Mer eller mindre av misstag såg jag idag på en del av ett TV-program kallat "Hour of Power". Det är en gudstjänst som televiseras från den s.k. Crystal Cathedral i Kalifornien och leds av pastorerna Robert H. Schuller och Robert A. Schuller, far och son. Crystal Cathedral hör enligt uppgift till Reformed Church in America.
I sin genre är detta inget dåligt program - musiken är kvalitativ, stämningen lugn och värdig (om än mycket "amerikansk"), förkunnelsen på god nivå o.s.v. Jag har sett betydligt värre exempel på TV-evangelism.
http://www.hourofpower.org/
Ett huvudinslag denna gång var när den legendariske motorcykelhopparen (eller vad man nu skall kalla honom) Evel Knievel vittnade om sin nyvunna tro på Kristus och Schuller sr döpte honom. Därefter kallade Schuller jr fram alla som ville ta emot Jesus i sina liv, så att de kunde döpas.
Detta gjorde mig fundersam. I ett väckelsemöte hade jag väntat mig att se folk komma fram för förbön eller så, men inte för dop sådär på fläcken. Att döpa folk en masse på det sättet öppnar ju för risken av missbruk av sakramentet. En viss kontroll borde väl utövas av sakramentsförvaltarna. Eller är jag alltför tjänstemannamässig och byråkratisk nu?
Som "proffs-kristen" funderade jag också på ett par tekniska detaljer.
Dopet var en form av begjutelsedop (till skillnad från nedsänkningsdop). Vi lutheraner praktiserar ju begjutelsedop på så sätt att prästen över dopkandidatens huvud häller vatten - hos oss i Finland med handen, på annat håll med en skopa eller liknande. Pastorerna Schuller gjorde däremot något som jag inte hade sett tidigare. De fuktade fingrarna med vatten från dopfunten och berörde dopkandidatens panna med det - tre gånger i den treenige Gudens namn. Kunde detta kallas "bestrykningsdop", kanske? Det påminde om vår smörjelse med olja i det att mycket lite vätska kom till användning och ingen torkduk heller behövdes. Lite torrt verkade det dock. Är detta ett vanligt förfaringssätt? Vet någon?
Den andra detaljen jag funderade på var pastorernas kåpor. De var stiliga gråa och svarta kåpor, under vilka de hade vit skjorta och slips och på vilka de verkade ha någon sorts medaljong eller liknande. Stiligt var det, som sagt, men jag undrade över kåpornas funktion och symbolik. Om de inte har någon symbolik, kunde pastorerna ha lett gudstjänsten i kostym - såsom jag har sett i andra reformerta gudstjänster - men om de är symboliska på något sätt, öppnade sig inte symboliken för mig. Återigen: Någon som vet?
