Det finns ett antal inklusiva kyrkor och församlingar i världen. Med det menar jag att de inkluderar (alltså innesluter, accepterar, välkomnar...) var och en som vill och behöver komma med i deras gemenskap, oberoende av ras, kön, ålder, social status, yrke, sexuell läggning eller annan bakgrundsfaktor.
Till min sorg kan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte räknas till dem. Den (förlåt, vi) exkluderar troende kristna på basen av boendeort och mantalsskrivning, och gör sig alltså skyldig till institutionell rasism (se närmare inlägget Baptiser des étrangers från 28 maj http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/05/baptiser-des-trangers.html). Den (förlåt, vi) vägrar acceptera icke-heterosexuella kristna som fullvärdiga medlemmar, med rätt till samma stöd och service från sin kyrka som heterosexuella. Vi är inte de värsta tänkbara exkluderarna, men vår kyrka är ändå exklusiv på en del punkter.
En annan (ö)känd exklusiv kyrka av det mest extrema slaget är Westboro Baptist Church, som tack och lov har endast några tiotal medlemmar i Topeka, Kansas, USA under ledning av pastor Fred Phelps. Adressen till kyrkans hemsida är subtil: http://www.godhatesfags.com/ (alltså "Gud hatar bögar"). Den innehåller också hatpropaganda mot bl.a. den svenska kungafamiljen (på parallellsidan http://www.godhatessweden.com/).
Bland de inklusiva kyrkorna är särskilt Metropolitan Community Churches (MCC) värda att nämnas. Det är ett samfund med rötter i pingstkyrkan som startade 1968 i Los Angeles, USA och nu är spritt över hela världen. Den närmaste församlingen ligger i Hamburg, Tyskland. http://www.mccchurch.org/
Också Christ Church of Peace (http://www.christchurchofpeace.org/) i Jacksonville, Florida, USA är värd att nämnas. Detta eftersom de på sin hemsida publicerar namnen på dem som har skrivit på en adress som vill förbjuda homosexuella rätten till civil vigsel i Florida. Ett intressant initiativ - heteronormativa debattörer (ofta med homofoba attityder) gömmer sig ofta bakom anonymitet eller pseudonymer, och på detta sätt misslyckas de med det. Det är naturligtvis politik, inte religion ... men är den distinktionen verkligen värd att göras - särskilt i USA, där landets ledare uttryckligen gör politik av sin religion!
