Hemmer: Bön om ro

Herre, det är ju så ringa,
allt jag begär.
Inga fröjder, som svinga
högt emot skyarnas här.
Inga under, och inga
skatter som rost förtär.

Herre, den ringaste flinga
sjunker, när stormarna rymma,
stilla till vila i skog och mo.
Herre, markernas ulv och lo
unnas, när kvällarna skymma,
fridsamt somna på blodig klo.

Giv även mig din ro!

Jarl Hemmer, ur "Skärseld" (1925)