En ny fråga till frågespalten:
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/10/frgespaltens-register.html
"Jag har läst din blogg en hel del, och nu är det så att jag har en fråga till dej. Frågan är lite udda och jag ber om ursäkt om jag korsar en gräns här som jag inte borde.
Jag har aldrig tvivlat på Guds existens och jag tror av hela mitt hjärta att Jesus är Guds son och vår frälsare, så det är inte en sviktande tro jag brottas med, men jag är i ett stadium där jag ifrågasätter allt om vad som är en synd i Guds ögon och vad som är ok.
Jag har en "fetisch" för damstövlar.
När man hör ordet "fetisch" så tänker man ju genast på sex, men för mej är det mera än så. Visst hör det sexuella ihop med allt men för mej är känslan djupare än så, det är mera som en längtan... att stövlarna representerar kvinnan jag ännu inte hittat i mitt liv men på nåt sätt redan älskar genom stövlarna.
Jag vet det låter tokigt och jag har försökt få ordning på känslorna även med andras hjälp.
Jag vet att bibeln säger att en man skall inte ha kvinnokläder... men jag har ju inte på mej stövlarna... jag är inte transvestit... men dom finns ju i min ägo och som objekt för dom med sig starka känslor hos mej vilka är till en del sexuella och sen nånting mycket mycket djupare.
Är detta en synd i Guds ögon.... jag har frågat både sexologer och bibelsajter och alla tycks säga att det är okej men ändå tvivlar jag. Visst läser jag bibeln men jag kan den inte pärm till pärm och mycket är svårtolkad, så jag tänkte att jag skall fråga dej.
Du behöver inte oroa dej för mina känslor för jag söker inte ett blint godkännande, men vad jag söker är någon som kan säga om mina känslor är fel... eller känslorna kan man ju inte nånting åt men allt man känner skall man ju inte ge efter för.
Vore tacksam för svar."
*
Jag beklagar att det tog några dagar för mig att besvara ditt mejl. Jag behövde lite betänketid, eftersom jag inte har stött på den frågan tidigare.
Fetischism nämns inte i Bibeln. Budet mot transvestism är ju irrelevant i detta sammanhang, som du konstaterar – och kan dessutom knappast längre ses som giltigt.
Detta betyder att vi får ge oss in på den allmänna etikens område för att kolla om det är OK eller inte. Bryter man alltså mot det dubbla kärleksbudet om man har en fetisch? Jag skulle påstå att man inte gör det, så länge fixering och handlingar inte går till överdrift. Så länge du varken skadar ditt gudsförhållande, dig själv eller andra, är det alltså OK.
Var gränsen kommer för skada kommer in är väl en psykologisk fråga, inte teologisk, och då är jag inte behörig att besvara den. Om sexologerna säger att det är OK har jag alltså inga invändningar.
Herrens frid vare med dig!
