"Bloggfundamentalisten" Thomas Illman förundrar sig över att jag inte har svarat på hans senaste frågor, där min tro återigen ställs i tvivelsmål. Han kan få förundra sig. Varför skall jag behöva referera min tro, när den finns att utläsa ur inlägg på inlägg på denna blogg, i ett stort antal predikningar och andra texter på Predikantbloggen - och framför allt i mina handlingar. På basen av detta må var och en bedöma om jag är kristen eller ej. Jag ansvarar inte inför Illman, utan inför Gud.
Lite samma fenomen möter genom de kommentatorer som på Kyrkpressens blogg inte bara betvivlar min tro, utan förnekar den, påstår att min teologi har "ond proveniens" (alltså att jag är någon sorts djävulsdyrkare) och dessutom idiotförklarar mig. Vilken är grunden för vidare diskussion med sådana personer? Att de dessutom är mina ämbetsbröder gör saken bara värre och deras uttalanden bara mer förolämpande. För min egen mentala hälsas skull, för att bibehålla min psykiska balans, går jag inte in i närstrid med sådana.
Min Herre och Gud, Jesus Kristus - beskydda både mig och dem för vidare övertramp och övergrepp! Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig syndare!
