Deus semper maior!

Jag hade träff med sommarens konfirmandföräldrar idag. Det föranleder ett par allmänna reflektioner.

För det första finns det en intressant skillnad mellan de lutherska systerkyrkorna i Finland och Sverige.
I Svenska kyrkan har deltagandet i skriftskolan (eller konfirmandundervisningen, som det visst heter där) sjunkit stadigt under de senaste decennierna. År 2005 deltog enligt uppgift 36% av årsklassen, och i vissa församlingar i Stockholms stift var deltagandet under 10%.

Inom den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är situationen en helt annan. År 2006 deltog 88% av årsklassen, vilket skall jämföras med att 82% hörde till kyrkan vid samma tid. Vi som jobbar med skriftskolan kan ingalunda ta åt oss (hela) äran för detta, utan traditionen spelar en stor roll i detta. Det hör till att en finländare under sitt femtonde levnadsår skall gå i skirftskola och bli konfirmerad. I Sverige tycks denna tradition ha brutits.

Detta är på både gott och ont. Om nu ungdomarna frivilligt vill "utsätta sig" för Gud, är det förstås bra, fastän deras tydligaste motiv kanske ligger annanstans. Å andra sidan leder detta hos många till en viss brist på eftertanke och ärlighet. "Vill du med Guds hjälp visa din kristna tro i ditt liv?" Hur många svarar ärligt jakande på den frågan? Säkert många, men knappast varenda en konfirmand...

Och det leder mig till den andra punkten, nämligen förhållandet mellan skriftskola och konfirmation. Detta bloggade kollegan Matte om för någon vecka sedan. Han skrev:

"I konfirmandarbetet försöker vi förgäves betona skillnaden på skriftskola och konfirmation. Det att konfirmationen är en frivilligt vald bekräftelse på det att man säger ja till kyrkans tro. Ha-ha, vilket skämt. När konfirmanden väl är i skriftskolan finns i praktiken ingen återvändo. Allt är förberett. Kakorna beställda, inbjudningarna skickade, flygbiljetter bokade. Det är väl i klass med att backa ett bröllop att backa en konfirmation.Men vad skall lilla Elvira göra om hon under lägret konstaterar att JAG TROR INTE ETT DYFT PÅ DET HÄR?
Hur skall hon ta sig ur? Vilket mod, vilken kraft, vilket enormt självförtroende det kräver. Under drygt tjugo år och tusentals konfirmander har jag inte stött på en (1) som fattat detta beslut. Kyrkan är bra på att producera konfirmerade församlingsmedlemmar så här heltäckande. Men är det glädjande eller oroväckande? Skall vi vara stolta eller oroade över vår konfirmationsstatistik?"
http://tinyurl.com/2y5t3q

På föräldrasamlingen idag betonade jag än en gång mycket starkt att konfirmationen inte är en avslutningsfest för skriftskolan.
Jag betvivlar att det hade effekt.

En liten avbetning av sådana nyheter som har samlat sig på sista tiden. Ordningsföljden är närmast slumpmässig.

*

Den presbyterianska kyrkan i USA har beslutat att icke-celibata homosexuella inte får bli prästvigda eller antagna till ordinationsutbildning, berättar 365gay (17.5.07).
http://tinyurl.com/yuwkrk

Lite senare (22.5.07) berättar PinkNews att fyra sydafrikanska kyrkor - den anglikanska, den katolska, den presbyterianska och baptistkyrkan - har meddelat att de inte kommer att välsigna homosexuella äktenskap trots att de nyligen har blivit lagliga i Sydafrikanska republiken. Metodistkyrkan har ännu inte fattat beslut i saken.
http://tinyurl.com/239n3q

En emeritusbiskop från metodistkyrkan i Singapore, Yap Kim Hao, har däremot uttalat sig för större tolerans mot homosexuella, säger Advocate News 11.5.07. Detta kommer i en tid då kommentarer av Singapores starke man Lee Kuan Yew har lett till en debatt om en eventuell avkriminalisering av homosexualiteten.
http://tinyurl.com/245swr

*

Bloggaren Pam Spaulding berättar 6.2.07, med hänvisning till 365gay dagen innan, att flera baptistförsamlingar i North Carolina, USA, har lämnat sitt samfund efter att detta tog en hård anti-gay linje.
http://tinyurl.com/2df87l

*

I the Guardian (15.1.07) skrev Giles Fraser en artikel där han hävdade att ateister (ofrivilligt) stöder fundamentalisternas sak. Detta sker genom att kristendomskritikerna utmålar den fundamentalistiska varianten av kristendomen som den enda rätta, så att alla kristna som är mer nyanserade och socialt progressiva blir behandlade som bleka kopior eller rent av förfalskningar. Detta hjälper naturligtvis fundamentalisterna. De hotas nämligen inte av aggressiva ateister, som tvärtom ger dem en enande känsla av förföljelse, utan av självkritisk och bibelkunnig kristen tro som kan utmana dålig teologi på dess egna villkor. Genom att vägra erkänna att kristendomen är mångfacetterad, spelar "media-ateisterna" fundamentalisterna i händerna, menar Fraser.
http://tinyurl.com/2dq6a9

*

Fader Kieran Creagh, en irländsk katolsk präst som har engagerat sig djupt i sydafrikanska AIDS-sjukas situation, blev rånad och skjuten med två skott i överkroppen i sitt hem i Pretoria, berättar Advocate News 1.3.07. Creagh var då på sjukhus i allvarligt men stabilt tillstånd.
http://tinyurl.com/ypawt7

Scouts are saving aluminum cans, bottles, and other items to be recycled. Proceeds will be used to cripple children.

Mer eller mindre av misstag såg jag idag på en del av ett TV-program kallat "Hour of Power". Det är en gudstjänst som televiseras från den s.k. Crystal Cathedral i Kalifornien och leds av pastorerna Robert H. Schuller och Robert A. Schuller, far och son. Crystal Cathedral hör enligt uppgift till Reformed Church in America.

I sin genre är detta inget dåligt program - musiken är kvalitativ, stämningen lugn och värdig (om än mycket "amerikansk"), förkunnelsen på god nivå o.s.v. Jag har sett betydligt värre exempel på TV-evangelism.
http://www.hourofpower.org/

Ett huvudinslag denna gång var när den legendariske motorcykelhopparen (eller vad man nu skall kalla honom) Evel Knievel vittnade om sin nyvunna tro på Kristus och Schuller sr döpte honom. Därefter kallade Schuller jr fram alla som ville ta emot Jesus i sina liv, så att de kunde döpas.

Detta gjorde mig fundersam. I ett väckelsemöte hade jag väntat mig att se folk komma fram för förbön eller så, men inte för dop sådär på fläcken. Att döpa folk en masse på det sättet öppnar ju för risken av missbruk av sakramentet. En viss kontroll borde väl utövas av sakramentsförvaltarna. Eller är jag alltför tjänstemannamässig och byråkratisk nu?

Som "proffs-kristen" funderade jag också på ett par tekniska detaljer.

Dopet var en form av begjutelsedop (till skillnad från nedsänkningsdop). Vi lutheraner praktiserar ju begjutelsedop på så sätt att prästen över dopkandidatens huvud häller vatten - hos oss i Finland med handen, på annat håll med en skopa eller liknande. Pastorerna Schuller gjorde däremot något som jag inte hade sett tidigare. De fuktade fingrarna med vatten från dopfunten och berörde dopkandidatens panna med det - tre gånger i den treenige Gudens namn. Kunde detta kallas "bestrykningsdop", kanske? Det påminde om vår smörjelse med olja i det att mycket lite vätska kom till användning och ingen torkduk heller behövdes. Lite torrt verkade det dock. Är detta ett vanligt förfaringssätt? Vet någon?

Den andra detaljen jag funderade på var pastorernas kåpor. De var stiliga gråa och svarta kåpor, under vilka de hade vit skjorta och slips och på vilka de verkade ha någon sorts medaljong eller liknande. Stiligt var det, som sagt, men jag undrade över kåpornas funktion och symbolik. Om de inte har någon symbolik, kunde pastorerna ha lett gudstjänsten i kostym - såsom jag har sett i andra reformerta gudstjänster - men om de är symboliska på något sätt, öppnade sig inte symboliken för mig. Återigen: Någon som vet?

Below is an excerpt from a sermon (http://geoffreybaird.com/rsm/misc/luther.htm) that was given by the Reverent Dr Giles Fraser (Anglican vicar of Putney and lecturer in philosophy at Wadham College, Oxford). The entire sermon was published on the website of the Rainbow Sash Movement (http://www.rainbowsash.com/).

***

"I did not love God and was indignant towards him, if not in wicked revolt, at least in silent blasphemy." Martin Luther's admission that he had come to hate God sparked a theological revolution that transformed the political geography of Europe.

For Luther, service to a God who demanded human beings earn his love had become service to a heartless despot, impossible to please. The confessional had become a private hell of never being good enough, of never earning enough merit to satisfy the unattainable demands required for salvation.

Luther's deep sense of human inadequacy meant that a God who dealt with human beings strictly on the basis of merit was always going to be a God of punishment. He thus came to see his former understanding of Christianity as inherently abusive, as a destructive cycle in which the abused child constantly returns to the abusive heavenly father for comfort.

Parallels with arguments that are now transforming the political geography of Anglicanism are remarkable. For the debate about homosexuality is about a great deal more than sex. It is about the nature of God's love for human beings, and has much in common with debates that drove the Reformation.

The message the church has given to gay Christians is the message Luther came to see as inherently abusive: God does not love you as you are - you need to be completely different before he will love you.

[…] gay Christians who have tried to become acceptable to God by subjecting themselves to electric shock therapy, or by being bombarded with pornography, have been forced into precisely the sort of private hell Luther experienced in the confessional.

Luther's theological breakthrough was to describe a wholly non-abusive God, who loves his children gratuitously - not on the basis of merit. God's love is experienced as grace, freely given, not as a demand that, in order to be loved, human beings must become something impossibly different to what they already are. It was a conception that released Christians from bondage to a theological construction that made their lives seem as desperate as a hamster on a wheel. […]

Being saved is evangelical language for describing the new life beyond the censure of an abusive God - the sense of facing the truth, of admitting it to others, of being accepted as one is, of being released from the burden of impossible condemnation. Being saved is an experience emotionally identical to coming out of the closet.

This is not political correctness. It is about the nature of God. For the one thing all Christians believe about God is that he seeks to call us out of darkness into light, out of pain into joy, out of deceit into truth, out of oppression into freedom. […]

The concert held in Fellowship Hall was a great success. Special thanks are due to the minister's daughter, who labored the whole evening at the piano, which as usual fell upon her.

Jag blev prästvigd den 19 januari 1997. Ett par veckor därefter for jag med Matteus församlings ungdomar till Ungdomens kyrkodagar (UK) i Vasa. Där assisterade jag vid nattvarden för första gången som präst. Jag var van vid att assistera, men i Helsingfors, där man oftast använder särkalkar. I högmässan i Trefaldighetskyrkan användes gemensam kalk.

Jag tog den och gick till den första nattvardsgästen, en av mina egna ungdomar, för att ge henne Kristi blod - och ovan som jag var gjorde jag en för häftig rörelse med kalken, så att jag spillde en ordentlig slurk vin över hennes tröja! Dessutom hade jag glömt torkduken (purificatorium) på altaret, så där stod jag bara!

Inte för att det hade varit lämpligt för mig att börja torka bröstet på hennes tröja fastän jag hade haft duken, förstås, men jag hade kunnat ge den åt henne så att hon kunde torka själv.

Efter mässan gick jag fram till henne och bad generat om ursäkt - men som tur var skrattade hon bara. Tur i oturen var också att hennes tröja redan i sig själv var mycket spräcklig, så fläcken knappt syntes.

Men genant var det ju nog ...

Idag på Kristi himmelsfärds dag fick Borgå stift två nya präster. Mia Bäck och Åsa Turpeinen vigdes till prästämbetet i samband med högmässan i Borgå lilla kyrka. Pastor Bäck förordnas enligt uppgift till Åbo svenska församling och pastor Turpeinen till Jakobstads svenska församling. Särskilt det senare är förstås välkommet; det finns alltför få präster av kvinnligt kön där uppe för närvarande.

Biskop Gustav betonade i sin predikan starkt den nuvarande ordningens berättigande både enligt Bibeln och enligt Bekännelseskrifterna. Han fortsätter därmed (naturligtvis) sin linje från valkampanjen. Bravo!

Själv hade jag ingen uppgift denna gång, utan fick sitta i bänken - eller egentligen på en hopfällbar stol bredvid orgeln, eftersom bänkarna var fulla! Men det var angenämt att få del av en festgudstjänst också ur denna synvinkel. Likaså var det angenämt att träffa gamla och nya bekanta från när och fjärran på kyrkbacken efteråt. Jag fick t.o.m. träffa en bloggbekant IRL, nämligen faster Olga (http://bloggen.fi/fasterolga/). Trevligt att träffas!

Don't let worry kill you off - let the church help.

Jerry Falwell, den amerikanske baptistpastorn som bl.a. grundade Moral Majority, dog 15.5.07 i en ålder av 73 år. Vila i frid.
http://en.wikipedia.org/wiki/Jerry_Falwell

Falwell var en inflytelserik ledare för den amerikanska religiösa högern, som kombinerade evangelikal teologi och förkunnelse med politiska budskap, särskilt motstånd mot rätten till abort, homosexuellas rättigheter och annat som han uppfattade som hot mot familjen och Amerika. Efter "9/11" (11.9.01) deklarerade han att terroristattacken mot World Trade Center i New York var Guds straff för att hedningar, feminister, homosexuella och abortförespråkare hade lett nationen så långt från Gud.

NY Times har en omfattande dödsruna, medan Helsingin Sanomat, 365gay och Advocate.com rapporterar mer kortfattat.

Jerry Falwell, Moral Majority Founder, Dies at 73
The New York Times 16.5.2007
http://www.nytimes.com/2007/05/16/obituaries/16falwell.html?_r=1&hp&oref=slogin

USA:n uskonnollisen oikeiston johtaja kuoli
Helsingin Sanomat 15.5.2007 22:06
http://www.hs.fi/ulkomaat/artikkeli/USAn+uskonnollisen+oikeiston+johtaja+kuoli/1135227296235

Gay Foe Falwell Dead
365.gay.com 15.5.2007
http://www.365gay.com/Newscon07/05/051507falwell.htm

The Reverend Jerry Falwell dead at 73
The Advocate 16.5.2007
http://www.advocate.com/news_detail_ektid45245.asp