Med anledning av hur media har behandlat nyheten om att församlingsrådet i Vanda svenska församling vägrade att fastställa kyrkoherdens beslut om att öppna Helsinge kyrka S:t Lars för regnbågsmässan (vilket ledde till att mässan flyttade), har församlingsrådet gått ut med ett eget pressmeddelande. Kontentan är "det var hon som började". Moget och bra.
De kommentarer som Kyrkpressens rapportering har fått kanske kan ge ytterligare ljus över situationen...
I dagens nummer av Kyrkpressen (16/07, 19.4.07) vädrar Joakim Förars i en insändare sin bitterhet över att Tomas Ray och jag blev frikända av domkapitlet, trots att vi ju hade blivit anmälda av Förars. Förstår dk inte att Förars har rätt?
*
Dk nedlåter sig inte att besvara de frågor som jag ställde i min anmälan och låtsas inte om de fakta jag påtalat. [...]
Dk nonchalerar sina plikter genom att låta präster förkunna irrlära och inte bry sig om att behandla en ansökan allvarligt. Att man inte ens försöker ge sken av kompetens tyder på ett tvångsmässigt betjänande av tidsandan, det som Benedictus XVI kallat "ordets och själens prostitution", snarare än teologisk övertygelse.
*
Jaha. Eftersom Förars inte riktar detta mot mig annat än indirekt, tänker jag inte ens försöka få rätsida på det; han får själv stå för det han skriver.
En liten reflektion bara. Jag tycker det är intressant hur de mest "evangeliska" (läs konservativa) allt som oftast hänvisar till påven för att få stöd för sina åsikter. Detta gäller inte bara Förars. Tydligen har det gått så att den "fundamentalism" som förenar dem har blivit viktigare än de lärofrågor som skiljer. Eller?
Tidningen har inte ännu kommit på nätet som pdf-version, men när den gör det, finns den här: http://tinyurl.com/2txw2b
"af Hällström favorit till ny biskop"
Så rubricerar Internytt en nyhet. Oj, kan man ju bara säga!
Kotimaa-lehden nettiversioon ilmestyi eilen 17.4.07 uutinen, jonka mukaan suomalaisen seurakunnan kirkkoherra yrittää evätä ruotsalaisten konservatiivien pääsyn kirkkoon vedoten varausperiaatteisiin.
Minusta tämä kuulostaa tutulta, mutta peilikuvana siitä kun sateenkaarimessu äskettäin häädettiin Helsingin tuomiokirkosta ...
***
Kotimaa publicerade igår 17.4.07 en nyhet med rubriken "Pääseekö Missionsprovinsenin piispa Oulunkylän kirkkoon?" (http://tinyurl.com/2szbc5; fritt översatt: "Blir Missionsprovinsens biskop insläppt i Åggelby kyrka?").
Åggelby gamla kyrka i Helsingfors är Markus församlings huvudkyrka. Församlingens kaplan Halvar Sandell, känd för sin konservatism, har där ordnat en församlingsafton och inbjudit Missionsprovinsens biskop Arne Olsson och provinssekreterare Bengt Birgersson att medverka. Enligt Kotimaa har Sandell ordnat tillfället i egenskap av ordförande för en förening, Evankelis-luterilaisen yhteyden tuki ry, men har både tf khde Allan Franzéns och församlingsrådets tillstånd till detta.
Nu har den finska lokalförsamlingens (Oulunkylän seurakunta) khde Heikki Järvinen fått nys om vem som skall medverka och sätter sig på bakhasorna.
Me emme järjestä hajottavaa toimintaa helsinkiläisissä kirkoissa. Missionsprovinsen ei tunnusta sitä pappeutta täydellisesti, mitä on Suomen luterilaisessa kirkossa. Se ei tue sitä työtä, mitä me teemme. Se on vähän kuin, että HIFK:n halliin tulisivat Jokerien fanit. […] Oulunkylän vanha kirkko on Helsingin seurakuntayhtymän omistama kirkko, joka on seurakuntien yhteiskäytössä. Kun on kiisteltyjä tilaisuuksia, niistä pitäisi sopia yhteisesti.
(Vi ordnar inte splittrande verksamhet i helsingforsiska kyrkor. Missionsprovinsen godkänner inte fullt ut det prästämbete som vi har i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den stöder inte det arbete vi gör. Det är som om Jokerit-fans skulle komma till HIFK:s ishall. Åggelby gamla kyrka ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet och är i församlingarnas gemensamma bruk. Om det förekommer kontroversiella tillfällen, borde man gemensamt komma överens om dem.)
Sandell förvånar sig, eftersom han tycker att det är den svenska församlingens interna sak hurdana tillfällen den ordnar i sin huvudkyrka.
Jag förstår Järvinens reaktion. Också jag tycker att det är beklagligt med ett tillfälle av detta slag. Ändå håller jag formellt med Sandell - det är Markus församling som bör få bestämma i denna fråga.
Detta är ett intressant parallellfall till bokningen av regnbågsmässan i Helsingfors domkyrka, där en annan Sandell satte sig på bakhasorna (http://tinyurl.com/35zswm). Järvinen uppger dock uttryckligen och öppet orsaken till varför han gör det.
Paul Drummond Cameron (f. 1939 Pittsburgh, Pennsylvania, USA)
Psykologen Cameron tog BA 1961, MA 1962 och PhD 1966, varje gång från ett nytt amerikanskt universitet. Han arbetade som biträdande professor vid olika universitet 1966-80 och startade sedan en privat praktik.
Han var år 1982 med om att grunda det som idag heter Family Research Institute och som han nu leder. 1983 blev han utesluten ur American Psychological Association. Andra vetenskapliga organisationer har också tagit avstånd från honom, bl.a. Nebraska Psychological Association (1984) och American Sociological Association (1985).
Jag har inte lyckats hitta ett foto på honom.
Paul Cameron är ett exempel på hur långt folk kan gå när de får en fix idé. Han har ägnat sitt liv åt att producera psykologisk och sociologisk "forskning" av låg kvalitet (pseudovetenskap har det kallats) för att bevisa att homosexualitet är ohälsosamt och osunt och dessutom en fara för den kristna kärnfamiljen. Gång efter annan har han avslöjats, men hans kreverade påståenden citeras ändå av sådana som har liknande åsikter som han som "bevis" för att de har vetenskapligt stöd.
Genom åren har Cameron kommit med påståenden om att homosexualitet är kopplad till pedofili, att homosexuella i sina parförhållanden är mer våldsbenägna än heterosexuella, att homosexualitet kan botas och att homosexuella har en kortare livslängd än heterosexuella, för att bara nämna några. Inga av dessa påståenden har stöd av forskning som skulle ha producerats av någon annan än Cameron eller hans gelikar. Därför, och särskilt med tanke på den pseudovetenskapliga naturen hos deras forskning, kan påståendena inte anses vara tillförlitliga. Exempel på detta finns i källorna, där det också finns vidare länkar för den intresserade.
Källorna finns på blogspot: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2007/04/paul-cameron.html
Borgåbladets papperstidning hade en artikel om Guldankan idag 17.4.07. Eftersom den tyvärr inte finns på nätet, publicerar jag ett utdrag ur texten här.
***
Kyrkans man fick regnbågspris
BORGÅ. Kaplan Karl af Hällström i Borgå hedrades på lördagen med föreningen Regnbågsankans pris Guldankan. af Hällström är den första personen som får priset. Föreningen, som under veckoslutet ordnade Regnbågshelgen för tredje året i rad, ville med priset uppmärksamma en person som gjort någonting gott för finlandssvenska hbt-personer, det vill säga homo-, bi- och transsexuella.
- Att jag fick priset hängde antagligen ihop med både domkapitlets rumba och den rumba som uppstod kring själva regnbågsmässan när arrangörerna skyfflades från ställe till ställe, säger af Hällström. I slutet av mars förkastade domkapitlet i Borgå stift Joakim Förars klagan mot af Hällström och Tomas Ray. Klagan gällde kaplanernas åsikt om att homosexuella par i ett registrerat förhållande bord få kyrkans välsignelse.
- Priset var en välkommen motvikt till anmälan. Även om jag blev frikänd är det klart att klagomålet grämer mig. Den andra "rumba" som af Hällström syftar på, var den storm som uppstod kring regnbågsmässan som inledde Regnbågshelgen på fredag. [...]
Sticker inte ut
Tre kandidater var uppställda för Guldankan; Aija Salo, generalsekreterare för Seta, Marina Furubacka, tidigare regionansvarig för Seta i Österbotten och af Hällström. Vem som helst kunde rösta via Regnbågsankans hemsidor.
- Ser man på våra verksamheter är vi väldigt olika. Men kampen var jämn. En röst skiljde mellan mig och Furubacka. af Hällström har aldrig stuckit under stol med sin positiva inställningen till sexuella minoriteter.
- Den allmänna bilden är att regnbågsfolket är avskuret från Gud men den bilden är falsk. Det visade den fullsatta kyrkan under regnbågsmässan.
af Hällström har tidigare också deltagit i festivaler för sexuella minoriteter.
- Varje gång har det slagit mig hur vanliga deltagarna är. De är inga "onormalt" färgglada och sprudlande personer utan vanliga grå människor. En del av fördomarna mot sexuella minoriteter skulle säkert försvinna om olika grupper möttes ansikte mot ansikte.
Priset bestod av ett diplom och en specialdesignad väska med Regnbågsankans logo. Kommer du att använda väskan i din tjänst?
- Det är inte uteslutet, skrattar af Hällström men påpekar att väskan är litet för liten för alla böcker.
Enligt Ulf Sjögren, Regnbågsankans ordförande, skall Guldankan bli ett årligen återkommande pris under Regnbågshelgen.
Pia Perokorpi
På Martyrkyrkans vänners hemsida står följande att läsa:
"Situationen förvärras dag för dag, säger vår samarbetspartner på Sri Lanka, Godfrey Yogarajah. "Vi behöver era förböner mer än någonsin!"
Enligt vår samarbetspartner på Sri Lanka, Godfrey Yogarajah, generalsekreterare för den nationella evangeliska alliansen, har pastor Victor Emmanuel Yogarajan kidnappats. Pastor Yogarajan leder kyrkan Gospel Missionary Church i Vavuniya, ett distrikt 300 km norrut från Colombo. Han var i huvudstaden tillsammans med sina söner Daniel (22) och David (20) samt Joseph Sugandakumar (20). De hördes senast av på kvällen den 1 mars när pastor Yogarajan talade med sin fru i telefon. De har inte setts sedan dess.
Enligt Godfrey Yogarajah förvärras situationen på Sri Lanka dag för dag när tusentals människor lämnar sina hem för att fly undan eldstriderna. "Vi behöver era förböner mer än någonsin!" säger han till MKV."
http://tinyurl.com/ywrgfh
Jag vill uppmana alla mina läsare att be för dem som blir förföljda för sin tro (liksom naturligtvis för alla åsiktsfångar), och om möjligt idka påtryckning på de ansvariga så att dessa personer kan få återupprättelse.
Utdrag ur dagens predikan:
Ännu idag ser man hur dessa olika inställningar råder. Det finns de som har en översvallade tro, baserad på upplevelser och uppenbarelser lika mycket som på Bibel och förkunnelse. Det finns de som sitter så fast i sin egen situation och sina egna tänkesätt att de inte kan tro att det kunde finnas något större än vad vi kan se. Och så finns det de som undersöker och samlar fakta, och som ärligt undrar vad det är som har hänt - såsom Petrus och Tomas.
Av dessa olika grupper misstänker jag att det är bäst att höra till den sista. Det är bättre att ärligt söka än att ha funnit orätt, oberoende av om det man har funnit är "alltför andligt" eller "alltför materialistiskt", om man uttrycker det så.
Men det är också viktigt att minnas att alla dessa tre grupper hade viktiga uppgifter i den församling som uppstod vid pingsten några veckor senare. Olika synsätt berikar och befruktar varandra.
Minä voitin eilen Guldankan-palkinnon! Kiitos kaikille äänestäjille!
***
Igår 14.4.07, på Regnbågshelgens avslutningsfest på gaykrogen DTM (som är en förkortning för Don't Tell Mama) på Stora Robertsgatan i Helsingfors, delades Guldankan ut. Detta pris är en erkänsla för arbete för hbt-frågor i Svenskfinland, och i år gick det till ...
mig!
Jag blev helt överväldigad när jag fick veta att jag vann, för jag har för det första aldrig vunnit något liknande förut, och för det andra visar det att det åtminstone finns någon som uppskattar mina ansträngningar. Det var en positiv motvikt till dk-anmälan! Tack till alla som röstade på mig!
Marina Furubacka, som jag hade väntat skulle få priset, förlorade med en ynka röst. Vi hade på förhand skämtat om eventuella guldägg som guldankan lägger, så jag fixade ett par guldägg (med chokladinnehåll) som jag gav till henne och hennes fru Leena. De verkade inte helt förkrossade över att inte få Guldankan, och med tanke på den knappa förlusten finns det ingen orsak till det heller. Också de - och hon - gör en strong insats. Fortsätt med det!
Vi arbetar ändå på ganska olika plan, så det kan ha varit svårt att jämföra vår verksamhet med varann. Men så här gick det den här gången!
Ruotsinkielinen sateenkaarimessu vietettiin eilen illalla, alkuvaikeuksista huolimatta. Kirkko oli täynnä väkeä - mukava tavata m.m. Juhani V ja Martin! - ja tunnelma oli iloisen harras. Hyvä messu, minusta. Pian uudestaan, kiitos!
***
Så gick då Regnbågsmässan av stapeln. Diakonissanstaltens kyrka var fullsatt med färggranna människor - jag vet inte hur många det ryms i kyrksalen, men jag skulle gissa (inofficiellt) att vi kanske var 130-150 personer på plats. Detta trots den sena timmen och läget lite på sidan om. Fast om vi hade varit precis mitt i centrum sent en fredag kväll, kanske störande element hade uppenbarat sig...
Jag räknade att vi var nio präster på plats (men jag kan ha missat någon) och dessutom ett antal andra församlingsanställda, så om någon vill "påttas" med oss har den världens chans. Därför sätter jag inte ut några namn här. Dessutom träffade jag några bloggare - nämnas kan Johan, som jag träffade redan i fjol, och Leena & Marina, som jag inte har träffat förr. Trevligt att ses!
Dessutom fanns det gott om representanter för media på plats. Det var ju i och för sig bra, men när ett halvdussin fotografer hoppade omkring framme i kyrkan, störde det nog stämningen en del. De försökte vara så diskreta som möjligt, förstås, men de var så många i den lilla kyrkan, att man på inget sett kunde undgå deras aktiviteter.
Som helhet betraktad var mässan en fin upplevelse, med vacker musik, aktivt församlingsdeltagande, god förkunnelse och en andäktig stämning. Tack till alla medverkande! Detta ska vi göra på nytt!