.9 och i Helsingfors torsdag 10.9.
http://borgastift.evl.fi/node/527
Men tillbaka till dagens resultat. Som jag har nämnt, stöder jag Vikström, så jag är glad att han gick vidare. Jag blev dock överraskad av att det var Ekstrand, inte Perret, som blev hans motkandidat. Kanske en del av Perrets potentiella väljare insåg vad klockan var slagen och därför stödde Ekstrand, så att de skulle få någon konservativ att rösta på också i den andra omgången. I så fall lyckades de ju.
För att förenkla scenariet, skulle jag gissa att Perrets väljare kommer att stöda Ekstrand, medan Åstrands och Fagerholm-Urch' väljare röstar på Vikström i den andra omgången. Om det går så, får Vikström 262 röster mot Ekstrands 189, och vi kan skruva fast samma namnskylt på biskopsgårdens dörr en tredje gång. Men det finns förstås många osäkerhetsfaktorer i detta - och mycket hinner hända på två veckor.
Det finns både likheter och skillnader mellan de båda kandidaterna. Båda är födda på 1960-talet, vilket innebär en kraftig föryngring på biskopsposten. Båda är teologie doktorer; Ekstrand har jobbat som professor på Åbo Akademi, medan Vikström är forskare där. Båda har ett lugnt och sansat sätt att uttrycka sig; om man vill vara elak kunde man kalla dem gråa. Men det vill man ju inte. Båda har österbottniska rötter; Ekstrand och Vikströms föräldrar är födda där, medan Vikström själv är uppvuxen i söder, först i Åbo och så i Borgå, där han tog studenten.
Men skillnader finns också. Ekstrand är betydligt mer konservativ än Vikström; han är den av första omgångens kandidater som, näst Perret, står längst till höger på skalan. Vikström är positiv till samkönade förhållanden och till välsignelse av registrerade partnerskap, medan Ekstrand inte är med på de noterna.
Vikströms hemsida är http://www.bjornvikstrom.fi/ och Ekstrands http://sixtenekstrand.com/ . YLE har gjort presentationer av kandidaterna; se Ekstrand http://svenska.yle.fi/nyheter/bakgrundsartikel.php?tema=285&id=159288 och Vikström http://svenska.yle.fi/nyheter/bakgrundsartikel.php?tema=285;id=158319 .
Vilka som är röstberättigade i valet ser du på stiftets hemsida. Berätta för dem vem du stöder.
http://borgastift.evl.fi/node/461
Vilkendera tycker du borde väljas? Rösta i den nya enkät som jag nyss har lagt upp!
http://karlafhallstrom.blogspot.com/
*
För den som är intresserad av sådan statistik, kan jag meddela domprosteriets valresultat: Vikström 21 röster, Ekstrand 16, Åstrand 9, Fagerholm-Urch och Perret 5 var. 56 röster av 57 röstberättigade.
Den första omgången i biskopsvalet är nu förrättad. Det inofficiella resultatet är som följer:
Vikström 133 röster
Ekstrand 102
Åstrand 90
Perret 87
Fagerholm-Urch 39
Detta innebär att Vikström och Ekstrand går vidare till den andra omgången, som förrättas om exakt två veckor, 16.9.09.
Mer information kommer inom kort på stiftets hemsida. Jag kommer också att skriva mer ännu idag, har jag tänkt. Detta bara i all hast.
Följande insändare (som jag alltså inte har varit med om att författa) ingick i Vasabladet och i Österbottens Tidning igår, 1.9.09. Jag har fått tillstånd att publicera den också här.
*
När slaveriet, undertryckandet av kvinnan, dödsstraffet, häxbränningen och många andra motbjudande fenomen från en svunnen värld avskaffades, så hävdade många kristna att det var obibliskt. Om man läser Bibeln som en naturvetenskaplig eller medicinsk lärobok så får man stora problem.
Vi får tacka Gud för att det i kyrkorna har funnits visa män och kvinnor som lyckats förena en traditionell och stark tro på försoningen i Jesus Kristus och den bibliska traditionens etiska lära med en förnuftig syn på frågor som har att göra med liv och död, förhållandet mellan könen, sexualiteten, det sociala ansvaret och omsorgen om de stora miljöfrågorna.
Den som läser evangelierna med öppna ögon måste inse att Jesus Kristus var synnerligen radikal när det gällde att se människan och hennes många ansikten. Onyanserad bokstavstrohet och ett envist fasthållande vid traditioner som band människor i stället för att lösa dem till frihet vände han sig med auktoritet och glöd emot.
Det är främst med honom som exempel som den moderna kyrkans budskap om Ande, liv och salighet kan fortsätta att nå ut till många.
Lektorn och förebedjaren Ulla-Christina Sjöman, som under decennier haft en speciell kontakt med Herren, i egenskap av förmedlare av hopp och helande till många, tillfrågades av nyligen avlidne Kjell Ewalds i en intervju på Internet om vad hon har fått för bönesvar om kvinnliga präster. Ulla-Christina svarade att hon nog har frågat, och även fått ett klart svar av Herren: ”det är inte fast vid könet, utan vid kallelsen.” Så tror också vi.
Vi har i biskopsvalet fem kandidater. Av dem är tre hemma från eller härstammar från Pedersöre- och Karlebynejden.
Vi har alla våra preferenser i olika valsituationer. För oss är det Björn Vikström som framstår som det starkaste alternativet. Han är förankrad i en tradition där den kristna trons centrala begrepp är viktiga och omistliga. Om någon är en balanserad, ”mainstream” kristen så är det han.
Björn står för allt som vi anser vara viktigt i kyrka och tro. Han vill hålla fast vid allt det som vi tror är Guds vilja med mänskligheten: frälsningen, förlåtelsen, friheten i Jesus. Men han vill också förnya kyrkans strukturer, föra oss närmare varandra, prästerna närmare församlingsborna, språket närmare verkligheten, och den sociala och ekologiska dimensionen som är en stor och viktiga del av hela Jesus verksamhet och förkunnelse, närmare vår vardag.
För Björn, - och för oss, - är det mycket viktigt att alla i vår kyrka fortsättningsvis kan ha nattvardsgemenskap. Det måste alla som ska vigas till präster godkänna. Man måste också kunna vara villig till samarbete med andra präster oberoende av kön.
Det handlar om att ödmjukt i tron handla så att det kristna budskapet inte enbart är ord och principer utan också handling i kärlek, sanning och gemenskap. Björn Vikström har i olika sammanhang gett övertygande bevis för att han har visionen, kallelsen, styrkan och den rätta auktoriteten att leda vår finlandssvenska folkkyrka fram mot större djup, engagemang och förståelse för den enskilda människan. Vi ska alltid lyssna till Guds röst i våra hjärtan, en röst som för oss alla är både predikan och en aning om det stora Mysteriet.
Hillevi Bystedt
Birgitta och Rolf Hassel
Kaj Hedman
Kristina och Fjalar Holmqvist
Kajsa Kouvo
Margita Lukkarinen
Rolf-Erik Mäkelä
Brit och Nils-Erik Stenman
Ulla och Christer Store
WHATEVER HITS THE FAN WILL NOT BE DISTRIBUTED EVENLY.
I morgon går biskopsvalets första omgång av stapeln. Diskussionen har på sista tiden mest rört sig kring Henrik Perret och TV-programmet Spotlight som granskade hans affärer (länken torde försvinna 2.9.09). Men mycket annat finns ju att diskutera. Jag är rädd att Spotlight närmast har gett Perret en martyrgloria, som kan synas i valresultatet. Vi får se i morgon.
På bloggen Kalles kyrkliga kommentarer har jag haft en enkät om valet. 209 personer har avgivit sin röst, vilket är nytt rekord för mina bloggenkäter; visserligen har jag haft den uppe ända sedan slutet av maj, så tiden har också varit rekordlång. Men resultatet blev som följer:
Björn Vikström 75 röster (35%)
Henrik Perret 50 röster (23%)
Bo-Göran Åstrand 32 röster (15%)
Juanita Fagerholm-Urch 28 röster (13%)
Sixten Ekstrand 24 röster (11%)
Detta är ett rätt klart resultat. Vikström är klar etta och Perret nästan lika klar tvåa, medan de övriga ligger ganska jämnt där på svansen. Vore detta ett valresultat, skulle Vikström och Perret gå vidare till andra omgången om två veckor. Då är min gissning att en del av Ekstrands väljare skulle ställa sig bakom Perret, medan Åstrands och Fagerholm-Urchs väljare skulle stöda Vikström, som alltså skulle vinna valet.
Eftersom Vikström är min kandidat (se bara så klokt han ofta skriver på sin valhemsida!), skulle det resultatet passa mig fint.
Men vi skall inte sälja skinnet förrän Björn är ... jag menar, björnen är skjuten.