I en kommentar till blogginlägget "Biskopsfrågor" fick jag en fråga av sign. "undrande församlingsarbetare" som skriver:
"Ville fråga dig en helt annan sak. När jag får frågan om en kvinna kan vara präst osv... har jag tänkt och ofta svarat, att det är väl hennes sak, inte vår sak. Tycker hon att det är rätt att hon kan stå till svars den dan kommer och hon då kan säga det har kännts rätt för mej och jag har kännt Guds kallelse till detta. Vad ska vi dö dömma? Gud är den som vet, inte vi, vi har väl ingen rätt artt dömma. Snälla kan du svara på denna min fråga. En sa till mej, du tänker helt fel, e står i ju i Bibeln att kvinnan ska tiga i församlingen mm"
(Jag måste medge att jag inte är helt säker på vilken din fråga egentligen är. Jag tolkar saken så att du undrar om vi har rätt att döma kvinnliga präster eller andra för de val de har gjort i sin strävan efter att följa Gud. Den frågan kommer jag nu att besvara; om tolkningen är felaktig, så får du gärna återkomma.)
Du har helt rätt i att vi inte kan döma. Som jag har sagt tidigare på denna blogg, kan vi inte med säkerhet veta vilken tolkning av Bibeln som är den rätta - det enda vi med säkerhet kan säga är att den som tror att den inte tolkar åtminstone har orätt i sin aningslöshet.
Detta innebär att vi som förespråkar kvinnliga präster inte kan döma dem som motsätter sig sådana med bibliska argument, så länge som motståndet inte slår över i diskriminering, förakt eller förföljelse (se 1Kor 8:9). Motsvarande gäller åt andra hållet. Den som anser att "kvinnan skall tiga i församlingen" bör ta hänsyn till sina systrar och bröder som tror annorlunda, men som accepterar också motståndarna som jämbördiga kristna syskon. Teologiska frågor kan (och bör) man alltid diskutera och ifrågasätta, men vi bör samtidigt minnas skillnaden mellan läran om Gud (teologin) och Gud själv.
Gud är inte ett tankemönster, utan en person; Bibeln är inte Gud, utan sådant som han har valt att uppenbara för oss.
I 1Kor 3:11-15 skriver Paulus: "Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld."
Oberoende vad vi gör, har vi ansvar för det vi gör, men så länge vi strävar efter att bygga på grunden Jesus Kristus, går vi inte helt fel.