• Kalle af

Frågespalten VI: Kriget mot terrorismen

Some high school students asked me for my view on the war on terrorism. The answer is below.
To summarize:
War is always evil.
This particular war is fought with motivations that have nothing to do with the war itself. The official motivations are either absurd och harmful.
This war is fought by wrong means to achieve undefined and therefore unattainable goals.
This war has had the opposite effect to the hoped-for.
In short: This war is immoral even in its context.

***

Här är ett nytt inlägg i Frågespalten. Jag fick följande e-post:

Hej. Vi är två gymnasiestuderande från Jakobstad. Vi har ett skolarbete där vi behöver några etiska synpunkter på Amerikas krig mot terrorismen. Vi skulle vara väldigt intresserade av om du skulle kunna ge dina etiska synpunkter på Amerikas krig. Tack så mycket, vi ser fram emot ditt svar!
Hälsningar Sebastian och Viktor
Först skickade jag som delsvar en hänvisning till inlägget Hellre öga för öga ..., men nu är det dags för ett fullständigare svar.
Det finns många aspekter på denna fråga. Jag skall behandla några, men kan knappast komma med ett helt uttömmande svar. Jag hoppas att ni här ändå får material att arbeta vidare med. Berätta gärna hur arbetet utfaller!

Krig
Krig är alltid av ondo.
Ibland kan krig vara ett mindre ont än sitt alternativ, men det gör det inte till något gott. Det är då närmast frågan om att försvara sitt eget land mot en främmande väpnad invasion. Om vi ser på vår egen historia, var vinterkriget ett utpräglat försvarskrig, och är därför etiskt försvarligt, medan fortsättningskriget har drag också av anfallskrig och är därför mer ifrågasatt. (Detta bör dock på inget sätt avspeglas på de soldater som kämpade i kriget. Veteranerna är värda all vår vördnad och respekt för sin självutgivande insats.)

Krigets inrikespolitiska motivation
USA:s "krig mot terrorismen" är en förståelig reaktion på händelserna den 11 september 2001. Att reaktionen är förståelig gör dock inte att den automatiskt kan godkännas.
Efter de fruktansvärda terrordåd som amerikanerna råkade ut för, kritiserades Bush-administrationen för bristfälliga förberedelser. För att avleda uppmärksamheten från detta måste George W. Bush visa sig vara en handlingens man, och tog i med hårdhandskarna. Det lyckades också till en början - han blev omvald, och det är först under det senaste året som kritiken mot honom på nytt har tagit fart på allvar. Att hans allierade (med undantag för Storbritannien med Tony Blair i spetsen) tog avstånd från hans politik spelade ingen roll med tanke på den inrikespolitiska fördel som han hade att vinna.

Krigshandlingar mot brottshandlingar
Terrorismen är ett fruktansvärt brott. Händelserna 11.9.01 är ett av de värsta brotten som vi har sett på länge, och bombdåden i Madrid, London, Nairobi, Saudiarabien och annanstans kan hänföras till samma kategori.
Det är bara det att det finns professionella brottsbekämpare som kallas poliser. Så finns det professionella krigare som kallas soldater. Att skicka ut en polisstyrka i regelrätt krig vore absurt, men lika absurt är det att skicka ut soldater för att bekämpa brottslighet.

Krigets officiella motiveringar
De massförstörelsevapen som Saddam Husseins Irak påstods ha visade sig vara en chimär. Hans Blix och hans FN-kontrollörer gjorde amerikanerna narr av när de inte kunde hitta sådana, men när USA hade ockuperat Irak och störtat Saddam hade man själv inte bättre framgång. Då förtegs detta och uppmärksamheten vändes till att diktatorn Saddam hade störtats. Det var i och för sig lovvärt, men det hade inte med terrorismen att skaffa, utan var en följd av att USA inte hade störtat eller ens effektivt kontrollerat honom senast de var där under kriget vid Persiska viken 1990.
Bush drog också på sina anhängares höger-kristna evangeliskt-konservativa strängar då han (i början) talade om kriget som ett "korståg". Ett korståg mot ondskan, i och för sig, men ett korståg likafullt. Trodde han och hans rådgivare faktiskt att de skulle få ens moderata arabledare med sig genom att anknyta till korstågstiden? Det polariserade bara situationen till att bli kristendom mot islam, i stället för godhet mot ondska eller laglighet mot brottslighet eller så.

Krigets slutmål
USA gick in i kriget med målet att utrota terrorismen och göra världen till en säkrare plats att leva i (som amerikan). Detta har knappast lyckats. Dessutom är detta slutmål så vagt formulerat att ingen kan säga när det skulle vara uppnått. Kriget kan alltså bli mycket långvarigt, eftersom USA inte kan dra sig ur det utan att förlora ansiktet.

Krigets effekter
Effekten av kriget är antagligen den rakt motsatta till vad Bush påstår. Osäkerheten i världen har ökat, ojämlikhet, xenofobi och allmän orättvisa likaså. Och dessa är i sin tur grogrunden för mer terrorism, inte mindre.

Slutsatser
Krig är alltid av ondo.
Detta krig förs med motiv som inte har med kriget självt att skaffa. De officiella motiveringarna är antingen absurda eller skadliga.
Kriget förs med felaktiga medel för att sträva mot odefinierade och därmed ouppnåeliga mål.
Kriget har fått motsatt effekt mot den eftersträvade.
Kontentan är att detta krig också i sitt sammanhang är omoraliskt.