English summary:
The Biblical story about Onan (Gen 38) has sometimes been used to condemn masturbation. The story is not about masturbation, however, but about coitus interruptus. Onan's sin is not the sexual act as such, but his selfishness - he refused to help his dead brother have children, in spite of the demands of tradition.
***
Onani är ett ord som, liksom sodomi, har biblisk bakgrund, men har misstolkats, och därför betyder någonting annat än det som beskrivs i Bibeln.
I det gammaltestamentliga samhället var ättlingar ytterst viktiga för en person. Det var genom dem som hans minne levde vidare; en som var barnlös blir snabbt bortglömd av de efterlevande, menade man. Därför praktiserade man något som kallas "svågerplikt". Om en man dog barnlös, skulle hans bror gifta sig med hans änka, och (det första) barn som föddes ur det förhållandet skulle räknas som den avlidnes barn. Detta är bakgrunden också till den fråga som Jesus får och besvarar i Matt 22:23-33.
I 1Mos 38 berättas det att två av Jakobs son Judas söner hette Er och Onan. Er gifte sig med en kvinna vid namn Tamar, men dog innan de hann få barn. "Då sade Juda till Onan: "Gå till din brors hustru och gör din svågerplikt mot henne och skaffa avkomma åt din bror." Men Onan visste att barnet inte skulle räknas som hans, och var gång han låg med sin brors hustru lät han sin säd spillas på marken för att slippa skaffa barn åt sin bror. Därmed väckte han Herrens misshag, och därför dödade Herren också honom" (vv. 8-10). Efter namnet Onan har man så bildat termen onani, som betyder masturbation.
Men vad var det Onan gjorde? Vad var det som Gud var missnöjd med? Jo, Onan var självisk och inte alls intresserad av att uppfylla någon svågerplikt. Han ville att de barn han fick skulle vara hans egna och ingen annans. Därför lät han sin säd spillas på marken (eller “det” spillas, som den prydare gamla översättningen uttrycker det) var gång han låg med sin svägerska. Detta är inte en beskrivning av masturbation, utan av avbrutet samlag, coitus interruptus, som kan användas som (en osäker) preventivmetod.
Slutsatsen är för det första att Onans handling inte trots allt var onani, och för det andra att hans synd inte är själva den handling som han utför, utan den själviskhet som ligger bakom handlingen. 1Mos 38 kan därför inte användas som bas för ett fördömande av masturbation. Ändå har så gjorts genom tiderna, och många män har levat med stor skuldkänsla p.g.a. detta. Det har t.o.m. hänt att “onani” har setts som en större synd än lösa sexuella förhållanden (och därmed följande utomäktenskapliga barn) eller rent av våldtäkt - och det kan man inte anse vara särskilt kärleksfullt.
