In today’s Borgåbladet (a local high-quality newspaper in my town), the editorial discussed the difference between American and European religiosity. Even when the same terminology is used, its contents can vary. An exemple is the role creationism plays in America, compared to its virtual non-existence in scientific circles and education in Europe.
***
I dagens Bbl (25.11.06) skriver Jan-Erik Andelin en ledare med rubriken Tro och förnuft är ett streck i sanden. Där behandlar han amerikansk och europeisk religiositet och varnar för att sätta likhetstecken mellan dem. Också när terminologin är densamma kan dess innehåll skilja sig mellan kontinenterna.
Han skriver bl.a.:
”Amerikas Gud har betydelse i Illby [i Borgå] och Paipis [i Sibbo], för att debatter om tro och vetande ofta importeras hit just från USA, fastän andra goda uppslag finns på närmare håll.
I USA har Harvard-universitet i höst debatterat det att en studieplanskommitté har ställt som mål att alla studerande bör ta en obligatorisk kurs i ”tro och förnuft”.
Den kopplingen är otänkbar vid universitet på många håll i världen. Universitetet är ett förnuftets högkvarter, också för många Harvard-professorer, som är arga. En kurs i tro är som att för säkerhets skull jämföra astronomi med astrologi, eller psykologi med parapsykologi, säger en.
Från USA kommer också den debatt om skapelselära kontra evolutionsteori som ibland förs här. De som på allvar tror att världen bara har existerat under Bibelns 6 000 år, behöver göra verkligt stora saltomortaler hos sitt intellekt, och ta ställning till vetenskapliga problem av verkligt god kaliber. Som till exempel alla spår av istiden i östnyländska sand-malmer och jättegrytor, som enligt vetenskapen är något äldre än Adam.
Då kan det vara bra att veta att de debattörer man citerar från USA utgår från ett samhälle som grundar sig på en djupt annorlunda föreställningsvärld än vår.
Många troende människor i Europa kommer mycket väl tillrätta med det att en vetenskaplig världsförklaring talar till en sida av människan – och att en religiös, mytisk eller lyrisk förklaring igen talar till en annan. Och att det i sin tur inte har att göra med om vår nation har en gudomlig mening eller inte.
Så som man har gett den det i Amerika.”
http://www.bbl.fi/index.php?option=com_content&task=view&id=844&Itemid=35