Deus semper maior!

Naming children

A man was taking his wife, who was pregnant with twins, to the hospital, when his car went out of control and crashed.He regained consciousness in the hospital only to find his brother, a relentless practical joker, sitting by his bedside.

He asked his brother how his wife was doing, and his brother said, "Don't worry, everybody is fine, and you have a son and a daughter. But the hospital was in a real hurry to get the birth certificates filed and since both you and your wife were unconscious, I named them for you."

The husband thought to himself, "Oh no, what has he done now?" and asked with some trepidation, "Well, bro, what did you name them?"

His brother replied, "I named the little girl Denise."

The husband, greatly relieved, said, "That's a lovely name! And what did you come up with for my son?"

The brother winked and replied, "Denephew."

*

Thanks to MadPriest!
http://revjph.blogspot.com/2009/01/dont-blame-me-blame-paul.html


Insändare om skatteutjämningsfond

Under den förra ekonomiska krisen i början av 1990-talet satt jag två perioder i gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors kyrkliga samfällighet, en firma i Borgå stads storlek. Vi kämpade också den gången med beska beslut, men vi hade ett redskap som vi nu saknar i Borgå, nämligen en skatteutjämningsfond. I den fonden hade samfälligheten lagt undan pengar under goda tider, för att kunna undvika eller åtminstone uppskjuta skattehöjningar när tiderna blev sämre. Vilket de ju blir allt emellanåt.

Borgå stad lär ha haft en dylik fond, men avskaffat den av någon orsak. Nu hade vi haft nytta av en sådan buffert.

Jag har uppmanat de ansvariga tjänstemännen att på nytt grunda en sådan fond så fort tiderna blir bättre och staden får en plusbudget. Detta kommer jag att noga följa med i stadsfullmäktige.

Karl af Hällström
stadsfullmäktig (SFP)
Borgå

Skickad till Hufvudstadsbladet 2.3.09.



Kyrkpressen om bloggande

I senaste nummer av Kyrkpressen (11/09) ingick en artikel med rubriken Kristet liv på bloggen. Varianten i pappertidningen är längre än den på nätet, men det centralaste finns också bakom bifogade länk.
http://www.kyrkpressen.fi/content/view/20590/897/

Ett utdrag ur artikeln:

*

En av de mest aktiva kyrkliga bloggarna är prästen Karl af Hällström som skriver om kyrkliga frågor, hbt-frågor och dessa båda i kombination.
– För mig är bloggen en möjlighet att utveckla egna tankar och resonemang, och att dela dem med andra. Bloggen tvingar mig också att ta reda på mera om de teman jag vill skriva om.
Hurdana läsarreaktionerna blir beror enligt af Hällström mycket på i vilket forum man bloggar.
– På vissa bloggportaler rör det sig folk som vill likrikta diskussionen och som rackar ner på alla som avviker från “partiets linje”. När dessa krafter tillåts ta över fungerar kontrollen omvänt, kommentatorerna styr bloggaren. De som blir utsatta orkar inte mera och försvinner från portalen.

*

Och så finner vi "Bloggarens tio budord", som inte är så dumma:

1. Du ska inte sätta bloggen framför din integritet.
2. Du ska inte göra din blogg till en avgud.
3. Du ska inte missbruka ditt alias för att synda anonymt.
4. Kom ihåg sabbaten och ta ledigt från bloggen en dag i veckan.
5. Visa högre aktning för dina bloggarkolleger än dig själv, och blås inte upp deras misstag.
6. Du ska inte dräpa någon annans anseende, rykte eller känslor.
7. Du skall inte använda internet till att begå eller tillåta äktenskapsbrott i din fantasi.
8. Du ska inte stjäla en annan persons innehåll.
9. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot dina bloggvänner.
10. Du ska inte ha begär till din nästas besöksstatistik. Var nöjd med ditt eget innehåll.


At George and the Dragon

An 18th-century vagabond in England, exhausted and famished, came to a roadside inn with a sign reading, “George and the Dragon.” He knocked. The innkeeper’s wife stuck her head out a window.

“Could ye spare some victuals?” he asked.

The woman glanced at his shabby, dirty clothes.

“No!” she shouted.

“Could I have a pint of ale?”

“No!” she shouted.

“Could I at least sleep in your stable?”

“No!” she shouted again.

The vagabond said, “Might I please…”

“What now?” the woman screeched, not allowing him to finish.

“D’ye suppose,” he asked, “that I might have a word with George?”

*

Thanks to MadPriest!
http://revjph.blogspot.com/2008/12/dont-blame-me-blame-ellie.html


Om Silfverbergs predikan

Jag har tidigare nämnt här på bloggen om hur pastor Peter Silfverberg i Karleby har blivit anmäld till domkapitlet för en predikan som han höll. Jag har fått tag i denna predikan. Jag ska inte publicera den här i sin helhet, eftersom den är ganska lång, men valda delar vill jag visa på.

Silfverberg rubricerar sin predikan ”I stormens öga”. Efter en inledning om hur Gud kan använda bildliga stormar för att skaka om oss och kalla oss till sig, fortsätter Silfverberg:

*

Nu skall jag inte tala om stormar i vitt perspektiv utan om stormar på det personliga planet, om stormar i ditt och mitt liv. Vi tänker på Petrus, till vilken Jesus sade:” kom” Då började Petrus gå på vattnet mot Jesus. Det gick bra i början, men sedan började Petrus se ner på vattnet, på de fysikaliska omständigheterna… och då började han sjunka. Men Petrus sade: ”Hjälp mig” och då kom Jesus och drog upp honom.
Ibland kan vi uppleva ”bottennapp” i våra liv. Man kan sjunka riktigt djupt ned. Man är mitt i stormen. Jag skulle vilja ge två förklaringar till dessa stormar:
1.Gud vill säga åt oss: Vänd om!
2.Gud vill säga åt oss: Lita på Mig!
När det gäller den första punkten, vill Gud genom bottennappet fråga: Hur är det med prioriteringarna i ditt liv? Lever du ett sunt och konstruktivt liv? ” Och som man sjunger i en födelsedagsång: ” Är ditt liv fyllt med mening och motiv?”. Är du i ett ekorrhjul där du ställer olika krav på dig själv och strävar efter att göra en massa saker - och plötsligt har Gud inte längre någon plats i ditt liv.

Jag skall läsa ett ganska svårt Bibelställe för er. Jag tycker i allmänhet inte om att läsa syndaregister. Men det här är, kan man säga, ett dylikt syndaregister. Det är också ganska aktuellt i dagens läge:
9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.1 Kor 6: 9-10(läste enligt Folkbibeln, men satte hit Bibeln år 2000:s version som jämförelse:
Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare - ingen sådan får ärva Guds rike.)
Hur skall vi idag förhålla oss till denna text? Skall vi tänka att det här är något som gällde då men inte mera, som gällde Pauli tid men inte mera. Det som blivit aktuellt just nu genom införandet av könsneutrala äktenskap i Sverige, är frågan om homosexualitet. Är det något som gällde då, men inte gäller mera eftersom vi vet mera nu?. Här måste vi vara väldigt skärpta. Vi får inte vara flummiga, utan låta Guds ord som en laser granska våra liv. Vi skall ställa oss frågan vad som leder till liv och hälsa, och vad som leder till ohälsa och död? Här gäller en viktig tolkningsregel. Man skall låta bibelordet tolka våra positiva och negativa erfarenheter och inte tvärtom. Här har man många gånger trampat i klaveret. T.o.m. stora teologer har trampat i klaveret. Ofta har våra positiva och negativa erfarenheter fått styra vår förståelse av Bibeln. Som ett exempel kan man ta Luthers förhållning gentemot judarna. När Luther gjort sina reformatoriska upptäcker var han fast förvissad om att evangeliet först skulle predikas åt judarna. Men då judarna inte var mottagliga för evangeliet, ändrades Luthers inställning. Han fick en väldigt negativ inställning som bland annat tog sig i uttryck i hans bok ”Judarna och deras lögner”. Man kan säga att denna bok har varit en av källorna till antisemitismen. Egentligen tror jag det var det fråga om att Guds tidtabell för judarna inte ännu var inne. En gång skall den dag komma då judarna som folk kommer att vända sig till kristendomen. Det finns många likadana exempel på saker som går i uppfyllelse när det är så dags. Ibland kan positiva erfarenheter styra vår tolkning av Bibeln. Som ett exempel kan man ta en person som upplevt en stark omvändelse. Hon läser in i bibelställen att andra borde uppleva på samma sätt. Men vi ska låta Bibeln styra våra positiva och negativa erfarenheter och inte tvärtom!

Är det som Paulus skrev något som gäller nu, eller är det föråldrat? Paulus uttalar sig väldigt starkt här. Han räknar upp den här listan och säger att ingen av dem skall ärva Guds rike. Det är en ganska absurd tanke att under Pauli tid skulle avgudadyrkare, äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, eller tjuvar inte ha kommit in i Guds rike, men idag skulle de komma in i Gudsrike - för att vi vet bättre.

Det andra alternativet är att fråga sig om Paulus ljög eller talade sanning? Om vissa Bibelställen kan vi ha olika åsikter t.ex. när det gäller framtiden. Om vissa saker vet vi inte allting. Men här är det inte fråga om perifera saker utan här är det fråga om frälsningen. Här kan vi inte ha olika åsikter. Här kan vi inte ha det på det sättet att du tycker såhär och jag sådär. För det är fråga om frälsningen. Det finns bara en sanning gällande den här frågan. När det gäller samkönade förhållanden, tänker jag på föreläsningar som Erik Ewalds hade för oss på teologiska fakulteten. Han berättade hur han arbetade för män och kvinnor som av olika orsaker tappat sin identitet som man och kvinna. Han jobbade för att bygga upp identiteten bland dessa, från det destruktiva till det konstruktiva. Jag fick också teoretisk undervisning av goda vänner som arbetar bland människor med problem inom sexuallivet. De har använt sig av liknande metoder som Ewalds. Men för mig blev det ganska mycket teori tills jag mötte en kvinna, som levt i ett lesbiskt förhållande i 20 år. Hon är inte härifrån. Hon berättade om hur hon blivit fri och hon hade väldigt starka åsikter om det här. Hon sade att det livsmönster hon levde i, leder till döden. Det var ett destruktivt livsmönster. Hon uppmanade mig att våga tala om det här. Hon sade att hon gärna kommer hit till Karleby och tala. Hon berättade om hur hon känt en otroligt stark kärlek till den kvinna hon levde ihop med. Det var frågan om verkliga känslor. Det var inte bara sexuell dragningskraft utan kärlek. Men hon var ändå totalt vilseledd. Hon sade att hon väldigt gärna vill hjälpa personer att hitta sin kvinnliga identitet. Hon hade själv varit prototypen av ett ”hopplöst fall”. Hon hade t ex haft en maskulin röst, men så hittade hon Jesus och han gjorde henne fri.

Denna fråga är bara en liten del av det hela. Det finns många andra saker på listan som är aktuella i dagens läge.
Det som Jesus säger om djävulen, är ganska viktigt i detta sammanhang. Jesus säger: ”Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, eftersom sanningen inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, ty han är lö[g]nare, ja, lögnens fader” Och han ljuger mycket skickligt. När det gäller våra positiva och negativa känslor, är han framme och förvillar oss. Därför är det viktigt att vi låter Bibelns ord styra vår uppfattning om vad som är rätt och fel, inte våra känslor.

*

Så fortsätter Silfverberg med att tala om hur viktigt det är att erkänna sina felsteg och villkorslöst kapitulera inför Gud.

Själva poängen i predikan är ju bra. Vi bör ärligt och sakligt granska våra liv för att se var som är snett, så att vi med Guds hjälp kan rätta till det. Det exempel som predikanten koncentrerar sig mest på (ungefär halva predikan, trots att han i en intervju kallar det för en ”detalj”) är dock ett klavertramp.

Avgudadyrkare i bokstavlig mening finns inte just i vårt land, såsom det fanns i Pauli omgivning. Man kan tolka om begreppet avgudadyrkan – och bör kanske göra det – till att beteckna all livsföring som inte räknar med Gud, men det är inte det som Paulus avser.

Likaså är det ett misstag att tro att de grekiska ord som översätts med hänvisningarna till homosexualitet automatiskt skulle betyda det som vi avser med det begreppet. Jag har granskat detta på Hbt-bibeln.blogspot.com.

Silfverberg konstaterar visserligen att ”många andra saker på listan [...] är aktuella i dagens läge”, men jag tycker ändå att det är intressant att han och andra predikanter koncentrerar sig så hårt på homosexualiteten och helt sveper förbi bl.a. superiet, som är ett stort problem också idag, och utsugande, själviskhet och stöld, som har förorsakat den globala ekonomiska kris som vi nu befinner oss i. Varför? Är det så att de problemen kommer för nära dem själva? Det är väl så att det är enklast att skapa sig en fiendebild, om än en nidbild, och så attackera den med indignationens djupa brösttoner. Ett sådant beteende är dock oärligt och destruktivt.

Och varför läsa ett syndaregister efter påståendet: ”Jag tycker i allmänhet inte om att läsa syndaregister”? Låt då bli, vet jag!



Ett helhjärtat "kanske" till välsignelse av samkönade par

Den arbetsgrupp under ledning av Esbo-biskopen Mikko Heikka, som biskopsmötet tillsatte för närmare fem år sedan, avslutade i dag sitt arbete utan att fatta något beslut om kyrklig välsignelse av homosexuella par. Arbetsgruppen konstaterade i alla fall att det finns ett klart behov av enhetliga anvisningar för välsignelse av homosexuella par. Gruppen överräckte i dag sitt betänkande till ärkebiskop Jukka Paarma. Betänkandet har rubriken "Kirkko ja rekisteröidyt parisuhteet" (Kyrkan och de registrerade parförhållandena) och finns på nätet.

Det drygt 200 sidor långa betänkandet utmynnar i tre synpunkter:

Synpunkt I:
– Arbetsgruppen föreslår inte att kyrkolagen ändras så att den skulle förbjuda personer som registrerat sitt partnerskap att arbeta i kyrkan.

Synpunkt II:
– Arbetsgruppen föreslår inte att biskopsmötet vidtar åtgärder för att ett nytt formulär för välsignelse av personer som har registrerat sitt partnerskap ska utarbetas.

Synpunkt III:
– Kyrkan behöver pastorala anvisningar både med tanke på kyrkans enhet och med tanke på de anställdas och de förtroendevaldas rättsskydd.
– Det är möjligt att söka en lösning som baserar sig på välsignelse av hem, andakter enligt handboken, fria andaktsstunder eller enskild själavård.
– Om man går in för en andaktsstund eller motsvarande skulle förrättningen vara frivillig.

Eftersom arbetsgruppen inte kunnat eller velat ge några riktlinjer innebär det att välsignelse av homosexuella relationer fortsätter att vara en samvetsfråga för prästerna; en del präster välsignar homosexuella par och en del gör det inte.

Detta kan vara bra för enskilda präster i båda lägren, men ett urvattnat och veligt utlåtande som detta är knappast bra för kyrkan som helhet.

Nu torde frågan gå vidare via biskopsmötet (kanske i september?) till kyrkomötet. Få se vad som händer längs vägen...

Ärkebiskopen begärde tidigare att prästerna skulle hålla en (frivillig) paus i välsignandet av samkönade par. Detta har jag följt. Men i och med detta utlåtande är ju nog pausen över, vill jag påstå (fast biskop Gustav är av annan åsikt).

Se länkarna här: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/03/ett-helhjartat-kanske-till-valsignelse.html



Jesus segrar över mörkrets makter

Texterna för Tredje söndagen i fastan (Oculi) enligt tredje årgången

Första läsningen: Jer 7:23-26
Vad jag befallde dem var detta: Lyssna till mig, så skall jag vara er Gud och ni skall vara mitt folk. Vandra alltid den väg jag befaller er att vandra, så skall det gå er väl. Men de ville inte lyssna, inte höra på mig. Era fäder lydde sina onda och hårda hjärtan. Från den dag de lämnade Egypten ända till denna dag har de gått bakåt och inte framåt. Gång på gång sände jag mina tjänare profeterna till dem, men de ville inte lyssna till mig, inte höra på mig. De var styvnackade och bar sig värre åt än sina fäder.

Andra läsningen: 1Joh 5:18-20
Vi vet att de som är födda av Gud inte syndar. Han som föddes av Gud bevarar dem och den Onde kan inte röra dem. Vi vet att vi är från Gud och att hela världen ligger i den Ondes våld. Vi vet också att Guds son har kommit och att han har gett oss förstånd så att vi kan känna den Sanne. Vi lever i den Sanne, i hans son Jesus Kristus. Han är den sanne guden och det eviga livet.

Evangelium: Joh 8:46-59
Jesus sade:
"Kan någon av er bevisa att jag har syndat? Om jag talar sanning, varför tror ni mig då inte? Den som har Gud till fader, han lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte har Gud till fader." Judarna sade: "Har vi inte rätt när vi säger att du är samarier och att du är besatt." Jesus svarade: "Jag är inte besatt, utan jag ärar min fader, men ni skymfar mig. Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker den och som dömer. Sannerligen, jag säger er: den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden." Judarna sade: "Nu vet vi att du är besatt. Abraham dog och profeterna likaså, men du säger att den som bevarar ditt ord aldrig någonsin skall möta döden. Skulle du vara större än vår fader Abraham? Han dog, och profeterna dog. Vem tror du att du är?" Jesus svarade: "Om jag själv förhärligar mig är min härlighet ingenting värd. Det är min fader som förhärligar mig, han som ni säger är er Gud. Ni vet inte vem han är, men jag känner honom, och om jag säger att jag inte känner honom, så blir jag en lögnare som ni. Men jag känner honom, och jag bevarar hans ord. Er fader Abraham jublade över att han skulle få se min dag. Han fick se den och gladde sig." Judarna sade då till Jesus: "Du är inte femtio år, och ändå har du sett Abraham." Han svarade: "Sannerligen, jag säger er: jag är och jag var innan Abraham blev till." Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus försvann och lämnade templet.