Den gamle mannen är död,
och hans lilla dotterdotter
sover också hon
under de höga almarna.
Skuggan faller från kyrkan
och svarthättan sjunger.
Flickan, som var rädd för livet,
vilar trygg
vid sidan av den gamle,
som inte fruktade döden.
Olof Lagercrantz, ur "Den enda sommaren" (1937)
