Jag minns livligt hur min farbror Hannes en gång i början av 1990-talet tog mig upp på vinden i Lappfjärds kyrka (han var förtroendevald i församlingen).
Kyrkan är ju enorm med sina 3000 sittplatser, men utrymmet mellan inner- och yttertaket är det också! Det var som ett helt tempel i sig, när vi tittade omkring oss och jag funderade på männen som hade byggt allt detta och klättrat där uppe sådär hundrafemtio år tidigare. Det blev helt enkelt en andlig upplevelse det hela!
Det är inte bara skönheten i det man ser, utan också skönheten i det som ligger bakom det man ser, som leder till Gud.
1 kommentti
martin
21.11.2007 14:39
Amen!