Deus semper maior!

Knyckt av Callisto - tack!
http://callistosbikt.blogspot.com/2006/08/ekonomisk-teori-uttryckt-i-kor.html

***

Traditionell kapitalism
Du har två kor. Du säljer den ena och köper en tjur. Hjorden förökar sig och ekonomin växer. Du säljer dem och kan pensionera dig på inkomsten.

Amerikanskt företag
Du har två kor. Du säljer en och tvingar den andra att producera lika mycket mjölk som fyra kor. Du blir överraskad när kon dör.

Enrons riskkapitalföretag
Du har två kor. Du säljer tre av dem till ditt börsnoterade bolag med hjälp av kreditbrev som din svåger ordnat på banken. Sedan genomför du en "debt/equity swap with an associated general offer", så att du får alla fyra korna tillbaka med ett skatteavdrag för fem kor. Mjölkrättigheterna från sex kor överförs via en mellanhand till ett bolag på Caymanöarna som i hemlighet ägs av aktiemajoritetens ägare som säljer rättigheterna till alla sju korna till ditt börsnoterade bolag. I årsrapporten uppges det att bolaget äger åtta kor och en option på ytterligare en. Sälj en ko för att köpa en amerikansk president vilket gör att du har nio kor kvar. Ingen balansräkning erfordras. Staten köper din tjur.

Ett franskt företag
Du har två kor. Du strejkar för att få tre kor.

Ett japanskt företag
Du har två kor. Du gör om dem till en tiondel av en vanlig kos storlek som producerar tjugo gånger mer mjölk. Sedan skapar du en smart ko-serie som du kallar för Kokimon och marknadsför över hela världen.

Ett singaporeanskt företag
Du har två kor. De idisslar. De blir arresterade av polisen som tror de tuggar tuggummi.

Ett brittiskt företag
Du har två kor. Båda är galna.

Ett italienskt företag
Du har två kor. Men du vet inte var de är. Du tar lunchrast.

Ett grekiskt företag
Du säljer dina kor till en turist. "Special price for you, my friend. Two for one."

Ett kinesiskt företag
Du har två kor. Du har 300 personer som mjölkar dem. Du deklarerar att du har full sysselsättning, hög avkastning och arresterar journalisten som skriver om hur mycket det handlar om i verkligheten.

Ett ryskt företag
Du har två kor. Du räknar dem och får det till 5 kor. Du räknar dem igen och får det till 42 kor. Du räknar dem ännu en gång och får det till 12 kor. Du slutar räkna och öppnar ännu en flaska med vodka.

Ett vitryskt företag
Du har två kor. De besegrar Sverige i ishockey.

Ett finskt företag
Du har två kor. Du bjuder dina kor på Koskenkorva och säljer sedan mjölken som Mumin-Baileys.

Ett schweiziskt företag
Du har 5000 kor, varav ingen tillhör dig. Du tar betalt för att förvara dem åt andra.

Ett irländsk företag
Du har två kor. Sure, that´s grand. Du ordnar en fest för att fira.

Ett svenskt företag
Du har två kor. Du får bidrag från EU för att inte mjölka dem. Du köper två kor till och får ännu mera bidrag.

Huomaan vanhentuvani.

Ei rippikoululeiri ennen ollut näin väsyttävä. Ennen ne olivat sitä paitsi pidempiä, 10-12 päivää. Viimeviikkoinen oli 8 päivää, su-su. Silti minua väsyttää vietävästi.

Sain muutama vuosi sitten shokin, kun minä ensin tapasin riparilaiset ennen leiriä, ja sitten menin suoraan 15-vuotisluokkakokoukseen - ja ymmärrys iski: sen vuoden riparilaiset syntyvät samana vuonna kun minä pääsin ylioppilaaksi. VANHA!

Nykyiset ovat vielä viisi vuotta nuorempia, ja voisivat olla omia lapsiani (jos niin olisi käynyt)...

Mukavia nuoria, ei siinä mitään, mutta väsy on päällä. Sänky kutsuu.

Det finns ett barn,
ett nyfött barn -
ett rosenrött, nyfött barn.

Och barnet kvider -
det gör alla barn.
Och modren för barnet till sitt bröst:
då tystnar det.
Så gör alla mänskobarn.

Och taket är ej alltför tätt -
det är ej alla tak.
Och stjärnan sticker
silvernosen genom springan,
och söker sig till den lilles huvud:
stjärnor tycker om barn.

Och modren blickar mot stjärnan
och förstår -
alla mödrar förstår.
Och trycker lillungen skrämd
till sitt bröst -
men barnet diar lugnt i stjärnljus:
alla barn diar i stjärnljus.

Det vet ännu inget om korset:
det vet inget barn.

Elmer Diktonius, ur “Mull och moln” (1934)

För en tid sedan skrev jag ett inlägg där jag definierade mig själv som en moderat liberal teolog (observera mellanslagen!).

För att visa på mindre moderata tankar hos en del av dagens liberala teologer, vill jag hänvisa till bloggen Den Fria Kyrkan (http://tfc-kyrkan.blogspot.com/), där några kolleger från Svenska kyrkan lägger ut texten. Jag ska inte kommentera det dess vidare, utan vill bara konstatera att det nog finns skillnader i alla läger.

Jag har ibland en känsla av att skalan mellan liberal och konservativ i Svenska kyrkan står ett steg till vänster om motsvarande skala inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I Finland finns det (just) ingen som är så liberal som de liberalaste svenskarna, medan det i Sverige inte finns (just) någon som är så konservativ som de konservativaste finländarna.
Jag har alltså inga belägg för detta; det är bara en känsla.

Teologen Joakim Förars från Vasa skriver en insändare i Hbl 9.8.06. Han kommer med en bredsida både mot Borgå stifts nuvarande ledning (underförstått med biskop Erik Vikström i spetsen) och mot en (sic!) av de sju kandidaterna till att efterträda Vikström, nämligen Bo-Göran Åstrand.

Magister Förars tar fasta på ”det utbredda missnöjet med stiftet som arbetsmiljö”, vilket enligt honom beror på ”godtycke och brist på öppenhet,” vilket i sin tur beror på “svagt ledarskap”. Stiftsledningen har inte velat stöta sig med någon, och därmed inte varit någon till lags.

Helt fel har magister Förars väl inte i denna kritik. Personligen väntar jag ändå med intresse på vilken linje den nya biskopen kommer att föra.

Magister Förars väntar inte. Han attackerar hårt (och i mitt tycke gement) en av kandidaterna, utan att nämna de andra sex med ett ord. Ska man tolka det så att alla de övriga faller magister Förars på läppen? Det vore väl ändå förvånande, eftersom han har gjort sig känd som en extremkonservativ teologisk debattör, och därmed knappast heller skulle se med blida ögon på ett val av kvinnan Helene Liljeström eller någon av kvinnoprästförespråkarna Gustav Björkstrand, Martin Fagerudd, Anders Laxell eller Henric Schmidt. Varför får inte de kritik? Eller kommer den senare?

Magister Förars kritiserar Åstrands agerande som en av ledarna för Svenska lutherska evangeliföreningen (SLEF). Åstrand var först kvinnoprästmotståndare, såsom man förväntas vara inom SLEF, men kom sedan till insikt om det ohållbara i den inställningen. Att magister Förars inte gillar detta säger sig självt. Användandet av uttryck som “tvivelaktigt”, “underminera”, “lätt att manipulera” och “smyger med sina åsikter” samt slutsatsen “Så vitt jag kan se bäddar Åstrands svagheter för att stiftets kris skulle bli kronisk” gör dock att insändaren avlägsnar sig från den sakliga kritikens område och blir ett personligt påhopp.

Magister Förars får nog radikalt ändra argumentationsstil innan det blir fruktbart att debattera med honom.

English summary:
A popular misconception is that the Bible teaches that we become angels when we die. This is not the case. If someone wants to believe that we become angels, it's fine by me, but it's not fine to call that idea "Christian".

Im Matthew 22, Marc 12 and Luke 20, Jesus says that we, in some ways, become _like_ angels after the resurrection - which is quite another kettle of fish. We are human beings and stay human beings, both before and after death and resurrection!

***

Folkskollärarinnan sade till sina elever: "Barn, när vi dör blir vi alla änglar i himlen och får vita vingar. Men du, Pelle, som svär så mycket, får nog svarta vingar!" Pelle svarade: "Det bryr jag mig f-n i, bara jag får flyga!"

Den här lilla historien avspeglar mycket som finns i folktron och kallas kristet, men som inte egentligen är det. Naturligtvis får var och en tro som den vill, men att kalla icke-kristna tankar för kristna är givetvis ett sakfel. Den här gången ska jag bara ta fasta på ett av dessa sakfel, nämligen att vi skulle bli änglar när vi dör.

Jag har uppfattningen att denna tanke har sin upprinnelse i en slarvig läsning av vad Jesus säger i evangelierna, nämligen att "alla är som änglarna i himlen" efter uppståndelsen. Det står ju nämligen inte att "alla är änglar", utan "alla är som änglar", vilket är en markant skillnad.

Detta avsnitt (som finns i Matt 22:23-33, Mark 12:18-27 och Luk 20:27-40) består av en fråga som saddukeerna ställer och av Jesu svar. Frågan handlar om en kvinna som i tur och ordning har blivit bortgift med sju bröder, efter att de en och en har dött (se förklaringen om "svågerplikt" i inlägget om onani) - vems hustru kommer hon att vara efter uppståndelsen? Jesus visar att frågans grundval är felaktig, eftersom saddukeerna egentligen inte tror på någon uppståndelse, och konstaterar att äktenskapet saknar betydelse "på andra sidan".

De olika evangelierna formulerar den aktuella versen på lite olika sätt. Matteus skriver: Vid uppståndelsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla är som änglarna i himlen, och Markus har samma tanke. Det var (förstås) männen som gifte sig; kvinnorna blev bortgifta. Att vara som änglarna i himlen betyder här alltså att vara asexuella varelser. Lukas lägger ut texten lite mer, och innehållet förändras därför: ... de gifter sig inte och blir inte bortgifta. De kan ju inte mera dö, de är som änglar ... Änglalikheten innebär alltså här odödlighet.

Bibelns undervisning om änglar (i bl.a. Hebr 1-2) går ut på att de är andevarelser, skapade av Gud för att vara hans tjänare. Grekiskans "anggelos" betyder “budbärare”, och det verkar vara den främsta uppgift som änglarna har. Hur som helst är de skapade varelser precis som människor, djur och växter. Lika lite som en människa blir en hund efter döden, blir hon en ängel. Jag vet att det finns folk som tror på själavandring (och varsågod bara), men det är lika icke-kristet som att tro på en änglatillvaro i livet efter detta.

English summary:
The Biblical story about Onan (Gen 38) has sometimes been used to condemn masturbation. The story is not about masturbation, however, but about coitus interruptus. Onan's sin is not the sexual act as such, but his selfishness - he refused to help his dead brother have children, in spite of the demands of tradition.

***

Onani är ett ord som, liksom sodomi, har biblisk bakgrund, men har misstolkats, och därför betyder någonting annat än det som beskrivs i Bibeln.

I det gammaltestamentliga samhället var ättlingar ytterst viktiga för en person. Det var genom dem som hans minne levde vidare; en som var barnlös blir snabbt bortglömd av de efterlevande, menade man. Därför praktiserade man något som kallas "svågerplikt". Om en man dog barnlös, skulle hans bror gifta sig med hans änka, och (det första) barn som föddes ur det förhållandet skulle räknas som den avlidnes barn. Detta är bakgrunden också till den fråga som Jesus får och besvarar i Matt 22:23-33.

I 1Mos 38 berättas det att två av Jakobs son Judas söner hette Er och Onan. Er gifte sig med en kvinna vid namn Tamar, men dog innan de hann få barn. "Då sade Juda till Onan: "Gå till din brors hustru och gör din svågerplikt mot henne och skaffa avkomma åt din bror." Men Onan visste att barnet inte skulle räknas som hans, och var gång han låg med sin brors hustru lät han sin säd spillas på marken för att slippa skaffa barn åt sin bror. Därmed väckte han Herrens misshag, och därför dödade Herren också honom" (vv. 8-10). Efter namnet Onan har man så bildat termen onani, som betyder masturbation.

Men vad var det Onan gjorde? Vad var det som Gud var missnöjd med? Jo, Onan var självisk och inte alls intresserad av att uppfylla någon svågerplikt. Han ville att de barn han fick skulle vara hans egna och ingen annans. Därför lät han sin säd spillas på marken (eller “det” spillas, som den prydare gamla översättningen uttrycker det) var gång han låg med sin svägerska. Detta är inte en beskrivning av masturbation, utan av avbrutet samlag, coitus interruptus, som kan användas som (en osäker) preventivmetod.

Slutsatsen är för det första att Onans handling inte trots allt var onani, och för det andra att hans synd inte är själva den handling som han utför, utan den själviskhet som ligger bakom handlingen. 1Mos 38 kan därför inte användas som bas för ett fördömande av masturbation. Ändå har så gjorts genom tiderna, och många män har levat med stor skuldkänsla p.g.a. detta. Det har t.o.m. hänt att “onani” har setts som en större synd än lösa sexuella förhållanden (och därmed följande utomäktenskapliga barn) eller rent av våldtäkt - och det kan man inte anse vara särskilt kärleksfullt.

English resumé:
The term "sodomy" - meaning "homosexuality", and used in a derogatory way - is derived from the name Sodom, a biblical city south of the Dead sea, and destroyed by God because of its sins. In Gen 19, Lot shelters two strangers (who happen to be angels of the Lord), but the townspeople demand that he deliver the strangers to them to be raped. This, of course, is the reason that "sodomy" is used as it is.

It is not, however, a question of a (homo)sexual act as such, but of an act of violence and degredation (as rape always is). The motive is not "perversion" but xenophobia! Therefore, the correct meaning of the word "sodomy" would be xenophobia, and the homophobic use of the term is a very regrettable mistake.

***

Enligt Bibeln var Sodom en stad söder om Döda havet. Den var rik och mäktig, men dess synd var mycket svår, som 1Mos 18:20 uttrycker det, och därför beslöt Gud att bestraffa den. Vilken denna synd är specificeras dock inte i det sammanhanget. I följande kapitel, 1Mos 19, kommer två änglar från Herren till Sodom för att granska situationen. Det som de råkar ut för har i kyrkohistorien tolkats på ett sätt som har lett till stort lidande för många människor.

Händelseförloppet är följande. När änglarna kommer till Sodom, får Abrahams brorson Lot syn på dem och erbjuder dem natthärbärge, såsom gästfrihetens lagar krävde. Efter en del övertalning gick de med på saken. Stadsborna kommer för att våldföra sig på dem. Lot försöker med övertalning beskydda sina gäster, men stadsborna vänder sig då mot honom också, eftersom även han var en främling där.

Att Lot erbjöd sig att skicka ut sina döttrar till stadsborna för att de skulle få våldta döttrarna istället för hans gäster, låter fruktansvärt i våra öron, men är ett tecken på hur höghelig gästfriheten verkligen var. Ställd inför ett fruktansvärt val väljer Lot det (lite) mindre onda.

Änglarna räddar Lot från stadsbornas händer, och uppmanar honom sedan att lämna staden med hela sin familj. Efter att Lot, hans hustru och deras döttrar har gett sig av (och döttrarnas fästmän hade avvisat Lots erbjudande att få följa med), förgör Gud staden och dess omgivningar.

Den olyckliga tolkning som jag nämnde ovan är att Sodoms synd skulle ha varit homosexualitet (vilket har gett upphov till termen "sodomi"). Så är dock inte fallet. Sodoms synd var i första hand våldsam främlingsfientlighet. Stadsborna tänkte helt klart ligga med "främlingarna" (v. 5), men det var frågan om våldtäkt, inte sexuellt umgänge som sådant. Våldtäkt (må vara hetero- eller homosexuell) är ju inte en sexuell handling utan en våldshandling, om än med sexuella övertoner. Att våldta en man var att frånta honom hans manlighet, och ansågs därmed vara värre än att "bara" misshandla eller döda honom. Det var i högsta grad "laglösa gärningar" (2Pet 2:8) och "onaturligt umgänge" (Judas 1:7)! Motivet till denna planerade våldtäkt var inte heller sexuell "perversion", utan främlingsfientlighet, vilket kommer till synes i hur snabbt de vände sig mot Lot med xenofobiska invektiv när han försökte hindra dem.
Hes 16:49 nämner en andra synd som Sodom begår, nämligen att denna rika stad inte hjälper den som är fattig. Jesu utläggning i Matt 10:5-15 stöder dessa synpunkter: Om någon stad som lärjungarna kommer till inte tar emot dem eller lyssnar till dem (alltså inte idkar gästfrihet eller barmhärtighet) kommer det att gå värre för den än för Sodom.

Den slutsats som vi kan dra av allt detta är alltså att Sodomsberättelsen inte kan användas för att motivera en homofob eller heteronormativ inställning, trots att den historiskt sett har använts just så. Det vore nämligen att överförenkla problematiken.

... tule kirkkoon nyt!

Religionsfriheten bör försvaras på ett globalt plan, liksom också t.ex. åsikts-, samvets-, yttrande- och pressfriheten. Men vissa gränser kanske ändå måste upprätthållas.

CNN rapporterar om en pedofil som grundade en egen religion och kallade sina övergrepp på minderåriga för "heliga ritualer" som alltså borde beskyddas av religionsfriheten.
http://www.cnn.com/2006/LAW/08/03/sex.ritual.ap/index.html

Ursäkta mig medan jag spyr...