Deus semper maior!

Näytetään bloggaukset tammikuulta 2008.

A friend for supper

"Honey," said this husband to his wife, "I invited a friend home for supper."
"What? Are you crazy? The house is a mess, I haven't been shopping, all the dishes are dirty, and I don't feel like cooking a fancy meal!"
"I know all that."
"Then why did you invite a friend for supper?"
"Because the poor fool's thinking about getting married."

Den oförtjänta nåden

Texterna för Tredje söndagen före fastetiden (Septuagesima) enligt andra årgången

Första läsningen: 5 Mos 7:6-8
Mose sade till Israel:
"Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud. Dig har Herren, din Gud, utvalt att vara hans dyrbara egendom framför alla andra folk på jorden.
Det var inte för att ni är ett större folk än andra som Herren fäste sig vid er och utvalde er - ni är ju det minsta folket av alla. Men Herren älskade er och ville hålla sin ed till era fäder, och därför förde han er med stark hand ut ur slavlägret och befriade dig ur faraos, den egyptiske kungens, våld."

Andra läsningen: Fil 3:7-14
Men allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror. Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans - kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda.
Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.

Evangelium: Matt 19:27-30
[Petrus sade till Jesus:] "Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss?" Jesus svarade: "Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen sätter sig på härlighetens tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv. Många som är sist skall bli först, och många som är först skall bli sist.

Biskop Henrik, trons lärare och martyr

Texterna för Biskop Henriks minnesdag

Första läsningen: Jes 52:7-10
Härligt är att höra budbärarens steg
när han kommer över bergen,
han som bär bud om seger,
som ropar ut goda nyheter,
bär bud om räddning
och säger till Sion:
"Din Gud är konung!"
Hör, dina väktare ropar och jublar.
Med egna ögon ser de
hur Herren vänder åter till Sion.
Brist ut i jubel, Jerusalems ruiner,
Herren tröstar sitt folk
och friköper Jerusalem.
Herren visar sin makt och helighet
inför alla folk,
hela jorden skall se
hur vår Gud räddar oss.

Andra läsningen: Heb 13:7-8
Tänk på era ledare som har förkunnat Guds ord för er, se på vad deras liv förde fram till och ta efter deras tro. Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet.

Evangelium: Joh 4:34-38
Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd. Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sått och den som skördar kan glädja sig tillsammans. Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda."

Veckans anekdot: Biskopen på hal is

Jag blev prästvigd på S:t Henriksdagen för elva år sedan (19.1.1997). Då var det vinter och kallt. Vi två som skulle prästvigas (den andra var Siv Jern) samlades i biskopsgården vid kyrktorget här i Borgå och hade en sista genomgång med biskop Erik innan vi gick till domkyrkan.

Kyrktorget var halt, och biskopen bar på två väskor - sin portfölj och så en väska där den isärskruvade kräklan (biskopsstaven) låg. Jag erbjöd mig att ta den ena, men biskopen sade att det nog gick bra som det var. Knappt hade han avböjt mitt erbjudande förrän han halkade på isen och med möda bibehöll balansen!

Då räckte han mig väskan med kräklan utan vidare kommentarer. Den var tung.

Åländsk radiointervju

En redaktör från Radio Åland ringde upp mig idag, eftersom hon hade läst min blogg. Jag måste medge att jag inte ens kände till kanalen ifråga, men när hon ville intervjua mig om samkönade äktenskap hade jag förstås ingen orsak att säga nej.

Jag har inte hört den slutliga produkten, men enligt programtablån kommer den i repris idag 16.1.08 någon gång mellan 19:10 och 20:40. Kanalen är 91,3 MHz, men hörs väl bara på Åland. På nätet finns kanalen här (mms://media.alcom.aland.fi/radiotv), och den har också poddsändningar.

Bara som tips, alltså...

http://www.radiotv.aland.fi/

Profeten Lars

Sommaren 2006 hade jag en viss Lars Larsen som medhjälpare på ett skriftskolläger på Pellinge kursgård här i Borgå. Lars var en trevlig kille som skötte sina arbetsuppgifter väl, även om hans erfarenhet av skriftskola kanske var något begränsad. Han gav också ett lite excentriskt intryck när han berättade om det luffarliv som han hade levat redan i ett par år. Men vi hade inga problem med honom eller så - han var närmast en pikant krydda och ett intressant tillskott på lägret.

Nu har jag upptäckt Lars i media. Han tycks ställa till med en del förargelse i frikyrkliga kretsar i Sverige. Han bor i en jordhåla i Stockholm, luffare som han är, men gör en "pilgrimsresa" runt landet och predikar profetiskt mot konsumtionssamhället och för en enklare livsstil.

Lars förklarar sina bevekningsgrunder på en av sina bloggar. Han är en ovanlig person, som knappast passar in i samhällets normer. En del tycks vilja sjukförklara honom, men några tecken på sådant såg jag inte för ett och ett halvt år sedan, och betvivlar på basen av mediarapporteringen att sådana har uppkommit sedan dess.

Hans budskap kan jag hålla med om (åtminstone delvis) och hans konsekventa radikalitet kan jag respektera, fastän jag inte själv ville leva så. Att han tycks bete sig störande i gudstjänster är väl inte så bra, men så beter sig profeter, åtminstone i Gamla testamentet.

Herren vare med dig, Lars. Jag vet att du handlar uppriktigt; om du handlar rätt får Gud bedöma. Det kommer väl att bli uppenbart en gång. Herren vare med dig!

Länkar: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2008/01/profeten-lars.html