Deus semper maior!


Stefan Johansson bär sitt ansvar väl

Dagen efter Svenska dagen häromsistens skrev jag om Stefan Johansson under rubriken S"tor nyhet: En politiker tar sitt ansvar". Han hade gjort bort sig offentligt och avgick därför från sin post som statssekreterare. Denna avgång visade på något nytt i republikens politiska liv, nämligen ansvarstagande.

När Johansson rehabiliterades och tre månader senare utnämndes till utvecklingschef på Svenska folkpartiet, tyckte många att det var alldeles för tidigt, och att han i vilket fall som helst inte borde få ett "toppjobb". Att utvecklings-"chefen" inte har en enda underställd, glömde många i hastigheten bort.

Men nu har Johansson meddelat att han inte tar emot sitt nya jobb, utan i stället blir vd för Alkuasunnot som producerar och hyr ut bostäder för unga.

I ett pressmeddelande (3.2.09) skriver Johansson bl.a.:

* Det är inte fråga om att jag skulle "nobba" eller "överge" sfp - om någon drar en sådan slutsats vore det ytterligare ett uttryck för viljan att provocera fram konflikt. Jag är mycket tacksam för den mänsklighet jag mött både utanför och inom partiet och dess ledning, kvinnor och män, som vågade visa att man kan förlåta ett misstag på det personliga planet och ge en ny chans utan att behöva ge efter en tum på allmänna mål och principer. [...]
* Jag var beredd att inta en plats "i ledet" och göra mitt bästa för gemensamma intressen, men den hets som medvetet provocerades fram med den totalt vilseledande rubriceringen "toppjobb" blev för mycket. Många människor blev mycket riktigt vilseledda och den ofördragsamhet och anonyma hätskhet som fick förekomma särskilt på nätsidorna hade jag inte trott var möjlig i Svenskfinland. Att man själv gjort ett fel betyder inte att man måste acceptera vad som helst därefter, särskilt inte om man omgående själv tagit konsekvenserna av det skedda.
* Följden var dock en risk för att jag skulle bli en belastning för ett i alla skeden oskyldigt parti. Det vill jag inte åsamka det parti jag tjänat i snart 30 år och kommer att rösta på resten av livet. *

Johansson visar - än en gång! - prov på just integritet, då han fattar sitt beslut. Att han dessutom tar emot ett jobb som också det kan föra mycket gott med sig för en utsatt grupp i samhället, gör inte saken sämre.

Tack, Stefan Johansson! Samhället behöver personer av din kaliber!

*

Källor och länkar: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/02/stefan-johansson-bar-sitt-ansvar-val.html


Pastor's Business Card

A new pastor was visiting in the homes of his parishioners. At one house it seemed obvious that someone was at home, but no answer came to his repeated knocks at the door.

Therefore, he took out a business card and wrote 'Revelation 3:20' on the back of it and stuck it in the door.

When the offering was processed the following Sunday, he found that his card had been returned. Added to it was this cryptic message, 'Genesis 3:10.'

Reaching for his Bible to check out the citation, he broke up in gales of laughter. Revelation 3:20 begins 'Behold, I stand at the door and knock.' Genesis 3:10 reads, 'I heard your voice in the garden and I was afraid for I was naked.'

*

Thanks to the Episcopal Padre!
http://episcopalpadre.blogspot.com/2008/07/humor-for-today.html


Och så den där spriten...

En artikel på YLE, "Många ungdomar dricker hejdlöst" (31.1.09), refererar en färsk doktorsavhandling av forskaren Juho Kivistö. Avhandlingen granskas vid medicinska fakulteten vid Tammerfors universitet den 6 februari.

Kivistö visar att finländska ungdomar oftare än ungdomar i andra västländer blir alkoholförgiftade. Nästan var tredje patient under 16 år som i Finland vårdas för akut förgiftning har druckit sprit, medan siffran är kring eller under tio procent i exempelvis Norge, Spanien och USA.

Dessutom är utvecklingen oroväckande: Mellan åren 1971 och 2005 fördubblades antalet alkoholförgiftningar bland barn och ungdomar i Finland.

* Enligt Kivistö är grundproblemet den alltför positiva inställningen till alkohol i Finland. Kivistö anser att de finländska föräldrarna borde vakna och inse att barn inte alls borde få dricka sprit. *

Amen till det!

Jag har tagit upp ungdomars spritvanor och föräldrars ansvar i inlägget "Unga som bjuds hemma dricker mer" (16.2.07), medan jag i inlägget "Jawohl, jawohl, ich liebe Alkohol" (31.5.06; trots namnet är det på finska) visar på alkoholens välgärningar med domkyrkobranden som exempel. Att temat intresserar visar det faktum att båda dessa inlägg har fått så många kommentarer.

Inlägget "Trink, trink, Brüderlein, trink!" (12.7.07) är i sin tur ett försök att visa på alternativa drycker. Jag borde säkert uppdatera det emellanåt; det har blivit ogjort på sista tiden. Nåja, bara jag hinner...

Per Westberg berörde också tematiken häromdan.

Källor och länkar: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/02/och-sa-den-dar-spriten.html



Diplomatic problems for Iceland?

After intense public protests, the Icelandic conservative government folded last Monday, and a new center-left interim coalition government took office yesterday, with a view to general elections in April.

The new Prime Minister, Jóhanna Sigurðardóttir (66), is a Social Democrat and has been an MP since 1978. She is nicknamed "Saint Jóhanna" in praise of her work for the rights of the handicapped, elderly and disadvantaged, and was recently voted the most popular politician in Iceland. She is also a lesbian, and lives with journalist Jónína Leósdóttir, who became her civil partner in a ceremony in 2002. Sigurðardóttir was previously married to a man and has two sons.

I won't comment on the political or economic aspects of these proceedings - others have done so with much more insight than I have - but there is one question that I can't help wondering about. She is said to be the first openly gay or lesbian person to become a head of government, not just in Iceland, but anywhere in the world. How will the world's homophobic nations react? I'm thinking of countries like Nigeria, Gambia, Iran, and all the others that I listed in a blog post last September.

How will they react? Will there be widespread protests in the streets of Damascus, Nicaraguan boycotts of Icelandic products, and burnings of the Icelandic flag in Medina? Will Tongan diplomatic personnel be recalled from Reykjavik? Or will everyone do the sensible thing and just ignore it, perhaps hoping that someone else will be elected in a few months?

I don't have the answer, but to my knowledge, no-one's even asked the question. We'll just have to see what happens, I suppose...

*

Sources and links: http://pastorbastard.blogspot.com/2009/02/diplomatic-problems-for-iceland.html



Jesus hjälper i nöden

Texterna för Fjärde söndagen efter trettondagen enligt tredje årgången

Första läsningen: 1 Kung 17:1-6
Elia, en man från Tishbe i Gilead, sade till Achav: "Så sant Herren lever, Israels Gud som jag tjänar, under de närmaste åren skall det varken falla dagg eller regn annat än på min befallning." Herrens ord kom till Elia: "Bryt upp, ta vägen österut och göm dig i Kerits bäckravin, öster om Jordan. Där kan du dricka ur bäcken, och jag har befallt korparna att förse dig med mat." Elia gjorde som Herren hade sagt, han gick till Kerits bäckravin öster om Jordan och slog sig ner där. Korparna kom med bröd och kött till honom både morgon och kväll, och han drack ur bäcken.

Andra läsningen: Heb 11:23-27
I tro höll Moses föräldrar sitt nyfödda barn gömt i tre månader, eftersom de såg att det var ett vackert barn, och de lät sig inte skrämmas av kungens påbud. I tro vägrade Mose som vuxen att låta sig kallas son till faraos dotter. Han ville hellre fara illa tillsammans med Guds folk än ha en kortvarig glädje av synden. Han såg fram mot lönen som väntade och räknade den smälek som Messias får utstå som en större rikedom än Egyptens skatter. I tro lämnade han Egypten och fruktade inte kungens vrede utan höll ut, därför att han liksom såg den Osynlige.

Evangelium: Joh 6:16-21
När det hade blivit kväll gick hans lärjungar ner till sjön och steg i en båt för att ta sig över till Kafarnaum på andra sidan. Det var redan mörkt, och Jesus hade ännu inte kommit tillbaka. Det blåste hårt och vågorna gick höga. När de hade rott en halvmil fick de se Jesus komma gående på sjön och närma sig båten. De blev rädda, men han sade till dem: "Det är jag, var inte rädda." Då ville de ta med honom i båten, och med ens var den framme vid stranden dit de var på väg.


Gemensamt Ansvar 2009 ger jobb

Insamlingen Gemensamt Ansvar (GA), som inleds inkommande söndag, den 1 februari 2009, inbjuder alla att hjälpa till att ge jobb åt invandrare i Finland och fattiga i Bangladesh.

De 132 000 invandrare som bor i Finland är procentuellt sett färre än i något annat europeiskt land. Arbetslösheten är stor bland finländare med utländsk bakgrund. De främsta orsakerna till detta är de hårda språkkrav som arbetsgivarna ställer och de fördomar och diskriminerande attityder som tyvärr är alltför vanliga i vårt samhälle. Inte ens högt utbildade, aktiva arbetssökande får jobb.
Ändå finns det goda orsaker att ta emot dessa människor. Det finns själviska orsaker, som att arbetskraftsbristen sjunker och samhällsfreden tryggas. Det finns juridiska orsaker, som att Finlands jämställdhetslag förbjuder diskriminering och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna påbjuder att var och en har rätt till arbete. Det finns religiösa orsaker, som att Bibeln säger att vi skall älska vår nästa och ta väl hand om dem som kommer till vårt land.

I Bangladesh bor det 155 miljoner människor, och hälften av dem lever på mindre än 70 cent per dag. Ödeläggande naturkatastrofer, såsom översvämningar och orkaner, är vanliga och drabbar den fattiga landsortsbefolkningen hårt. Förvärvsarbete finns inte till långt när alla.
Gemensamt Ansvar -insamlingen vill ge invandrarna bättre tillgång till den finländska arbetsmarknaden. I Bangladesh understöder den småföretag, lantbruk och förvärvsarbete för kvinnor, och de fattigaste får mikrokrediter och utbildning. Vidare uppmuntras människorna att ta ansvar för sina egna liv genom t.ex. bykommittéer. Mer information finns på internet-hemsidan yhteisvastuu.fi; se också nyheten på evl.fi.

*

I Borgå ordnar domkyrkoförsamlingen bl.a. följande tillfällen till förmån för GA:
Söndagen den 1 februari inleds insamlingen med högmässa i domkyrkan (där höga representanter från samhället medverkar) och kyrklunch i församlingshemmet.
Lördagen den 28 mars serverar vi ärtsoppa på Borgå torg.
Söndagen den 5 april äter vi fisklunch i församlingshemmet efter familjemässan i domkyrkan. Lunchens alla ingredienser är lokalt producerade.
Lördagen den 25 april ordnas det traditionella biltvättsjippot vid reningsverket i Kokon.
GA-inslag kommer också vid andra tillfällen - följ med annonseringen!

Och så finns det naturligtvis möjlighet att donera pengar direkt.
Insamlingskontona är Nordea 208918-6775, OKO 500001-20236228 och Sampo 800016-51651; domkyrkoförsamlingens referensnummer är 305022.
Genom ett telefonsamtal till nummer 0600 1 2009 donerar du 10,10 € till insamlingen; till detta kommer lokalnätsavgift.


Kjell Ewalds är död

Min vän Kjell Ewalds, journalist, radioprofil och lekholmsvän, har avlidit i en ålder av 55 år. Han dog på torsdagen den 29 januari på Mejlans sjukhus i Helsingfors efter en sjukdomsattack. Kjell var gift med Susan Haraldson, som är ledande pastor i Andreaskyrkan.

Själv lärde jag känna Kjell närmare inom International Evangelical Church (IEC) under studietiden. Vi medverkade bl.a. båda i pjäsen Silent Seekers, som sattes upp av IEC och regisserades av Sue Haraldson; vi spelade bl.a. buffliga finska poliser, stor kroppshydda som vi båda hade. Jag träffade också henne som nu är min hustru i samband med den pjäsen, så den har haft stor betydelse för mig.

Kjell gjorde sitt livsverk inom journalistiken med betoning på livsåskådningsfrågor. Han arbetade med de flesta finlandssvenska tidningar, bland andra Senapskornet, Ajour, Fredsposten, Gillebladet, Borgåbladet, Kyrkpressen och Helsingfors Extra.

På Yle blev Kjell Ewalds känd för programmen Öppna landskap och Sökaren som nådde stora lyssnarskaror 1987-94. Han verkade vid Radio Dei sedan kanalens grundande 1997 till sin död.

Kjells sista önskan var att veckoslutets program skulle sändas i vanlig ordning i Radio Dei, Country Gospel på lördag kl. 10 och Stadens ljus på söndag kl. 10 med repris på tisdag 23 och 23.30. Han planerade då att sända ett minnesprogram med Alf Robertson som dog på julafton. Nu blir det ett minnesprogram i dubbel bemärkelse.

Vila i frid.