Kerstin Lindén skrev i ett kommentarsvar på sin blogg (http://bloggen.fi/Kerstin/):
*
Kristna som präster: det här talade vår kyrkoherde helt nyligen om 1 Petr. 2:4-5 "När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus." Hm, kanske Kalle kunde förklara litet närmare...?
*
Här kommer då ett kort försök till förklaring. Ordet "präst" kommer från grekiskans presbyteros, som betyder "äldste". Ordet betecknar egentligen "offerpräster" - judiska, katolska m.fl. - till skillnad från de protestantiska pastorerna (pastor är latin för "herde"), men vi lutherska pastorer kallas fortfarande "präster" i Norden p.g.a. historisk tröghet. Jag har bloggat närmare om saken i inlägget Ämbetstitlar (20.9.06).
http://tinyurl.com/yq9shx
I det citerade stället i 1Petr är det uttryckligen frågan om offerpräster. En offerpräst är en person som inte behöver någon annan som mellanhand för att kunna närma sig Gud, för han (eller i sällsynta fall hon) kan förrätta de nödvändiga offren och riterna själv. Och så är fallet med oss kristna. Vi behöver inga djur- eller liknande offer, för Kristus har offrat sig själv för oss. Vi får offra trons, tacksägelsens och lovsångens "offer", men då kan vi vända oss till Gud direkt, utan behov av några mellanhänder.
Luther talar om det allmänna prästadömet, och det är just detta han menar - varje kristen är präst i denna mening. Det särskilda prästadömet stiger ur detta som en organisatorisk ordningsfråga, eftersom det i församlingen finns behov av någon som undervisar och sköter sakramenten. Denna uppgift har anförtrotts oss pastorer, vilket inte gör att vi skulle vara bättre kristna, mera präster eller närmare Gud än övriga församlingsmedlemmar. Det betyder endast att vi har denna uppgift i Guds församling, såsom andra medlemmar har andra uppgifter.
