Deus semper maior!

Bön och tro

Texterna för Andra söndagen i fastan (Reminiscere) enligt tredje årgången

Första läsningen: 1 Mos 32:22-31
Under natten steg Jakob upp, tog med sig sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabbok vid vadstället. Han lät dem gå över floden och lät föra över allt som tillhörde honom. Jakob blev ensam kvar. Då brottades en man med honom tills dagen grydde. När han såg att han inte kunde besegra Jakob slog han till honom på höftbenet, så att höften gick ur led när de brottades med varandra. "Släpp mig", sade mannen, "dagen gryr!" Men Jakob svarade: "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig." Han frågade honom: "Vad är ditt namn?" - "Jakob", svarade han. Då sade han: "Ditt namn skall inte längre vara Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och människor och segrat." Jakob bad honom: "Låt mig få veta ditt namn." Han svarade: "Varför frågar du mig om mitt namn?" Och han välsignade honom där. Jakob kallade platsen Penuel, "ty", sade han, "jag såg Gud ansikte mot ansikte och ändå skonades mitt liv". När han lämnade Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på grund av sin skadade höft.

Andra läsningen: Jak 1:2-6
Skatta er bara lyckliga, mina bröder, när ni utsätts för prövningar av olika slag. Ni vet ju att om er tro består provet ger den uthållighet. Men uthålligheten måste visa sig i fullkomliga gärningar, så att ni blir fullkomliga och hela, utan någon brist. Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om. Men han skall be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar en våg på havet som drivs och jagas av vinden.

Evangelium: Luk 7:36-50
En av fariseerna bjöd hem [Jesus] på en måltid, och han gick dit och tog plats vid bordet. Nu fanns det en kvinna i staden som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus kom hon dit med en flaska balsam och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. Farisén som hade bjudit honom såg det och sade för sig själv: "Om den mannen vore profet skulle han veta vad det är för sorts kvinna som rör vid honom, en synderska." Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." - "Säg det, mästare", sade han. "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. När de inte kunde betala efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest?" Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." - "Du har rätt", sade Jesus, och vänd mot kvinnan sade han till Simon: "Du ser den här kvinnan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig inte vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek." Och han sade till henne: "Dina synder är förlåtna." De andra vid bordet sade då för sig själva: "Vem är han som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har hjälpt dig. Gå i frid."

Ottawa anglikanska stift förrättar samkönade vigslar

År 2004 utlyste den anglikanska gemenskapen ett moratorium på samkönade vigslar efter att det kanadensiska stiftet New Westminster i British Columbia hade förrättat sådana. Detta var en följd av att de konservativa krafterna inom gemenskapen hotade med att grunda eget om trenden skulle fortsätta. Sedan grundade de så eget, men moratoriet kvarstår.

Nu har biskopen i Ottawa stift i Kanada, John H. Chapman, fått nog. Hans stift kommer att förrätta samkönade vigslar och utveckla formulär för sådana.
Beslutet kritiseras naturligtvis från konservativt håll för att det kan leda till djupare splittring inom den kanadensiska anglikanska kyrkan. Som om inte den konservativa trenden att grunda eget vore splittrande...

http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/03/ottawa-anglikanska-stift-forrattar.html

Frågespalten XXXVI: Om Bibeln

Härom veckan hamnade jag halvt av misstag in i en debatt i Österbottens Tidning. I samband med en artikel som tangerade kyrkans förhållande till de homosexuella, kommenterade sign. beka:

Kan inte förstå varför homosexuella vill bli välsignade och vigda i kyrkan. Enligt alla dessa kommentarer tror de inte på bibeln. Kyrkan borde väl följa bibelns lära. Vad är religionsfrihet?
(kommentar #30)

vilket förstås antydde att han/hon trodde att religionsfrihet är frihet från, inte till religion. Men nåja, jag provocerades (tyvärr) att kommentera:

Det är Gud genom Jesus, inte Bibeln, som är det viktigaste inom kristendomen och kyrkan. Bibeln är förstås inte oviktig, men den alltför centrala ställning som den har fått i mångas trosuppfattningar gör att Bibeln i många fall har blivit en avgud, vilket inte längre är kristet.
När "homosexuella vill bli välsignade och vigda i kyrkan" är det alltså just Gud man vänder sig till. Alla vanföreställningar om homosexualitetens syndighet förbleknar i ljuset från Kristus och värmen från Guds kärlek till ALLA sina barn.
(kommentar #32)

Som någon sorts svar på detta citerade sign. Antti Svenska Folkbibeln:

Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet 2 Tim 3:16
(kommentar #36)

Jag kunde igen inte hålla tyst, utan skrev:

Jag vill påpeka att den "Skrift" som åsyftas i 2Tim 3:16 naturligtvis är Gamla Testamentet, inte det som vi idag kallar "Bibeln".
(kommentar #40)

vilket förstås är självklart för alla som tänker efter. Antti gav sig därefter på mig personligt:

Tror herr Hällström på att bibeln är Guds inspirerade, alltigenom tillförlitliga ord?
Borde göra det i egenskap av präst.
(kommentar #42)

Jag svarade:

Bibeln är inspirerad och "alltigenom tillförlitlig" i det som den säger. Problemet är att den ofta används till att ”bevisa” sådant som den inte säger. Skapelseberättelserna används för att bevisa kreationism, vissa gammaltestamentliga passager används för att underbygga sionism – och många kulturellt tidsbundna avsnitt används för att motivera de mest avskyvärda förtryck av andra människor, som slaveri, manlig överhöghet, barnaga och homofobi.
Men det är inte kosmologi, politik eller ekonomi som är Bibelns budskap, utan frälsningen genom Jesus Kristus. "Kristus och hans kärlek till oss är nyckeln till bibelordet," som Katekesen 40 uttrycker det. Som präst uttrycker jag detta enligt bästa förmåga genom predikan och undervisning.
Och förresten heter jag inte "Hällström" utan "af Hällström". Att förvränga folks namn hör knappast till god ton – Anti... ;-)
(kommentar #48)

Antti missade tydligen mitt lilla skämt:

Håller med om att man inte skall förvränga folks namn. Alltså, stava Antti med två t i fortsättningen.
(kommentar #50)

Därför fick jag skriva ut det:

Självklart, Antti! Tror du jag gjorde det av misstag?
Jag skrev in smilien ;-) för att indikera att det var humoristiskt menat. Men du missade den kanske. Beklagar i så fall.
(kommentar #51)

Cheaper than a shrink

A man goes to a psychiatrist. "I've got a problem," he says. "Every time I go to bed, I think there's somebody under it. It scares the hell out of me. I'm going crazy."

"Just put yourself in my hands for one year," the psychiatrist says. "You come see me three times a week and I think I can get rid of this irrational fear."

"How much do you charge?" the man asks.

"One hundred fifty dollars per visit."

"That's expensive. I'll have to think about it."

Of course, the guy doesn't want to pay that kind of money and doesn't go back to the psychiatrist. Six months later, the two happen to meet on the street.

"Why didn't you ever come back to see me about that fear you had - you know, where somebody was hiding under your bed at night?" the shrink asked.

"Well, I thought that 150 bucks a visit three times a week for a whole year was an awful lot of money. As it turned out, a friend of mine was able to cure me, and it didn't cost me anything."

"A friend cured you? For nothing?? Does he have a medical background?"

"No."

"Then I'm sure the cure is no good."

"Oh, it's working."

"It won't last."

"It'll last, doc. He guaranteed it."

"How could your friend have possibly cured you of your fear of someone hiding under your bed? And he guaranteed it? What did he say to do?"

"He told me to cut the legs off the bed."

*

Thanks to MadPriest!
http://revjph.blogspot.com/2008/11/dont-blame-me-blame-doug.html

Biskopsenkäterna

Jag har under februari månad haft en enkät om biskopsvalet här på bloggen. Två enkäter, egentligen - en där folk har fått besvara frågan vem som bör nomineras i biskopsvalet i Borgå, och så en med frågan vem som INTE bör nomineras. Man kunde välja mellan dem som har blivit nämnda i offentligheten som potentiella kandidater (se inlägget Potentiella biskopskandidater från 22.1.09) och dem som var nominerade senast, förstås med undantag för biskop Gustav, som inte längre är valbar.

Enkäternas resultat finns nedan. Först nämner jag namnet, sedan plusrösterna (alltså de från den förstnämnda enkäten), sedan minusrösterna (från den andra) och därefter differensen. I parentesen till sist är det totala antalet röster (både plus- och minusröster) omnämnt.

*

Johan Candelin 38 - 16 = 22 (54 röster)
Sixten Ekstrand 10 - 9 = 1 (19 röster)
Martin Fagerudd 2 - 23 = -21 (25 röster)
Eila Helander 2 - 28 = -26 (30 röster)
Karl af Hällström 16 - 27 = -11 (43 röster)
Anders Laxell 1 - 20 = -19 (21 röster)
Robert Lemberg 3 - 22 = -19 (25 röster)
Helene Liljeström 13 - 28 = -15 (41 röster)
Leif Nummela 16 - 11 = 5 (27 röster)
Virva Nyback 8 - 25 = -17 (33 röster)
Henrik Perret 25 - 32 = -7 (57 röster)
Henric Schmidt 1 - 18 = -17 (19 röster)
Rolf Steffansson 8 - 9 = -1 (17 röster)
Tor-Erik Store 2 - 15 = -13 (17 röster)
Bror Träskbacka 9 - 14 = -5 (23 röster)
Björn Vikström 14 - 10 = 4 (24 röster)
Bo-Göran Åstrand 18 - 22 = -4 (40 röster)
någon annan, vem? 10

Slutsummorna av allt detta är som följer:
summa 196 +röster, 329 -röster, skillnad -132 åt personer (samt 10 åt "någon annan")
medeltal 10,9 +röster, 19,4 -röster, skillnad -7,8
antal röstare 98 +röster, 64 -röster
avgivna röster per person 2,0 +röster, 5,1 -röster
"Fem i topp" är i plusröster Candelin, Perret, Åstrand, af Hällström och Nummela; i minusröster Perret, Helander, Liljeström, af Hällström och Nyback; i differens Candelin, Nummela, Vikström, Ekstrand och Steffansson; samt slutligen i det totala antalet röster Perret, Candelin, af Hällström, Liljeström och Åstrand.

*

En närmare granskning ger vid handen följande.

Det var tydligen betydligt intressantare att rösta mot någon än för någon. Kanske det är mänskligt. Väljarna avgav bara 2,0 plusröster men hela 5,1 minusröster per person.

De tre kvinnoprästmotståndarna Candelin, Nummela och Perret, som jag alltså anser vara omöjliga i sammanhanget, fick många röster i båda enkäterna. Det fick jag också, men det är ju min blogg, vilket antagligen förvränger resultatet. Hur som helst är inte jag heller lämpad. Men tack för förtroendet, det värmer!

Eventuellt är den lämpligaste kandidaten en person som inte föder alltför starka passioner åt något håll - en som kanske inte enar, men i alla fall inte splittrar! - alltså en som inte får alltför många röster i någondera enkäten. Man borde i så fall se på "fem i botten" vad gäller totalrösterna, alltså Steffansson, Store, Ekstrand, Schmidt och Laxell. För att utveckla detta lite borde väl differensen också vara nära noll, så att passionerna är jämnt fördelade. Då kunde listan bli Ekstrand, Steffansson, Vikström, Åstrand och Träskbacka.

Men det är klart att enkäter av detta slag inte är vetenskapliga, utan skall ses som en lek och tas med en nypa salt. Däremot kan de vara hjälpmedel när det gäller att bilda sig en egen åsikt. Jag vet att min egen åsikt om vilken kandidat jag vill stöda har blivit mycket klarare medan jag har följt med siffrornas utveckling. Mer om detta senare.

Hur går valet nu vidare? Jag vill citera Kyrklig tidningstjänst:

* Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. [...] Nomineringen avslutas onsdagen den 6 maj klockan 16.
Biskopsvalet hålls onsdagen den 2 september. Om ingen av kandidaterna får över hälften av rösterna så hålls en andra omgång den 16 september.
Biskopen väljs av stiftets 233 präster och lektorer samt lika många lekmannaelektorer. Det finns alltså sammanlagt 466 röstberättigade i biskopsvalet. [...]
En valförening bestående av minst tio röstberättigade präster eller lekmannaelektorer kan ställa upp en kandidat i valet. Kandidaten ska ge sitt skriftliga samtycke till kandidaturen. Efter att kandidatnomineringen avslutats granskas kandidatlistorna i slutet av maj. I början av sommaren lottar domkapitlet ut nummer åt kandidaterna.
Biskop Gustav Björkstrand avgår med pension från början av november, då också den nyvalda biskopen tillträder. Den nya biskopen vigs till ämbetet på första advent, den 29 november. (KT 25.2.09) *

Själv planerar jag att sätta upp en enkät till i maj när kandidaterna är klara. Sedan kan vi jämföra enkätens utfall med valresultatet i september...

Uppdatering: Pond, Adkisson, Sucuzhañay

I augusti skrev jag om Janice Langbehn och Lisa Pond från delstaten Washington, USA, som hade levat tillsammans i 18 år och hade tre barn. I februari 2007 skulle hela familjen fara på en kryssning i Florida, då Pond kollapsade och fördes till ett sjukhus i Miami, där hon avled. Denna tragiska händelse blev helt omänsklig genom sjukhusets, staden Miamis och delstaten Floridas vägran att erkänna Langbehn och barnen som Ponds anhöriga, så att de kunde besöka hennes dödsbädd eller få hennes dödsattest för att kunna begrava henne.
I juni 2008 drog Langbehn sjukhuset inför rätta för att uppsåtligt ha gjort henne och familjen emotionell skada. Nu i februari 2009 tog en domstol upp frågan. Sjukhuset hävdade att inget fel hade gjorts, eftersom de bara hade följt sin policy. Den juridiska organisationen Lambda Legal, som representerar Langbehn, är upprörd.
Jag kan förstå det. Men sjukhusets argument öppnar för intressanta följder. Om jag har en policy att inte betala mina räkningar - är jag inte ansvarig för dem då? Borde man pröva detta i domstol, månne? Hmmm...

***

I juli 2008 tog Jim D. Adkisson, 58, ett hagelgevär med sig till en liberal kyrka i Knoxville, Tennessee, USA, och dödade två och skadade sju personer. Adkisson var arbetslös och mentalt obalanserad och lyssnade på och läste gärna sådant som högerpredikanter och -politiker påstod om liberalismens skadlighet och sexuella minoriteters avsaknad av existensberättigande. Han lämnade ett manifest i sin bil när han gick in i kyrkan; eftersom han utgick från att han skulle bli skjuten av en polis, var det meningen att manifestet skulle bli hans självmordsbrev.
Adkisson skulle ställas inför rätta i mars, men erkände nyligen sin skuld och dömdes till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning.
Bloggar- och prästkollegan MadPriest konstaterar att de som egentligen är skyldiga till denna vansinneshandling är å ena sidan de predikanter, politiker och andra ledare som förnekar homosexuellas fulla mänsklighet och å den andra de som inte protesterar mot detta. Jag håller med honom, dock utan att förneka Adkissons eget ansvar. Men han är inte den ende ansvarige.

***

På morgonnatten 7.12.08 attackerades ecuadorianen José Sucuzhañay och hans bror i New York City av tre män som (felaktigt) antog att de var homosexuella. José blev grovt misshandlad och avled några dagar senare på sjukhus, dagen innan hans mor hann dit från Ecuador.
Nu har två av de tre männen, Hakeem Scott och Keith Phoenix, blivit arresterade, medan den tredje attackeraren fortfarande är försvunnen. Scott visar ånger över sitt dåd, medan Phoenix lär ha sagt: "Jaha, jag dödade någon - gör det mig till en ond människa?" Han är förstås ärlig, men...

***

http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/03/uppdatering-pond-adkisson-sucuzhanay.html