4 kommenttia

martin

17.3.2008 15:04

I en värld, som är fullt med skenbara paradoxer, tror jag att det borde vara mycket lätt. Intellektet borde säga mycket om vår kapacitet att begripa den här världen och dess skapelse.
För frälsningen begärs inget annat än min hela personlighet.
Då blir även bokstavstron (som kan vara just "intellektuell" läsning) som ett sätt att läsa Bibeln mycket inskränkt.
Jag har svårt att inse hur mina medmänniskor blir sårade i intellektet p.g.a. en vilja att älska min nästa såsom mig själv...?!
Välkommen!

Andrik

17.3.2008 16:19

tänk om kristendomen bara och verkligen skulle gå ut på att 'älska min nästa såsom mig själv'. tyvärr består den av så många andra element, det värsta kanske personer som anser sig ha fått till uppgift av gud att sätta igång krig, och då tänker jag inte på medeltida förhållanden också om det tänkande närmast ser ut att komma därifrån....

martin

17.3.2008 17:06

Kristus är en stötesten, säkert. Vi som ofullständiga människor har svårt med t.ex. synd och nåd - har jag märkt.

Andrik

17.3.2008 21:16

visst, är vi inte alla brottslingar eftersom vi sedan födelsen belastas av arvssynden...