Kan du höra honom komma, ej i buller och gny,
ej i tordönets sprakande dunder.
Nej, han vandrar i sin örtagård lik himmelens sky
i morgonens solstänkta lunder.
Kan du höra honom komma, att han kommer som en psalm,
så mjuk och så drömmande stilla
han vandrar dig till mötes i dagarnas kvalm
och han vill dig inte alls något illa.
Ty han talar ej latin, som den grå teologin
vilken halkat på sin egen halhets halka,
men han talar som en ton ur en mjuk violin
och han talar såsom aftonens svalka.
Nils Ferlin
