Jag fick en fråga om vilken livets mening är. Så här svarade jag:
Om vi ser på skapelseberättelserna i början av Bibeln, står där att människan skapades till att råda över skapelsen. Vi kan se detta som ett slags förvaltarskap – vi ska ta hand om skapelsen, inklusive våra medmänniskor, så att vi förverkligar det som numera kallas ”en hållbar utveckling”. Detta har vi människor ändå varit dåliga på.
Frågan ”varför skapade Gud världen” ger Bibeln inget svar på. Man kan spekulera i att han kanske kände sig ensam eller att han ville ha någon att älska, men vi vet alltså inte.
Jag skulle säga att livets mening är att leva enligt det Dubbla kärleksbudet – Älska Gud över allt annat och din nästa som dig själv – vilket gör att vi gör goda gärningar och följer Jesu vilja. Men målet är inte primärt det eviga livet, utan att leva i Guds rike också redan här och nu.
Som kristna ska vi inte leva med huvudet i molnen, utan med fötterna på jorden. Samtidigt får vi minnas att detta liv inte är det enda, utan också ha evigheten framför ögonen.
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2006/10/frgespaltens-register.html
