Kritiskt tänkande eller konsensus?

Bo-Göran Åstrand, nu kaplan men snart kyrkoherde i Jakobstads svenska församling, bloggar på Prästbloggen. Han skrev härom veckan ett inlägg med rubriken Finns det rum för kritiskt tänkande? (http://tinyurl.com/2y7kou) Här följer ett utdrag:

"I kyrkliga sammanhang tolkas ofta uttrycket ”att vara överens” på ett sådant sätt att det blir detsamma som att ha samma åsikt och se saken helt på samma sätt. Det är ett högt pris man betalar för att vara överens i det fallet. För kravet på att alla skall ha samma åsikt i allt brukar leda till att det är några som blir rädda och inte vågar säga vad de tänker. En sådan konsensus är ett av de starkaste gifterna mot ett kritiskt tänkande. [...]
Att tillåta en fri diskussion i frågor som berör allt mänskligt liv är nog inte något tecken på irrläror eller svaga ledare. Hellre är det ett tecken på att man tror att en uppriktig och ärlig diskussion kan tillföra något nyttigt för själva saken. Diskussioner är säkert ett tecken på sund religiositet. Tystnad och självklart samförstånd är oftast ett tecken på hårt utövad makt och därmed sammanhängande rädsla.
[...] det var väl Jesus Kristus som skulle förena oss och inte våra åsikter?"

Tack, BG, för dina goda synpunkter!