På en konservativ blogg läste jag att en (anonym) predikant hade talat om
"de tre strider som vår kyrka skulle komma att gå igenom, och förlora, på sin väg mot det totala avfallet. Den första var striden om kvinnliga präster. Den andra är striden om välsignelse av homosexuella parrelationer, och den tredje är frågan om Jesu exklusivitet."
Denna analys är inte korrekt, och blir inte det bara för att man säger så i en predikan. Andra tidigare frågor har varit exempelvis kvinnans rösträtt, skilsmässor och samboende faddrar, men de nämns inte bland "de tre striderna". Följande fråga kan gissningsvis vara ekumeniken (som för närvarande seglar i motvind). Denna lista på tre frågor, uppräknade i stigande förfärlighetsgrad, är nog ägnad att skrämma, inte de trogna, utan de godtrogna. Verkligheten är mer mångfacetterad än så.
När man talar om "de tre striderna" är det frågan om samma slags retorik som när man hotar med att troende skriver ut sig ur kyrkan om homosexuella vigslar införs.
Det stämmer säkert att en del konservativa kristna kommer att reagera negativt om och när välsignelse av partnerskap eller könsneutrala vigslar blir en verklighet. En del av dessa negativa reaktioner går antagligen ut på att personerna i fråga skriver ut sig ur den evangelisk-lutherska kyrkan och antingen konverterar till konservativare kyrkor eller grundar eget. Och detta är naturligtvis inte eftersträvansvärt.
Samtidigt är detta redan en verklighet, men åt andra hållet. Den evangelisk-lutherska kyrkan har tappat medlemmar under de senaste decennierna just p.g.a. sin konservativa, exkluderande syn på sina icke-heterosexuella medlemmar.
När jag har påpekat detta har jag fått höra att dessa utskrivna medlemmar inte räknas, eftersom de ju inte bryr sig om kyrkan och dessutom är namnkristna. Detta påstående är förstås avskyvärt och arrogant, eftersom det betyder att ingen annan än den som har "rätt" åsikt kan räknas som kristen. Detta är dessutom ytterligare ett exempel på den konservativa, exkluderande syn som jag nyss nämnde.
Att tala om "tre strider" på det citerade sättet är ett försök att förutsäga framtiden, men ett försök som medvetet söker problem att skrämma upp lyssnarna med. Motiven till detta kan vara exempelvis "ärlig" retorisk tillspetsning, allmänt effektsökeri eller en strävan efter att manipulera lyssnarna dit man av någon orsak vill ha dem. Då jag inte känner till mer om bakgrunden i det aktuella fallet ska jag inte spekulera om detta. Oberoende av motiven är analysen hur som helst falsk.
