Deus semper maior!

Borgågemenskapen diskuterar partnerskap

Med anledning av att Svenska kyrkan fattade sitt efterlängtade beslut om att införa en välsignelseakt också för homosexuella par, kommer representanter för Borgågemenskapens kyrkor att samlas i Sigtuna i början av nästa vecka. Det är inte frågan om regelrätta förhandlingar, utan konsultationer, där kyrkorna lyssnar till varandra, men inte kommer med gemensamma uttalanden, fördrag el.dyl. Detta rapporterar Kyrkans tidning.
http://www.kyrkanstidning.com/ArticlePages/200612/15/20061215131442_Headline834/20061215131442_Headline834.dbp.asp

Diskussioner är väl alltid bra, antar jag…

Artikeln innehåller också en faktaruta om Borgågemenskapen (http://www.porvoochurches.org/), och det skadar kanske inte att citera den här.

"Borgågemenskapen
En kyrkogemenskap av lutherska kyrkor främst i Norden och Baltikum samt anglikanska kyrkor på de brittiska öarna.
Gemenskapen har antagit Borgåöverenskommelsen som innebär att man välkomnar varandras präster och medlemmar som sina egna.
Den som tillhör någon av medlemskyrkorna och efterfrågar en kyrklig handling skall behandlas på samma sätt som de egna medlemmarna.
Överenskommelsen bär namn efter staden Borgå i södra Finland där den undertecknades.
Medlemmar:
Evangelisk-lutherska kyrkan i Estland,
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland,
Evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen,
Isländska folkkyrkan,
Norska kyrkan,
Svenska kyrkan,
Engelska kyrkan,
Irländska kyrkan,
Skottlands episkopala kyrka,
Walesiska kyrkan,
Portugals lusitanska kyrka och
Spanska episkopala reformerade kyrkan.
Danska folkkyrkan och den Evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland innehar observatörsstatus."


Suokonautio igen

I förrgår skrev jag om Markku Suokonautio och hans öden och äventyr som t.f. khde i Uurainen. http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/12/kyrkoherden-avgr-vilken-r-bakgrunden.html

Nu har Kotimaa publicerat en uppföljningsartikel, enligt vilken Lappo domkapitel låter Suokonautio behålla sitt prästämbete. http://www.kotimaa.fi/kotimaa/index.php?option=com_content&task=view&id=1138&Itemid=38

Det skulle nu bara fattas annat! Domkapitlet konstaterar att han inte har begått något brott och att sådana som är så skickliga på att möta människor som han är behövs i kyrkan.

Däremot är domkapitlet skeptiskt till användningen av formeln ”Elävän Jumalan, Luojan, Lunastajan ja Pyhittäjän nimeen” (“I den levande Gudens, Skaparens, Återlösarens och Helgarens, namn”), särskilt i samband med dop. Därför kommer de att utreda om de dop, som Suokonautio förrättade med dessa ord, är giltiga.

GIVE ME A BREAK!

Om de är osäkra, är det bra att saken utreds, men jag förstår inte att man kan vara osäker på dopets giltighet för en sådan här liten avvikelses skull! Barnet döps ju i den treenige Gudens namn, precis som det är meningen! Att handbokens formulering inte används kan eventuellt vara värt en anmärkning, men att dopet inte skulle vara giltigt - nej, hör nu!

Och vad om man kommer fram till att det inte är giltigt? Skall barnet då döpas om?

Domkapitlet erbjöd Suokonautio jobb som församlingspastor, men han tackade nej och anhöll om överföring till Kuopio stift, vilket beviljades.

Jag förstår honom. Kuopio-biskopen Wille Riekkinen är en human person, som knappast skulle ha låtit en sådan här situation uppkomma.


Färöarna korrigerade situationen

In October, I blogged about the situation on the Faroe Islands, where no anti-discriminatory law protected gays. A new law correcting this situation was passed on December 13, 2006, Kyrkans Tidning reports.

***

Jag bloggade 29.10.06 om homofobi på Färöarna. De hade ingen lag som skulle skydda hbt-folket från diskriminering, och jag uppmanade mina läsare att skriva på en protestlista. http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/10/homophobia-in-faroe-islands.html

Nu rapporterar Kyrkans Tidning att situationen har korrigerats. En diskrimineringslag godkändes 13.12.06, om än med mycket knapp majoritet.
Kyrkor och frikyrkor protesterade naturligtvis, tyvärr.
http://www.kyrkanstidning.com/ArticlePages/200612/14/20061214101655_Headline614/20061214101655_Headline614.dbp.asp


Pastor Pers predikan

Pingstvänner kan vara roliga också, inte bara lustiga. :-)

Härom året deltog jag i en gudstjänst i Filadelfiakyrkan här i Borgå. Pastor Per Hall predikade. I sin predikan sade han: "Jag har inte trott på reinkarnationen sedan jag blev pånyttfödd!"
En härlig ordlek!! Jag skrattade gott. Ändå verkade det inte riktigt gå hem hos tanterna i bänkarna...


What the hell happened to Christianity?

On CNN’s home page, Jay Bakker and Marc Brown ask an interesting question: What the hell happened to Christianity?
http://www.cnn.com/2006/US/12/13/bakker.brown.commentary/index.html

Jay Bakker, son of former Praise The Lord leaders Jim Bakker and Tammy Faye Messner, is minister of Revolution Church. Marc Brown is a Revolution staff member. They wonder about the fact that Christianity (especially in the U.S.) has became increasingly identified with right-wing political agendas. This leads to a serious threat to Christianity itself.

”While the current state of Christianity might seem normal and business-as-usual to some, most see through the judgment and hypocrisy that has permeated the church for so long. People witness this and say to themselves, "Why would I want to be a part of that?" They are turned off by Christians and eventually, to Christianity altogether. We can't even count the number of times someone has given us a weird stare or completely brushed us off when they discover we work for a church.”

The young men are right, of course. The one thing standing between most people and Christ are the Christians. We Christians have failed miserably in living what we preach: love, forgiveness, peace, and grace. Since we too often live out (and sometimes preach) hatred, condemnation, and violence, good people everywhere disassociate themselves from us - alas, with good reason.

I can only humbly ask those that I have hurt to forgive me, and to ask them not to judge Christ by those claiming to be his followers!

Jerry Maneker has some comments. http://christianlgbtrights.blogspot.com/2006/12/what-hell-happened-to-christianity.html


"Otrohet och skilsmässor!"

”MARRIAGE IS SLOWLY DYING IN SCANDINAVIA. A majority of children in Sweden and Norway are born out of wedlock. Sixty percent of first-born children in Denmark have unmarried parents. Not coincidentally, these countries have had something close to full gay marriage for a decade or more. Same-sex marriage has locked in and reinforced an existing Scandinavian trend toward the separation of marriage and parenthood. The Nordic family pattern--including gay marriage--is spreading across Europe. And by looking closely at it we can answer the key empirical question underlying the gay marriage debate. Will same-sex marriage undermine the institution of marriage? It already has.”
http://www.weeklystandard.com/Content/Public/Articles/000/000/003/660zypwj.asp

Claptrap. Since 1995 (when Sweden introduced partnerships), the marriage rate has risen and the divorce rate has dwindled. See statistics on p. 43 of http://www.freedomtomarry.org/pdf/scandinaviaBEPressArticle.pdf.

On another note, see ”The FRC’s Briefs Are Showing. A Critical Examination of the Family Research Council’s Amicus Curiae Brief to the Maryland Court of Appeals Opposing Gay Marriage” by Jim Burroway (http://www.boxturtlebulletin.com/Articles/000,017.htm) Some interesting stuff there…

***

I. 66% av de män som lever i förhållanden har sex med någon annan än sin partner inom det första året, och 90 % har sex utanför förhållandet om det varade fem år.
II. Otrohetsratio för gifta män ligger i närheten av 100 procent.
III. Män med fasta partners har i genomsnitt sex med åtta andra partners per år. Fasta förhållanden – som inte ens är monogama – varar i genomsnitt i 1,5 år.
IV. Endast 15% av männen och 17,3% av kvinnorna har någonsin haft ett förhållande som har varat i mer än tre år.
V. Bland män är långvariga monogama förhållanden nästan helt okänt.

Ungefär så här påstår en undersökning. Ska man tro på siffror av detta slag? Knappast! Undersökningen baserar sig på undermålig metodik, begränsat material och önsketänkande från undersökarnas sida - och det är uppenbart redan p.g.a. de absurda resultat som den kommer fram till, inte sant.

Men eftersom undersökningen inte behandlar heterosexuella utan homosexuella män, blir den genast trovärdig i vissa kretsar (jag ändrade lite i påståendena ovan; se de ursprungliga hos Antigayretorik, som också kritiserar the Family Resarch Council’s undersökning). Önsketänkande, alltså. Det vore löjligt om det inte var så tragiskt.
http://antigayretorik.blogspot.com/2006/12/antigayretoriskt-haveri-frn-family.html

När jag nu hänvisar till Tor Billgrens blogg Antigayretorik, så ska jag ta upp ett annat inlägg (Desinformation om svenska äktenskap/partnerskap i USA) där han tar upp en myt som sprider sig på andra sidan Atlanten. Den går ut på ”att äktenskapet håller på att dö i Skandinavien. Orsak: homosexuella partnerskap. Partnerskapen skall ha devalverat äktenskapet till den milda grad, att äktenskapet som institution är hotad. Och samma utveckling är att vänta i USA, skriver skribenterna hotfullt…
Antigaydebattörerna skyr inga som helst medel. Det är fantastiskt att man kan påstå något som är så oerhört enkelt att motbevisa med enkel statistik.
Partnerskapet klubbades igenom 1994 och började gälla 1995. Fram till idag kan ingen ökning av skilsmässor, eller minskning av antal äktenskap påvisas. Antalet ingångna äktenskap har både ökat i absoluta tal, och per hundratusen invånare. Antalet skilsmässor är i en minskande trend efter en topp kring 1994-95, såväl i absoluta tal, som i jämförelse.”
http://antigayretorik.blogspot.com/2006/12/desinformation-om-svenska.html


The chain reaction of evil

Darkness cannot drive out darkness; only light can do that. Hate cannot drive out hate; only love can do that. Hate multiplies hate, violence multiplies violence, and toughness multiplies toughness in a descending spiral of destruction....
The chain reaction of evil - hate begetting hate, wars producing more wars - must be broken, or we shall be plunged into the dark abyss of annihilation.

- Martin Luther King Jr.
as quoted on God's Politics.
http://www.beliefnet.com/blogs/godspolitics/2006/12/voice-of-day-martin-luther-king-jr.html


Grönblom avgår!

Stiftsdekan Gunnar Grönblom, allmänt kallad GG, avgår vid nyår, meddelar domkapitlet idag. Han är född 1943, så det har spekulerats en del om när han tänker gå i pension. Själv antydde han i något skede att han avgår samtidigt som biskop Erik, och det tycks ju hålla streck i stora drag - biskopsbytet skedde ju nu vid månadsskiftet.

Ändå kommer detta rätt plötsligt. Det är ju bara ett par veckor kvar till nyår. Det innebär förstås att dk inte hinner välja någon efterträdare åt GG innan han går, men han kommer att fortsätta att sköta dekanens uppgifter på 63% (hur man nu har kommit till det talet) tills den nya tillträder.

Få se vem det blir. Stiftsdekanen kunde beskrivas som dk:s andreman efter biskopen (stiftets andreman är domprosten). Behörighetskravet för denna tjänst är högre pastoralexamen, vilket betyder att det är rätt få inom stiftet som är behöriga.
Bland dem finns veterligen ingen kvinna. Det är klart att utomstående sökande kan uppenbara sig - men stora chanser att bli valda skulle de i praktiken knappast ha. Gissar jag.

GG har arbetat vid domkapitlet sedan medlet av 1970-talet, först som notarie och som dekan från år 2004, då denna tjänst inrättades. Han har delvis varit en mycket kontroversiell person, som i vissa kretsar har setts som en grå eminens som har innehaft den verkliga makten i stiftet. Det ingen kan förneka är hans arbetskapacitet och passion för stiftets bästa, även om man kan diskutera hans metoder.
Personligen har jag aldrig haft något otalt med GG, utan han har tvärtom stött och hjälpt mig efter bästa förmåga. När jag var tf khde i Pernå för ett par år sedan var det bara för mig att lyfta luren och ringa GG om det var något jag funderade över. Å andra sidan har jag sett hur det har gått med sådana som satte sig upp mot honom, så jag var noga med att inte ta ihop med honom i onödan. Och det har heller aldrig visat sig nödvändigt.

Oberoende vad man anser om GG, är det en era som nu går i graven, när två av stiftets toppar går i pension nästan samtidigt, biskop Erik efter 24 år och GG efter drygt 30 år i stiftets oförtrutna tjänst. Ni är värda ett stort tack för er trofasthet!

http://evl.fi/EVLUutiset.nsf/Documents/D5F131F20E6CE365C2257243004CB9C6?OpenDocument&lang=SV


Kyrkoherden avgår - vilken är bakgrunden?

Uurainen är en kommun som ligger i Mellersta Finland, 35 km nordväst om Jyväskylä, och som har 3153 invånare. Församlingen, med ca 2500 medlemmar, hör till Lappo stift.
http://www.uurainen.fi/index.php?page=kuntainfo
http://www.evl.fi/srk/uurainen/
http://www.lapuanhiippakunta.fi/

Efter att den förre kyrkoherden gick i pension, har Markku Suokonautio fungerat som tf khde i församlingen. Nu har hans förordnande avslutats i förtid på hans egen begäran. Antagligen hade domkapitlet tagit initiativ till samma åtgärd om Suokonautio inte själv hade hunnit först. Detta skedde trots en namninsamling till Suokonautios försvar - en namninsamling som fick ihop 1300 namn, alltså över hälften av församlingsmedlemmarna!

Officiella orsaker har varit att Suokonautio har misskött administrationen och avvikit från gudstjänstordningen och från kyrkans bekännelse.
Han har haft ekonomichefen att sköta en del av de uppgifter som ankommer kyrkoherden, heter det. Han har varit rätt fri i gudstjänstlivet, såsom han har varit van från sin långa tid som präst i Kanadas lutherska kyrka - t.ex. använt den alternativa trinitariska hälsningen “I Skaparens och Befriarens och Livgivarens namn” och ibland utelämnat synda- och trosbekännelserna för att spara tid. Att detta skulle betyda en avvikelse från kyrkans bekännelse förnekar han dock.
Han har diskuterat detta med biskop Simo Peura och lovat att i fortsättningen hålla sig till handboken. Det hjälpte dock inte.

Källor:
Kotimaa: http://www.kotimaa.fi/kotimaa/index.php?option=com_content&task=view&id=1046&Itemid=38
Ilta-Sanomat: http://www.iltasanomat.fi/uutiset/kotimaa/uutinen.asp?id=1276397&ref=rss
YLE Radio Keski-Suomi: http://lotta.yle.fi/rswebjkl.nsf/sivut/uusi_paivanjutut?opendocument&pageid=Content31B07
YLE Elävät arkistot: http://www.yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=4&ag=27&t=184&a=2239

Vad kan det röra sig om i ett sådant här fall? Det är ju inte frågan om stora läromässiga avvikelser, och också de påstådda administrativa felaktigheterna kan korrigeras. Det räcker inte för att ge foten åt en person som helt tydligt har vunnit den vanliga församlingsbons hjärta.

Det som antyds i nyheterna är att arbetsklimatet i församlingen skulle vara inflammerat, och att det skulle ha varit det i flera decennier redan. Det är ingalunda otroligt att det är så. Arbetsklimatet i alltför många församlingar är faktiskt inflammerat (det är frågan om en rätt liten minoritet, men för många är det hur som helst).
Det finns många faktorer i sådana situationer. En maktmänniska kan (formellt eller informellt) ha tagit över ledarskapet. Andra medarbetare viker undan för att “hålla fred så långt det kommer an på dem” (jfr Rom 12:18), vilket ju låter fromt, men de facto kan bli destruktivt när det leder till att man inte står upp mot ondskan. Också arbetsplatsmobbning är en faktor och ett symptom. Se min uppsats Disciplinärt förfarande i församlingen (http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/07/disciplinrt-frfarande-i-frsamlingen.html).

I Mellersta Finland torde pietismen och nypietismen vara starka. Vilken roll har väckelserörelserna i allt detta? Jag vet ingenting, jag bara undrar. Ibland händer det att de blir en församling inom församlingen, och en utifrån kommande, internationellt erfaren och personlig kyrkoherde kan upplevas som ett hot av sådana som upplever att de har en ställning att försvara.
Det var en person med väckelsebakgrund som konstaterade att utvecklingen är som följer: väckelse - väckelserörelse - rörelse. Om man har kommit till ”rörelse”-skedet, kan allt nytt faktiskt upplevas som ett hot.
Med detta vill jag alltså inte anklaga väckelsefolket för att vara sämre människor än andra - utan bara människor. ”Det är slarvigt, men mänskligt, så sjung hej och hå!” som vi sjunger i den gamla kära psalmen om jungman Jansson.

Suokonautio torde vara på väg tillbaka till Kanada, dit han torde vara mer än välkommen. Har vi faktiskt råd att släppa iväg personer av hans kaliber? Skulle vi inte behöva dem här hemma? Suokonautio är ju långt ifrån det enda exemplet…