Kollegan Kristian Norrback i Malax bytte bild på sin blogg (http://www.bloggen.fi/neno/). Tidigare hade han en lite suddig färgbild, men nu lade han in en skarp, nästan artistisk svartvit bild, som var betydligt bättre än den förra. Snyggt!
Han kommenterade saken i ett inlägg, som han avslutade med följande filosofiska fundering:
Svartvitt får gärna vara ett slags motto också. När många pratar om din tolkning å min tolkning vill jag slå ett slag för vitt och svart. Dag är dag och natt är natt.
Funderingen föranledde en del kommentarer. Ett urval:
Ika (http://bloggen.fi/cassiopeia) skriver:
Hm. Men svartvitt blir så svårt, för livet ÄR inte svart eller vitt. I teorin kan det kanske lyckas vara det, men inte i praktiken. livet är större än så (Gud också, för den delen. till all lycka).
Jag skriver:
Jag håller med Ikas kommentar. Deus semper maior! - Men bilden är faktiskt inte så dum. I fotografin har svartvitt sin plats - även om det svartvita också där består av en oändlig mängd med gråtoner...
Kristian svarar:
Gud i himmelen är helt visst maior. Men uppenbarelsen Han gett oss i Bibeln är inte maior töjbar, ingen vaxnäsa som vi kan tumma till en oändlig mängd med former allt efter behov.
Helge Persson skriver:
Jag får väl hålla med dig här, Kristian. Låga och platta tankar blir inte höga och toppiga bara för att de förknippas till latinska uttryck. Att dra till med "deus semper maior" som försvar för homoliberalism, feminism och allmän dumhet - det är mer än skrattretande.
Jag var lite road (och lite oroad) av de sista kommentarerna. Vaxnäsa - vilken bild!
Och det där med latinska uttryck - om inte ”Deus semper maior” är en ”hög och toppig tanke” vet jag inte vad som skulle vara. ”Deus” dessutom med stor begynnelsebokstav, för åtminstone för mig är Gud en person som heter Gud, på latin Deus.
Men det är ju bra att jag lyckas reta någon till skratt - ett gott skratt förlänger livet, som bekant! Lev väl!
