Deus semper maior!

* Forskaren och utbildningplaneraren, TD Björn Vikström fick 250 röster i biskopsvalet idag 16.9 medan hans motkandidat stiftsdekanen, TD Sixten Ekstrand samlade 199 röster. Domkapitlet kontrollräknar röstsedlarna och fastställer valresultatet inkommande fredag, 18.9. *

Detta meddelade domkapitlet för en stund sedan.

Det var pirrigt att sitta med vid valförrättningen, eftersom utgången var så osäker. Vikström var ju min kandidat, det torde ha kommit fram tidigare, men jag hade inte heller gråtit om Ekstrand hade blivit vald. Egentligen är detta ett gott resultat också ur den synvinkeln att båda nu kommer att arbeta på domkapitlet, Vikström som biskop och Ekstrand som dekan, biskopens högra hand.

Det fanns inga katastrofelement med idag. Bakåtsträvaren föll ju ut i första omgången, och nu stod valet mellan framåtsträvande och status quo.

Om vi ser på valet prosterivis, vann Vikström i sex av de nio prosterierna. I Korsholms prosteri (kring Vasa) var resultatet 33-29, men i de övriga fem var siffrorna helt klara; Ålands prosteri röstade rent av 36-7.

I tre av prosterierna vann däremot Ekstrand. I hans hemtrakter, Pedersöre prosteri, fick han 55 röster mot Vikströms 23, och i Närpes var resultatet 17-5 till Ekstrand. Därmed vann han Österbotten med 101-61. Helsingfors prosteri förvånar mig gång efter annan med sin konservatism. För tre år sedan var Henrik Perret den stora vinnaren där, och nu vann Ekstrand. Dock med knappast möjliga siffror, 25-24.

Konservatismen i kyrkliga val i Helsingfors torde dock ha att göra med den rätt låga kyrkotillhörigheten. Folk skriver ut sig av någon orsak och lämnar fältet fritt åt de konservativa, varpå de ojar och vojar sig över kyrkans konservatism, och ännu fler skriver ut sig. Det är en ond cirkel. Förhoppningsvis kan Björn Vikström göra åtminstone någonting för att bryta den.

Den våg av blanka röster som man befarade före valet uteblev; endast tre elektorer röstade blankt. Av de 461 röstberättigade utnyttjade 9 inte sin rösträtt, mot 10 i den första omgången.

Biskop Björn Vikström tillträder från början av november och installeras i sin tjänst på Första söndagen i advent, 29.11.09, i Borgå domkyrka.

Olutrekka ojaan Iissä. Alkoholilla ei ollut osuutta turmassa.

- Helsingin Sanomat

Resultatet i den andra omgångens biskopsenkät blev:

Björn Vikström 60 röster (73%)
Sixten Ekstrand 22 röster (26%)

Det verkliga valet imorgon onsdag blir säkert jämnare. Spännande! Också eventuella soffliggares antal blir intressant att se.

Resultaten kommer väl efter kl. 14 nångång. Mer på denna kanal!

I York i England samlades de brittiska kväkarna till sin årliga kongress i slutet av juli. Vid kongressen beslöt de 1.200 delegaterna att godkänna samkönade vigslar inom sitt samfund. I ett uttalande hette det:

"We are being led to treat same sex committed relationships in the same way as opposite sex marriages, reaffirming our central insight that marriage is the Lord’s work and we are but witnesses. The question of legal recognition by the state is secondary."

Dessa vigslar gäller alltså endast inom Vännernas samfund, men kyrkan skall uppmana regeringen att införa samkönade vigslar också juridiskt.

Kväkarna fortsätter sitt arbete för fred och tolerans. Bravo!

Källor och länkar: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/09/brittiska-kvakare-infor-samkonade.html

Artikel 2.
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

Eftersom det i många samfund kan föda problem för en präst eller pastor om han eller hon inte är heterosexuell, är det många kolleger som döljer sin verkliga sexuella läggning. Detta dubbelspel kan naturligtvis sägas vara oärligt, men är påtvingat dem av en heteronormativ omgivning. Detta är beklagligt av många orsaker.

* Pastorns viktigaste arbetsredskap är den egna personligheten, och om man måste dölja en viktig del av den, betyder det att man måste jobba med sämre verktyg än andra. Vilket förstås är ett handikapp.

* Om detta ofrivilliga dubbelspel avslöjas, kan församlingsborna bli besvikna över pastorns "oärlighet" och fråga sig vad annat i hans eller hennes budskap som inte stämde, och så komma bort från Gud. Förutom förstås att de dessutom kan få homofoba, rent av våldsamma, reaktioner.

* Det finns ingen möjlighet att få reda på vilken präst som är homosexuell, eller ens hur många präster som är det. Därför blir de homosexuella prästerna en ansiktslös grupp som kan verka hotfull, om dess antal överdrivs, eller marginell, om antalet underdrivs.
Åtminstone på den sistnämnda punkten skall det nu bli bättring. Tyvärr är det rätt lokalt, men i alla fall.

Den brittiska organisationen Inclusive Church (IC) arbetar för att människor skall få tillgång till evangeliet, oberoende av kön, etnicitet eller sexuell läggning. IC kommer att utreda vilken sexuell läggning prästerna i Church of England har, om de är ensamstående eller har en partner, om deras partnerskap har välsignats m.m. Enkäten kommer att pågå från november 2009 ett halvt år framåt, och naturligtvis närmast försiggå i England. Ingens personliga information kommer naturligtvis att avslöjas; det skulle göra de berörda ännu mer utsatta.

Khde Giles Goddard i London är ordförande för IC. Hen säger att det behövs realistisk information om hur många hbt-präster det finns. "Det handlar om att demonstrera för folk att vi är här och att vi bör bli respekterade och erkända. Vi vill spela en full roll i kyrkans liv."

Källor och länkar: http://karlafhallstrom.blogspot.com/2009/09/enkat-om-hbt-praster-i-england.html

Poetry is when every line starts with a capital letter and doesn't reach the right side of the page.

Ehdotukseni kunnallisveron nostosta Porvoossa on (tietenkin) saanut kritiikkiä.

Tavallisin huomautus on että ehdotus olisi ennenaikainen, sillä ensin pitäisi saada budjetti valmiiksi jotta voi nähdä paljonko lisätuloja tarvitaan. Tämä on periaatteessa totta - suu säkkiä myöten. Vallitsevassa tilanteessa on kuitenkin selvää, että palveluja ja muita menoja tullaan kovalla kädellä karsimaan ensikin vuonna. Siksi ei tällä kertaa ole tarpeellista odottaa tietoa siitä, tarvitaanko lisää rahaa; kyse on vain siitä mihin sitä kohdennetaan.

On myös mainittu, että puolen prosenttiyksikön veronnosto ei kata menoja. Ihan totta; tulojen lisäys olisi "vain" neljän miljoonan euron luokkaa. Jos nämä rahat kohdennettaisiin oikein - eli lähinnä sosiaali- ja terveyshuoltoon sekä koulutukseen - niillä voisi kuitenkin olla suurikin vaikutus.

Vaikuttavin kommentti on kuitenkin se, että kunnallisvero on tasavero, joka siis iskee kovimmin vähätuloisiin. Jos tulot kuitenkin kohdennetaan yhteiskunnan heikoimpiin, asia korjaa itsensä. Ja se on kuitenkin parempi kuin esim. terveydenhoitomaksujen korotus, joka iskee ainoastaan heikoimpiin ja sairaimpiin asukkaisiin.

On myös väläytelty kiinteistöveron nostoa vaihtoehtona. Minusta tällä ei päästä ongelmista eroon. Se että omistaa tuvan jossain metsässä ei tarkoita että vapaata rahaa löytyisi veronmaksuun, sillä rahahan on kiinni kiinteistössa. Olisiko todella oikein, että lapsiperhe tai vanhus pakotetaan luopumaan kodistaan jotta pystyisi maksamaan verojaan? Sellainenhan olisi ryöstöverotusta!
Myös kiinteistövero on sitä paitsi tasavero. Jos siihen saisi porrastusta, asian laita olisi toinen.

On sanottu, että koska veroprosenttia nostettiin viime vuonna, sitä ei voitaisi nostaa tänäkin vuonna. Valitettavasti viime vuoden päättäjiltä puutui rohkeutta nostaa veroprosenttia tarpeeksi, ja siksi olemme nyt saman pakon edessä. Nyt lähenemme kuitenkin 20% psykologista rajaa, jonka yli ei helposti pitäisi mennä. Pitää siis olla suuri pakko, ennen kuin veroa tästä vielä nostettaisiin. 19,75% on vielä kynnys, jonka yli päästään.

Toivon tosin, että muutaman vuoden päästä olisi mahdollista laskea veroastetta. Ensin pitää kuitenkin korjata se, minkä nyt säästöpaniikissamme olemme rikkoneet.

Kts. myös poliittista kotisivuani karlafhallstrom.net!

Jag skulle delta i en minnesstund på ett ställe där jag aldrig hade varit förut.
Jag hade fått adressen X-vägen 306, och knappade in den i min navigator. Navigatorn kände inte till en sådan väg, men det fanns en med liknande namn, så jag for dit. Jag märkte ändå genast jag kom dit att det här inte var rätt.
Det fanns en plats med namnet X, så jag tänkte att om vägen har samma namn, så kanske den leder dit. Nej då.
Jag ringde min fru och bad henne se på kartan, om den skulle vara mer exakt. Ingen lycka där heller.
Just när jag funderade vad jag då skulle hitta på, ringde en av de anhöriga och lyckades hjälpa mig tillrätta, efter ännu lite felkörning. Jag var 45 minuter försenad. Pinsamt!

Det visade sig dock att felet inte helt och hållet var mitt. Vägen hette nämligen inte längre X-vägen, utan Y-vägen, efter byn Y som vägen for igenom. ”Aj jo, namnet byttes för en 15 år sedan,” sa de anhöriga. Jag var nog lite sur – men kom över det, förstås.
Det blev till slut en helt angenäm minnesstund.

MadPriest once again comes up with some very interesting ideas, as he writes his "Thought of the century" (7.8.09). Extract:

If the Bible is in any way inerrant, written by God or dictated by God, then what was the point of Jesus?
There would have been no reason for the Word to become flesh. [...]
If the Bible is the word of God then we better hope God isn't lying. And we wouldn't know whether he is or not. However, if the Bible is written by independent witnesses to the acts of God then we have more reason to believe that those acts of God actually happened.
In other words, the Bible is more trustworthy and a zillion times more exciting if God didn't have anything to do with its writing and compilation.

http://revjph.blogspot.com/2009/08/madpriests-thought-of-century.html

*

In a comment, Counterlight points out that

There is one completely inerrant book written by God himself that is so holy, some regard it as "uncreated;" with God from the very beginning of time.
That book is the Quran, according to Muslim belief. The Muslims would agree with you. They certainly don't need any Incarnate Word.
Happily, despite the best efforts of fundamentalists to turn it into such, the Bible is not the Quran. It remains what it says it is, a testament.

*

A few years back, I preached a sermon (in Swedish) where I made a similar point. A translation of the pertinent passage:

In our present-day Lutheran church, there are many things that need reforming, e.g. regarding bureaucracy and structures. What the edge of reform must point to is however in my opinion the misinterpretation of the expression ”the word of God” that has come to the fore and damages individuals to the core, when they are hit by loose bible verses. That is hardly what the author of the Letter to the Hebrews had in mind when he writes (4:12f): "Indeed, the word of God is living and active, sharper than any two-edged sword, piercing until it divides soul from spirit, joints from marrow; it is able to judge the thoughts and intentions of the heart. And before him no creature is hidden, but all are naked and laid bare to the eyes of the one to whom we must render an account."
In this passage, as in the New Testament in general, ”the word of God” is not a collection of texts (which usually is called ”the Scriptures” or something similar). It is to the ”word of God” that we must render an account. ”The word of God” is not the Bible, but Jesus Christ, God's living and active word that became flesh. The Bible contains words from God when it proclaims Christ, but it also contains other things, for example the Jewish ritual law that Jesus made obsolete. They have a place in the Bible because they paint a background to why Christ had to come to the Earth, but they aren't the word of God even in the sense that the phrase usually is understood.
The Bible is in itself a very good book and worth close study. But in our church it competes with Christ forthe title ”the word of God”. We have to reform this competitive situation. It is the message of Christ's love that is important, not what we happen to be able to combine from different odd verses.

http://predikantbloggen.blogspot.com/2006/11/predikan-reformationsdagen.html