Vi höll på med veckostädningen där hemma; som vanligt skötte jag dammsugaren. Plötsligt ringde telefonen. Det var en äldre kollega som inledde med att fråga: "Hur är livet?"
Jag svarade: "Det suger."
Jag riktigt hörde hur växellådan rasslade i huvudet på honom när han lade i själavårdsväxeln. "Jaså?"
"Dammsuger, alltså!"
Förlösande skratt.
Det är inget fel på att själavårdsväxeln går i, alltså - man har ju sina betingade reflexer - men i detta fall var det så övertydligt att det blev lite komiskt ...
